Syftet med detta examensarbete är att undersöka upplevelsen av arbetsförhållanden för kommunalt hemtjänstanställda. Intervjuer har utförts med tio hemtjänstanställda inom kommunal hemtjänst. De övergripande frågorna rör arbetskrav, kontroll, och socialt stöd. Arbetsstressmodeller som, krav-kontroll modellen (Karasek & Theorell, 1990) och Houses typer av socialt stöd (Cooper, Dewe, & O`Driscoll, 2001) har använts vid dataanalysen. Resultaten visar att de hemtjänstanställda upplevde ett bra instrumentellt och informativt stöd från arbetskamrater.

Maciej Zarembas artikelserie ?Hem till skolan? rörde upp en stor skoldebatt när den publicerades under våren 2011. I denna studie undersöks vilka mediala bilder av lärare som återfinns i Zarembas uppmärksammade debattserie, samt vilka lärarbilder som återfinns i några av de blogginlägg, som kom som reaktioner på serien. Detta görs eftersom studien grundar sig på uppfattningen om att läraryrkets status konstrueras genom talet om lärare och läraryrket bland annat i media. Metoden för denna undersökning är en kritisk diskursanalys och de analysinstrument som används är att undersöka vilka lärarkategorier som konstrueras i texterna samt vilken professionalism och makt över att påverka sin egen arbetssituation de olika kategorierna tillskrivs.

Bakgrund: Många tidigare studier har genomförts där olika objektiva metoder för att ta fram refraktionsvärden utvärderats med den subjektiva refraktionens resultat som guldstandard. Axelläget för astigmatism har dock sällan varit i fokus för dessa studier.Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken objektiv metod av retinoskopi, autorefraktor och keratometri som bäst överrensstämmer med resultaten från subjektiv refraktion när det gäller att hitta axelläget för astigmatism. Studien har undersökt vilken eller vilka av dessa objektiva metoder som bäst kan assistera undersökaren i att få fram en utgångspunkt för sin synundersökning.Metod: Studiens resultat har baserats på undersökningar av 21 försökspersoner med en regelbunden astigmatism på ?-0.75 DC på minst ett öga. De objektiva testerna utfördes först varefter en binokulär subjektiv refraktion genomfördes.Resultat: Resultaten analyserades genom att differensen för avvikelsen i axelläge mellan subjektiv refraktion och varje objektiv metod togs fram.

Dagens hälso- och sjukvård kännetecknas av allt fler omorganisationer. Mycket av den omvårdnad och uppföljning som tidigare togs omhand på sjukhusen har flyttats över på primärvården. Syfte med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av sin arbetssituation efter omorganisation. Nio distriktssköterskor från två vårdcentraler i norra Sverige deltog och data samlades in med semi-strukturerad intervju som sedan analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde svårighet att möta de ökade kraven och att de påverkades både som person och professionell.

Syfte: Syftet med denna studie var att värdera användningen av lågkontrast-optotyper, jämfört med traditionella högkontrast-optotyper, vid subjektiv refraktionering hos individer med åldersrelaterad makuladegeneration. Samt att undersöka om detta ger ett mer exakt refraktionsvärde och därmed bättre syn.Metod: Subjektiv refraktion utfördes mot hög (100 %) och låg (10 eller 25 %) kontrast hos 15 patienter med åldersrelaterad makuladegeneration. Ett objektivt värde i form av ett autorefraktorvärde eller habituell korrektion användes som utgångsläge. Bracketing-teknik, specialbeställda flipprar från Multilens, provbåge, provglas och 3 olika starka korscylindrar (±0,25 DC, ±0,50 DC och ±1,00 DC) användes till refraktionen. Visus mättes i fyra olika kombinationer: korrektionen man fann vid högkontrast-refraktionen mättes mot hög och låg kontrast; och korrektionen man fann vid lågkontrast-refraktionen mättes mot hög och låg kontrast.Resultat: Vektors analys användes för att analysera skillnaderna i refraktionsvärden mellan hög och låg kontrast.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur lärares arbetssituation inom multimodalt arbete med IKT påverkas av olika förutsättningar utifrån lärares egen reflektion. För att besvara vårt syfte har vi nyttjat kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet av intervjupersoner gjordes i samspråk med kommunens pedagogiska IT-resurscentrum som besitter god kunskap om lärare som aktivt arbetar med IKT och multimodalitet. Vi har genomfört tre intervjuer samt en testintervju för att besvara vårt syfte. Studiens resultat visar på att lärarna är osjälviska och sällan klagar i sin yrkesroll, de har svårt att nämna hinder i sitt arbete med IKT.

Bakgrunden beskriver att det i samhället finns en stereotyp av hur människor med schizofreni är. Studien behandlar begreppen kommunikation, livsvärld, sjukdomslidande och subjektiv kropp. Tidigare studier har visat att personer som lever med schizofreni kan ha problem i det sociala samspelet. Syftet med studien var att beskriva hur livsvärlden upplevs av en person med schizofreni. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie på en självbiografisk bok, skriven av en person som lever med schizofreni.

Denna uppsats i sociologi handlar om psykosocial arbetsmiljö, och hur kvinnor inom äldreomsorgen upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevda stress och deras känsloarbete inom äldreomsorgen i Piteå kommun. Den valda metoden för studien är en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom äldreomsorgen. Den teoretiska referensramen utgår ifrån Karasek och Theorells krav ? kontroll och stöd modell, som handlar om hur olika egenskaper i arbetet ger olika utgångspunkter för individens hälsa.

Syfte: Beskriva hur arbetstidsfördelning och arbetssituation ser ut för sjuksköterskan på en hjärtavdelning. Metod: Strukturerad observationsstudie av deskriptiv design med kvantitativ ansats. 14 sjuksköterskor observerades under 18 arbetspass. Ett kategoriseringsschema användes som mätinstrument. Data bearbetades med en kvantitativ analysmetod.

Socialsekreterare är en yrkesgrupp med stora påfrestningar emotionellt och ärendemässigt. Enligt tidigare studier har belastningen på socialsekreterare de senaste tio åren ökat. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv belyses vilka emotioner som uppkommer i arbetet och hur socialsekreterare hanterar dessa samt vilken betydelse socialt stöd har för hur de uppfattar sin arbetssituation. Studien bygger på en sammansatt metod bestående av kvalitativa intervjuer och textanalys.

Studien syftar undersöka om den intervention som Vin- och Sprithistoriska Museet i Stockholm anordnar; rollspelet ?Leka med döden?, har haft effekt på attityder till alkohol i trafik hos ungdomar. Som teoretisk bakgrund har Ajzens (1991) ?Theory of Planned Behaviour? används. Enligt teorin påverkar tre faktorer; attityd, subjektiv norm och beteendekontroll, individens intention till att utföra ett beteende.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur en vikarie upplever sin situation av att arbeta som vikarie. Det kan vara mycket påfrestande att inte veta när man ska jobba, man har inte möjlighet att planera sin tid och ekonomi på samma sätt som fast anställda. Den empiriska studien skedde genom intervjuer med fyra vikarierande undersköterskor på ett äldreboende. Resultatet visade att alla respondenterna upplever situationen som vikarie som påfrestande. Detta beroende på att det finns begränsade arbetstillfällen och att man lever i en oviss ekonomisk situation.

Att arbeta som chef inom offentlig förvaltning innebär att tillgodose en mängd olika behov och att verkställa politiskt fattade beslut. Denna studie har till syfte att undersöka arbetssituationen för de personer som har en mellanchefsbefattning inom Kalix kommun. Efter indikationer på att cheferna har hög arbetsbelastning uppdagades ett behov av att göra en undersökning av deras arbetssituation för att komma till rätta med de arbetsmiljöproblem som uppmärksammats. Frågeställningarna som undersökningen utgår ifrån är: Hur upplever cheferna sin arbetssituation utifrån krav från personal och överordnade chefer? Vilka faktorer påverkar upplevelsen av kontroll i arbetet? Hur upplever cheferna det sociala stödet från kollegor och högre chefer? Hur fungerar chefsstödet och inom vilka områden kan stödet förbättras? Undersökningen är baserad på kvalitativ metod där intervjuer använts som tillvägagångssätt.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta.Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet. Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker. Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård.Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse.

Vi gör dagligen bedömningar av risker i situationer av alla de slag. Trafiken är en av de situationer där riskbedömningar är särskilt viktiga och hur korrekt bedömningen blir beror på hur vi upplever riskerna, vilket i hög grad varierar från person till person. Hypotesen i detta examensarbete är: Kvinnliga bilister upplever större subjektiv risk i trafiken än manliga bilister. Undersökningen av hypotesens giltighet utfördes med hjälp av intervjuer av 20 män och kvinnor. Frågorna syftade till att ta reda på deltagarnas subjektiva upplevelser av trafikrisker.