Livskvalitet i dödens väntrum - En syntes av kvalitativ forskning kring livskvalitet inom palliativ vård
Inledning: Tidigare var det vanligast att dö hemma, vårdad av sina anhöriga. Idag dör den storamajoriteten på olika vårdinrättningar, omgivna av vårdpersonal. Döendeprocessen har på många sättprofessionaliserats vilket fått positiva följder i form av exempelvis bättre symtomlindring men äveninneburit vissa problem då vårdarna saknar den personliga relationen till patienten. Utmaningen försjuksköterskan är att lyckas hitta personen bakom patienten i ett rutinbaserat system. Bakgrund: Attmänniskor lever allt längre medför att många lever en betydande del av sina liv med en eller flerakroniska sjukdomar. Detta resulterar i ett behov av god palliativ vård, vilken syftar till att genom enhelhetssyn förbättra livskvaliteten. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse av välbefinnande sominkluderar fysiska, psykologiska, sociala och andliga aspekter. Personcentrerad vård, som respekteraroch bekräftar individens upplevelse av ohälsa och sjukdom, kan främja patientens egenupplevdalivskvalitet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad livskvalitet kan innebära för patienter som ärdöende. Metod: Rapporten är en syntes av forskningsresultat från kvalitativa studier inom området.Resultat: Vi har identifierat nio olika teman av betydelse för livskvaliteten hos personer med obotligsjukdom: aktivt delta i livet, vara i en tillfredsställande fysisk miljö, bevara autonomi, må fysiskt ochpsykiskt väl, ha nära relationer, känna hopp och finna vila i en gudsrelation, omvärdera och summeralivet, förebereda sig för döden samt få stöd från vården. Slutsats: För att kunna hjälpa patienter attuppnå bästa möjliga livskvalitet krävs att sjuksköterskan har ett personcentrerat förhållningssätt.Kommunikation är enda sättet att uppnå en förståelse för den enskilde individens behov och önskemål.Vi rekommenderar att en modell som omfattar områdena: självbild, självbestämmande, socialarelationer, symtomlindring, summering och samtycke används som ett verktyg för planering av denpersoncentrerade, palliativa vården vilket överensstämmer väl med resultatet från analysen.