Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lärar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielärares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhållandet av kunskapsproduktion utifrån de intervjuade lärarnas livsvärldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för läraryrket samt innefattar berättelser om lärarnas arbete med att skapa och upprätthålla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegräns upplevs finnas mellan undervisnings- och mänskliga relationer och hur känslomässiga aspekter påverkar dessa.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa präglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkäter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna är utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat på samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. Många upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Handelsbanken och Nordea styr sina organisationer.Fokus ligger på hur styrningen mellan dessa aktörer skiljer sig, samt hur det påverkarmedarbetarna. Då ekonomistyrning och verksamhetsstyrning skiljer sig från varandra ville vise hur medarbetarna påverkas av respektive styrsätt. Handelsbankens styrsätt skapades av JanWallander under tidigt 1970-tal. Han menade att budget kunde vara skadligt motorganisationen och utvecklade istället ett styrsystem som bygger på verkligt utfall och endecentraliserad organisation. Detta ger indikationer på att Handelsbanken använder ett merverksamhetsinriktat styrsätt.

Syftet med den här kvalitativa studien är att studera självbilden hos före detta missbrukare. För att undersöka syftet delas det in i tre frågeställningar: Vad har påverkat före detta missbrukare i utveckling av självbilden? Vilken betydelse har uppväxt och relationer haft för utveckling av självbilden? Hur har missbruket påverkat hur individerna definierar sig själva?För att besvara dessa frågor utfördes en intervjustudie av sex vuxna i Stockholm med en bakgrund i missbruk. Materialet bearbetas genom tematisering för att undersöka specifika kategorier som i analysen delas in i övergripande teman. Intervjumaterialet analyseras genom teorier om självbild, identitetsutveckling, socialt arv och individens påverkan av utanförskap och erkännande.

Det har aldrig funnits så mycket kunskap och vetenskap på de svenska universiteten som idag. Dock når inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer är fundamentalt för ett innovationsutbyte och därmed är kontaktytorna mellan universiteten och näringslivet kritiska för att sprida kunskap däremellan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka nyttor, drivkrafter, barriärer och konflikter som finns i denna relation. Företrädare för åtta företag har intervjuats och därefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mänskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge några möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. Målet är att överraska användaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlängning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Undersökningens syfte har varit att kartlägga vilka strategier paren i de utvalda familjerna använder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmärksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta påverkas av den sociala kontexten.De frågeställningar som aktualiseras med uppsatsen gäller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. Därvid belyses även mer specifika frågor; vilken påverkan har den sociala kontexten på parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning är paren öppna för hjälp utifrån av familjerådgivare när det gäller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frågeställning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger på tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vår undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Internets framfart har föranlett att den elektroniska handeln etablerat sig som en allt vanligare kanal för konsumtion. Denna utveckling har gett dagens konsumenter betydligt fler alternativ att välja bland vid konsumtion, vilket har försvårat utvecklingen av långvariga relationer mellan konsument och företag. Genom ett konsumentperspektiv undersöker därför denna explorativa studie hur trogen dagens konsument egentligen är mot sin nuvarande butik. Genom att fokusera på de relationella komponenterna knowledge, trust och commitment är studiens syfte att ge en klarare bild av huruvida relationer påverkar konsumenters val att hålla fast vid en och samma butik. Studien genomförs med hjälp av teoretiskt stöd från tidigare forskning om de olika komponenterna.

Att relationen mellan barn och föräldrar är viktig är välkänt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvär och hur relationen till föräldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och föräldrar har stor betydelse för barns välbefinnande är det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är alltså att undersöka vilka faktorer som hänger samman med goda relationer mellan barn och föräldrar.Uppsatsen bygger på material från Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förälder hämtas från barnintervjun.

Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier pedagoger kan använda sig av när relationer mellan pedagog och elev skär sig, eller för att förebygga att detta inträffar. Undersökningen visar också vilka uppfattningar pedagoger har av att relationer kan skära sig utan orsak. Undersökningen är empirisk och har utförts i enkätform. Den ansats som har använts för databearbetning är kvalitativ. Enkäter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan resurspreferens och social exkludering. Effekten av kön och resurspreferens på upplevelse av social exkludering och livstillfredsställelse studerades också. Data samlades in genom enkäter och totalt ingick 250 personer i studien från både offentlig och privat sektor i Västra Götalands Län. Resultaten visade att vad människor önskar utbyta för resurser med andra i vardagen är individuellt och påverkar upplevelse av social exkludering samt livstillfredställelse. Människor som eftersträvar kärlek, status och tjänster i relationer är de som upplever sig minst exkluderade och känner också hög livstillfredställelse.

Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

AbstractDet finns skolor som anser att den japanska förhandlingskulturen och den kinesiska förhandlingskulturen är identiska med varandra. De sympatiserar för Raymond Cohens berömda klassificering om högkontextuella förhandlingskulturer. Enligt denna klassificering innebär det att förhandlingskulturerna i fråga inte skiljer sig åt. Men det finns andra skolor som anser att det är fel. De kritiserar klassificeringen och menar att den är för generell vilket medverkar till att olikheter inte framställs.Jag ska försöka konstatera vilka av dessa motpoler som har rätt.