I rapporten ges förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras på Skanskas byggarbetsplatser i Värmland genom att integrera säkerheten i den visuella styrningen.På skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmärkningar som ofta återkommer, nämligen fallskydd, allmän oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmärkningar och många olyckor som sker ute på byggarbetsplatserna ligger ofta den mänskliga faktorn, vilket innebär att många av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas.Visuell styrning är en metod som tidigare provats på Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ?vi-känsla? ute i produktion, något som skulle kunna lösa många av de problem som finns på arbetsplatserna.Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt så att en whiteboardtavla sätts upp ute på byggarbetsplatsen, där man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och går igenom det som är prioriterat i produktionen på tavlan.Vår idé är att integrera säkerheten i den visuella styrningen genom att sätta upp punkter på tavlan som är viktiga ur säkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sättas där man enkelt kan se hur den aktuella säkerheten för varje punkt är på bygget.

Med tanke på den växande andelen äldre i vårt samhälle, är äldreomsorgens verksamhet utan tvivel ett område som inom en snar framtid kommer att kräva alltmer utav samhällsresurserna ? resurser som inte kommer att vara så lätta att skjuta till. För att på bästa sätt fördela de resurser som finns och inte minst för att ge våra äldre en god omvårdnad med välförtjänt guldkant på livets höst, kommer det att krävas nya organisationslösningar på många av de vårdboenden som tar emot de äldre. Vi har fått möjligheten att utvärdera en ny organisationsmodell för ansvarsfördelning och styrning i en äldreomsorgsverksamhet, som sätter fokus på hur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör användas. Modellens grundkriterier är information, tillvaratagande av personalens kunskap och kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka och utvärdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning på en äldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter.

I dagens stressade samhälle gör man sig alltför ofta påmind om tidens påverkan, man pratar om tiden i all dess bemärkelse vilket har lett till att vi velat se hur detta fenomen hanteras inom företagsvärlden. Därför har vår uppsats baserats på vad tiden har för inverkan på styrning av företag genom att undersöka hur chefer inom olika branscher ser på tidsbegreppet och i vilken omfattning tiden påverkar styrningen av ett företag samt hur man som ledare väljer att utnyttja och avgränsa sin tid. Syftet är att se hur man handskas med tidsbegreppet, det vill säga något man inte kan påverka, inom företagsvärlden.Vi har valt att använda oss av en induktiv metod för att göra en kvalitativ ansats för att få fram primärdata. Detta har till en början resulterat i en naiv återberättande del för att sedan inta en mer kritisk ställning. Det som är viktigt att påpeka är att vi varit ute efter chefernas personliga åsikter och inte företagets åsikter.Det vi kom fram till var att tidens påverkan på styrning av företag och ledarnas ledarskap visar sig i olika skepnader beroende på bland annat titel, ansvarsområde, bransch och personliga egenskaper.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

Det här examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och är en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgått från frågeställningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstår i och med den låga befolkningstätheten och det minskande elevantalet. Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lärare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fältstudie i Kramfors. Våra resultat är att kommunen styr skolverksamheten med hjälp av olika styrningsverktyg, främst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrån ett bytänkande, där tätorter bedöms på olika sätt beroende på i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den låga befolkningstätheten är elevernas pendling.

Bakgrund: Franchisekedjors framgång är beroende av att affärsidén följs till punkt och pricka, vilket medför att franchisetagare på många sätt blir styrda och begränsade i sitt agerande. Franchisetagare bör emellertid, inom de grundläggande ramarna, få ett visst spelrum för att driva sin verksamhet. En central fråga för franchisegivare är således hur de ska utforma de ramar inom vilka franchisetagarna ska hålla sig.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad franchisegivare ämnar uppnå genom att styra sina franchisetagare samt att beskriva hur de styr, vilka styrproblem som den aktuella styrningen kan motverka och vilka bieffekter som kan uppstå.Genomförande: Studien bygger på en litteraturstudie av texter som på olika sätt relaterar till franchising.Resultat: Franchisegivare strävar mot att få franchisetagare att fokusera på enhetlighet, en tillfredställande kvalitet och hög omsättning. Styrning sker framför allt genom omfattande direktstyrning i form av drifthandböcker och franchiseavtal, vilka både begränsar franchisetagarnas handlingar samt tydliggör vilka beteenden som är önskvärda. Personalstyrning, i form av rekrytering är ett mycket viktigt styrverktyg då det är av yttersta vikt för franchisegivare att hitta franchisetagare med de rätta attityderna.

Syftet med att använda budgetering har förändrats över tiden genom ökade krav på ekonomistyrningen. Från att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvärdering, har det på senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benämnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, åtagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). När man använder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.

Syftet med uppsatsen är att beskriva de effekter som uppstår i en organisation när denna står inför nya förutsättningar, samt hur anpassningen till dessa nya förutsättningar kan förändra tidigare inarbetade system. Metod: Med tanke på att uppsatsens syfte är av ett beskrivande slag, har studien utförts utifrån ett deskriptivt perspektiv. För att kunna genomföra detta har en kvalitativ metod valts. Själva undersökningen har utförts utifrån fallstudier, där intervjuobjekten har valts ut genom ett så kallat snöbollsurval. Informationen från intervjuerna har sedan anpassats till en modell, varmed uppsatsen haft en deduktiv ansats.Teoretiska perspektiv:Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har utgått från styrning av verksamheter och då framförallt de beståndsdelar, i form av strategi, ledningsfilosofi, organisationsstruktur och styrsystem, som ingår i denna styrning.

Socialt arbete i Sverige bedrivs inom offentlig samt privat regi och är underordnad politisk styrning. Inom de offentliga förvaltningarna finansierar politikerna förvaltningarna som bed-rivs utan vinstintresse och arbetar för att implementera politiska idéer och visioner i arbetet. Alla verksamheter under politisk styrning arbetar efter olika samhällsuppdrag där olika mål ska implementeras för att vidareutveckla verksamheterna och anpassas efter de förändringar som sker i samhället.Studiens syfte var att ta reda på hur enhetschefer inom Socialtjänsten motiverar sina medarbe-tare att arbeta med de politiska verksamhetsmålen. Studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra enhetschefer inom Socialtjänsten i Halmstad. Därefter tolkades empirin genom en hermeneutisk ansats för att få en förståelse för materialet.

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer påverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen är Eskilstuna kommun som valt att förändra synen på styrning från vertikal till horisontell, från government till governance. Då metagovernance innebär indirekt och informell styrning i pågående processer studerades just en pågående process där tjänstemän under nätverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat från den politiska nivån.Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första delen är en allmänt inriktad respondentundersökning som handlar om de förändrade strukturerna i organisationen.

När man läser om olika managementkoncept kan man ibland få uppfattningen om att de är lösningen på många av de problem som organisationer upplever sig ha. Ett av dessa koncept är balanserade styrkortet som kan användas för styrning av företag på både strategisk nivå såsom på operativ nivå. Resultatenheter som bedriver ekonomistyrning enligt traditionella formella styrmedel och som försökt implementera det balanserade styrkort har troligtvis någon gång upplevt att de hamnat i konflikt med de finansiella krav som organisationen ställer. Vidare tycks det finnas en övertro på att det balanserade styrkortet ska vara anpassningsbart för varje organisation i varje situation samt att det har en positiv effekt på det ekonomiska resultatet. Nödvändigtvis behöver ett införande av ett balanserat styrkort inte innebära att styrning av en organisatorisk enhet förbättras..

Det svenska samhället har genomgått en omfattande decentralisering under senare delen av 1900-talet. Denna process har berört skolan. När styrning studeras, är det ofta ur ett lärarperspektiv. Vi vet inte så mycket om elevers uppfattning om styrning i klassrummet eller om hur de styr varandra. Denna studie avser bidra till att minska denna kunskapslucka.

De senaste åren har intresset för hållbarhet ökat enormt. Alltfler företag satsar på att bedriva och utveckla ett hållbarhetsarbete i syfte att erhålla konkurrensfördelar och tillfredsställa kraven från berörda intressenter. Forskningen inom hållbarhet har främst bidragit till ökad en förståelse för den externa kommunikationen av hållbarhetsarbetet, och lett till förbättrade rutiner för hur företag redovisar detta. De interna rutinerna och styrningen för hållbarhetsarbetet har däremot inte har uppmärksammat på samma sätt. Med hjälp av styrningen har företag potential att identifiera hot och möjligheter, förbättra kommunikation och innovation, samt mäta och följa upp resultat för hållbarhetsarbetet.

Tjänsteföretagen svarar för en allt större del av vår ekonomi, de är inte speciellt kapitalkrävande och dess verksamhet är mer beroende av personalens kompetens som i till exempel i ett konsultföretag. Det finns en stor skillnad mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet i många framgångsrika företag i olika branscher. Denna skillnad har framkallat konceptet intellektuellt kapital. Framtidens tillväxtföretag kommer till stor del att tillhöra tjänstesektorn. I vårt moderna samhälle är produkter och maskiner relativt billiga i förhållande till löner.

Vårt syfte är att analysera och beskriva om, och i så fall hur, företagskultur påverkar budgetering. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär. Den är hypotetiskt-deduktiv då vi utgår från ett antal teorier vid framställandet av hypoteser som vi sedan jämför med vår empiri. Då berättelser och observationer ligger som grund för våra analyser har vi en hermeneutiskt ansats. Vår primära datainsamling består av intervjuer vi gjort med personer på olika nivåer i organisationen på två fallföretag.