Sökresultat:
557 Uppsatser om Subjektiv bedömning - Sida 32 av 38
Manligt och kvinnligt pÄ agendan : En kvantitativ innehÄllsanalys av medverkande och Àmnen i SVT:s Agenda
En person som blir utsatt för ett frihetsberövande pÄ grund av misstanke om brott Àr berÀttigad till ersÀttning frÄn staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sÄdan ersÀttning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjÀnst, intrÄng i nÀringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och utreda hur lidandet ersÀtts av JK och staten samt vilka faktorer som kan pÄverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses pÄverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. ErsÀttning för en persons lidande utgÄr med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras pÄ en förutbestÀmd summa pengar per mÄnad.
Med rytmen som redskap : En fallstudie om Accentmetodens inverkan pÄ funktionell röststörning
Sammanfattning Bakgrund: Accentmetoden Àr en rytmbaserad form av röstterapi som har anvÀnts av logopeder sedan 1930-talet. Studier har kunnat pÄvisa Accentmetodens effektivitet hos patienter med organiska, icke-organiska och funktionella röstbesvÀr. Dock har dessa studier haft behandlingar med Accentmetoden som överskrider svenska traditionella behandlingsserier i antal sessioner. Syfte: Studiens syfte var att undersöka Accentmetodens effektivitet inom en ram som motsvarar en behandlingsserie i logopedverksamheten i VÀsterbottens lÀns landsting samt att jÀmföra överensstÀmmelsen mellan patienters subjektiva bedömning och logopedernas perceptuella bedömningar av förbÀttring av röstfunktion efter avslutad behandling. Metod: Tre patienter med funktionella röstbesvÀr fick genomgÄ en behandlingsserie innehÄllande sex behandlingar. Varje patient spelades in totalt sex gÄnger; tvÄ inspelningar genomfördes före behandling, tre inspelningar genomfördes under behandlingsseriens gÄng och en inspelning genomfördes vid Äterbesök ca fyra veckor efter avslutad behandling. SjÀlvskattningsformulÀr i form av VAS-skala (VAS) och Rösthandikappindex (RHI) besvarades av patienterna före och efter behandling.
Jag Àr sÄ trött : En litteraturstudie om hur det Àr att leva med fatigue vid cancer och cancerbehandling
Bakgrund: Varje Är drabbas 55 000 personer i Sverige av cancer och behandlas oftast med kombinerade behandlingar. Den vanligaste biverkningen och det mest pÄfrestande symtomet vid cancer Àr fatigue. Fatigue betyder extrem trötthet/utmattninig och Àr en subjektiv upplevelse. Fatigue Àr inte en trötthet som gÄr över efter sömn och vila.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur det Àr att leva med fatigue vid cancer och cancerbehandling.Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna Àr bÄde kvalitativa och kvantitativa och har kvalitetsgranskats utifrÄn Fribergs kriterier för analys av vetenskapliga studier.
Utredning av pallsprÀngning med lutande borrhÄl i Aitik
Examensarbetet har utförts vid Boliden Mineral AB dagbrott i Aitik under perioden 2011-03-28 till 2011-06-01. Syftet med examensarbetet var att göra en utvÀrdering av pallsprÀngning lutande borrhÄl för att se om fragmenteringen förbÀttrades. Dessutom studera andra effekter som pÄverkas av fragmentering, t.ex. antal icke hanterbara block (stenar större Àn 1m3), flöde i primÀr krossanlÀggning och grÀvbarhet. Studien genomfördes genom att en försökssalva sprÀngdes, dÀr en del av borrhÄlen var vertikala och den andra delen bestod av lutande borrhÄl.
NÀr magkÀnslan tar över : En litteraturöversikt om patienters erfarenheter av förstoppning
SammanfattningBakgrund:Förstoppning Àr ett vanligt förekommande symtom som kan drabba vem som helst, och skapar lidande pÄ bÄde fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt plan. Trots att hela mÀnniskans existens kan pÄverkas av förstoppning Àr det nÄgot som mÄnga tycker Àr svÄrt och genant att tala om, vilket ska tas hÀnsyn till i mötet med dessa patienter. Orsakerna till förstoppning varierar och upplevelsen av förstoppning Àr individuell. SÄledes bör Àven utgÄngspunkten i omvÄrdnaden naturligen vara individanpassade omvÄrdnadsÄtgÀrder som utgÄr frÄn patienters subjektiva upplevelser. Trots det anvÀnds i sjukvÄrden medicinska bedömningskriterier vid diagnostisering av förstoppning.
?Det viktigaste Àr att fÄ leka? : Om tillhörighet, makt och kön som organiserande princip i fyra förskolebarns livsberÀttelser.
Enligt Konventionen om barnets rÀttigheter och LÀroplanen för förskolan har barn rÀtt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krÀvs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt Àr vad denna studie försöker inringa. UtifrÄn samtal och deltagande observationer under tio dagar av tvÄ femÄriga pojkar och tvÄ femÄriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberÀttelser, tolkats fram. Syftet Àr att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberÀttelse i samtal och samspel och vad som framstÄr som viktigt i deras liv vid undersökningstillfÀllet.Studien utgÄr frÄn hermeneutisk tolkningslÀra, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket Àr centralt för förstÄelsen av barns livsvÀrld.
Fortlevnadsbedömningen : Faktorer och information som Àr avgörande vid denna bedömning
Ett företags fortlevnad Àr av stort intresse inte bara för det aktuella företaget utan Àven för dess intressenter. UtifrÄn detta har vi som avsikt att beskriva hur och pÄ vilka grunder fortlevnaden i ett företag bedöms och om det finns nÄgra specifika företeelser som pÄverkar denna bedömning. Vi har Àven som intention att ta reda pÄ vilken syn revisorerna har pÄ bedömningens komplexitet och vÀsentlighet. VÄr undersökning utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden. Vi har utifrÄn litteraturen intervjuat sex stycken godkÀnda eller auktoriserade revisorer.
Kvinnors kroppsbild efter bröstcanceroperation
Bröstcancer Àr en av de vanligaste cancerdiagnoserna. Cirka 7000 kvinnor i Sverige drabbas Ärligen och diagnostisering har blivit lÀttare. DÀrmed upptÀcks bröstcancer tidigare vilket lett till ett mindre radikalt kirurgiskt ingrepp. Bröstcancer kan behandlas pÄ olika sÀtt, t.ex. genom mastektomi och bröstbevarande kirurgi.
Det förstĂ€rkta laglottsskyddet : En utredning av gĂ€llande rĂ€tt avseende 7:4 ĂB
Uppsatsen behandlar det förstĂ€rkta laglottsskyddet i 7:4 ĂB som Ă€r en viktig del av den svenska successionsrĂ€tten samtidigt som den Ă€r svĂ„r att tillĂ€mpa i praktiken. Det Ă€r dĂ€rför av vikt att bringa klarhet i detta komplexa rĂ€ttsomrĂ„de. Syftet med uppsatsen Ă€r dĂ€rav att utreda gĂ€llande rĂ€tt kring denna rĂ€ttsregel och pĂ„visa samt analysera de praktiska tillĂ€mpningssvĂ„righeter rĂ€ttsregeln ger upphov till för domstolen med avsikt att undersöka om den Ă€r i behov av en reform av nĂ„got slag. För att uppnĂ„ detta syfte anvĂ€nds en rĂ€ttsdogmatisk metod, dĂ€r rĂ€ttspraxis har en framtrĂ€dande betydelse i uppsatsen.NĂ€r nĂ„gon avlider ska dennes kvarlĂ„tenskap fördelas genom den legala arvsordningen om inget testamente har upprĂ€ttats. En arvlĂ„tare kan fritt testamentera bort den ena halvan av arvslotten medan den andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglott.
Tolknings- och tillÀmpningsproblem med rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna : En analys av undantagsreglerna
Den 1 januari 2009 trÀdde reglerna om begrÀnsningar i avdragsrÀtten för rÀnta pÄ internt finansierade förvÀrv av delÀgarrÀtter inom en intressegemenskap i kraft. Dessa regler benÀmns ofta som rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna och Äterfinns i 24 kapitlet 10a-10e §§ inkomstskattelagen. Reglerna Àr ett avsteg frÄn den generella avdragsrÀtten för rÀnteutgifter som finns i Sverige.Syftet med lagstiftningen Àr att förhindra skatteplanering genom rÀnteupplÀgg inom intressegemenskaper, dÀr de affÀrsmÀssiga motiven Àr klart underordnade det övergripande syftet att uppnÄ skattefördelar. För att rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna inte skulle fÄ en alltför generell omfattning och onödigt försvÄra affÀrsmÀssigt motiverade verksamheter införde lagstiftaren tvÄ undantagsregler, den sÄ kallade tioprocentsregeln och den sÄ kallade ventilen. Blir nÄgon av undantagsreglerna tillÀmpliga fÄr det företag som betalar rÀnta göra avdrag för denna i Sverige.Tioprocentsregeln Àr den första undantagsregeln.
Hur informativa Àr finansiella rapporter i Sverige? En studie av informationen i förhÄllande till finansanalytikers behov
Studien syftar till att undersöka om den information som lÀmnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansanalytiker i Sverige har. DÀrmed Àmnar studien klarlÀgga hur anvÀndbar informationen Àr, om informationsinnehÄllet Àr tillfredsstÀllande samt vad finansanalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger pÄ en deduktiv ansats som har anvÀnts kombinerat med ett deskriptivt syfte. UtifrÄn tidigare forskning har en hypotes formulerats som dÀrefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ smÄ-N-studie, dÀr ett mindre antal enheter studeras mer djupgÄende, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker.
En modell för att beskriva möjligheter och hinder för tidig ÄtergÄng i arbetet
Vid sjukskrivning görs initial bedömning av arbetsförmĂ„gan oftast av den sjukskrivne sjĂ€lv. Det Ă€r inte alltid uppenbart pĂ„ vilka grunder den enskilde individen fattar sitt beslut vid sjukskrivning. Det saknas strikta regler för skattning av arbetsförmĂ„ga och vĂ„ra kunskaper om relationen mellan sjukdom och arbetsförmĂ„ga Ă€r ofullstĂ€ndiga. Hur den eventuella kvarvarande arbetsförmĂ„gan hanteras av medarbetaren och hans/hennes chef Ă€r av stort intresse.Syftet var att göra en strukturerad intervju av tio sjukskrivna undersköterskor och sjuksköterskor och deras AC. Intervjusvaren skulle vara underlag för att besvara följande frĂ„gestĂ€llningar: 1. Ăr individens egen skattning av arbetsförmĂ„gan ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?2. Ăr nĂ€rmaste chefens skattning av individens arbetsförmĂ„ga ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?3. Vilka Ă€r de huvudsakliga skĂ€len till att alternativ arbetsuppgift erbjöds/icke erbjöds?Endast en sjukskriven kunde inkluderas i studien.
Coaching - En vÀg till utveckling och förÀndring?
Denna kvalitativa studies syfte Àr att belysa coachingfenomenet för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse för vad det Àr som skapar utveckling för individen och hur detta upplevs av den som blir coachad. Genom följande frÄgestÀllningar uppnÄr vi vÄrt syfte: Vad gör en coach nÀr den coachar? Samt vilka faktorer identifierar coachen och den som blir coachad som betydelsefulla för en lyckad process?Den vetenskapsteoretiska ansats som studien utgÄr frÄn Àr Hermeneutiken och metoden Àr kvalitativ, med tematiskt öppna intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. Intervjuerna Àr genomförda vid olika tillfÀllen med sex personer vilka arbetar som coach inom arbetslivet i södra Sverige samt med fyra personer som har blivit coachade. Coacherna och de coachade har inget samband med varandra.
Röst, tvÄsprÄkighet och röstproblem : Subjektiv upplevelse samt akustisk och perceptuell bedömning
TvÄsprÄkighet kan innebÀra Àndring av röstbeteendet vid vÀxling av sprÄk vilket kan bidra till en ovan röstanvÀndning och orsaka röstproblem. Studiens syfte Àr att undersöka hur tvÄsprÄkiga personer upplever sina röster nÀr de talar dels sitt modersmÄl, dels sitt andrasprÄk, samt om det finns skillnader som kan identifieras perceptuellt och/eller akustiskt vid vÀxling av sprÄk. I studien undersöks Àven ifall tvÄsprÄkighet kan vara en bidragande faktor till röstproblem. Fem kvinnor med ryska som modersmÄl och med svenska som andrasprÄk, som dessutom lÀrde sig svenska i vuxen Älder, undersöktes med hjÀlp av intervjuer, percep tuell röstbedömning och akustisk analys. Intervjudelen med ?Grounded Theory? som analysmetod belyste deltagarnas upplevelser vid byte av sprÄk.
Golf som friskfaktor för Àldre kvinnor : bidrar golf till bÀttre hÀlsa?
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka om golf Àr en fysisk aktivitet som kan bidra till bÀttre hÀlsa hos Àldre och kunna ordineras av lÀkare som fysisk aktivitet pÄ recept vid Äldersrelaterade vÀlfÀrdssjukdomar. De frÄgestÀllningar som besvarades var om det förelÄg nÄgon skillnad i upplevd hÀlsa, levnadsvanor och faktisk hÀlsa mellan Àldre kvinnor som spelar golf och Àldre icke golfande kvinnor.MetodI studien deltog 36 kvinnliga golfare och 17 icke golfande kvinnor som var 65 Är och Àldre.Golfarna togs fram genom slumpmÀssigt urval bland medlemmar i golfklubbar i Stockholms lÀn. Försökspersonerna rekryterade en anhörig vilken ingick i en kontrollgrupp. Ett frÄgeformulÀr med frÄgor om subjektiv hÀlsa och levnadsvanor besvarades av deltagarna. DÀrefter genomfördes ett styrketest, blodtrycksmÀtning, registrering av vikt och lÀngd pÄ undersökningsdeltagarna.ResultatDet framkom ingen skillnad mellan de bÄda grupperna i deras upplevda totala hÀlsa.