Intervjuer med elever i tioårsåldern på en kommunal skola och en friskola i Skåne om vad de vet om elevdemokrati samt vad de vill vara med och påverka i skolan..

Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som förespråkas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förståelse för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod där vi har samlat in primärdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frågor ställda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, på fem grundskolor i Blekinge län. Tre av dessa har kommunala huvudmän medan resterande två drivs av privata huvudmän. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller många syften inom de budgetanvändande skolorna vilket innebär att den fyller en viktig funktion. Friskolorna använde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning än de kommunala skolorna gjorde, men ändå kunde likheter med budgetlös styrning även ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

I samband med en ökad konkurrens och ett allt större mediabrus så använder företag sig av nya metoder för att locka konsumenterna till sig och kunna behålla dem. En av dessa metoder är relationsmarknadföring, där företaget på olika sätt försöker skapa en form av relation med kunden med målet att skapa en kundlojalitet. Syftet med uppsatsen har varit att kritiskt analysera relationsmarknadsföring utifrån ett maktperspektiv. Med anledning av det har en fallstudie genomförts av ICA Sveriges användning av CRM (Customer Relationship Marketing), som är en variant av relationsmarknadsföring. Studiens metodologiska ansats har varit kvalitativ och materialet har samlats in genom intervju och skriftliga källor.

Det råder en allmän uppfattning om att när ett förändringsarbete ska genomföras i en organisation, har människorna i den ett inbyggt motstånd mot förändringar och därmed upplever dessa som hinder. Men förändringsmotstånd kan även innebära möjligheter. Luleå kommun har valt att införa ett nytt tankesätt där även de mjuka värdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förändringsmotstånd som då kan uppstå. För att uppnå syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

Syfte: Att sammanställa en beskrivning på hur mål- och resultatstyrning fungerar i praktiken enligt budgetansvariga på verkställande nivå i offentlig verksamhet. Sedan studera huruvida mål- och resultatstyrning i offentlig verksamhet kan klassificeras som mål- och resultatstyrning enligt allmänna indelningar inom ekonomistyrning av olika författare. Vi skall samtidigt både finna svar på om mål- och resultatstyrningen är en väl fungerande styrmetod och om mätbarheten av uppställda mål måste finnas för att kunna utföra mål- och resultatstyrning i en offentlig verksamhet. Metod: Djupintervjuer med budgetansvariga personer i äldreförvaltningen i Karlskrona kommun. Intervjupersonernas utsagor har vi sedan tolkat till innebörden av mål- och resultatstyrning i äldreförvaltningen.

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder.

Bakgrund: Patienter som tidigare vårdades på sjukhus vårdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvård är ett arbete med många olika arbetsuppgifter såsom läkemedelshantering, sårvård och rådgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvårdnadsinsatser. Arbetsplatsen är patientens hem. Oftast är det äldre över 65 år som är i behov av hemsjukvård men patienterna kan vara berättigade till hemsjukvård oavsett ålder.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvård.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i två teman; Omvårdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvården till stor del arbetar med att ge patienter stöd på olika sätt.

Bakgrund: I och med kunskapssamhällets framväxt har efterfrågan och vikten av kunskapsarbetare ökat, särskilt i kunskapsföretag. Det är därför viktigt för företag att kunna attrahera, behålla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera och förstå vad det är som gör att kunskapsarbetare väljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frågor. Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestående av teorier om företagstyrning och personalomsättning, har vi genomfört intevjuer med revisorer på två revisionsföretag i Linköping. Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och väljer att stanna om de upplever att de har självständighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de får arbeta med trevliga och kompetenta kollegor.

Vårt intresse för att skriva denna uppsats väcktes då vi läste om Knowledge Management i vår avslutningskurs i Data & Systemvetenskap. Införandet av Knowledge Management, även kallat kunskapsverksamhet, inom en organisation kan underlätta styrning och ledning av personal och deras kompetens på ett effektivt sätt. Vi började diskutera kunskapsverksamheten inom olika verksamheter och beslutade oss slutligen för att undersöka kunskapsverksamheten inom vården, eftersom vi har egen erfarenhet av denna verksamhet. Vi har i denna uppsats undersökt med stöd av teorin, om det finns förutsättningar för kunskapsverksamhet inom vården och om detta är möjligt, ge förslag på en KM-strategi utifrån detta. Tillvägagångssättet som använts är en litteraturstudie, samt en fallstudie som är gjord på divisionen för opererande specialiteter på Piteå Älvdals Sjukhus.

Vi är pedagoger och är därmed intresserade av lärande. Syftet med vår uppsats är att få en insikt och förståelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har något hälsoperspektiv på kompetensutveckling samt hur de ser på vuxnas lärande. Uppsatsen bygger på åtta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi på förhand definierat; att ha ett hälsoperspektiv på kompetensutveckling genom att se till hela människan i inlärningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lärande.

Att skapa attraktiva boendemiljöer anses vara en av de viktigaste frågorna inom kommunal utveckling idag. En av de strategier Åstorps kommun presenterar för att uppnå sin vision som en attraktiv kommun, och för att få en ökad inflyttning till kommunen, är att skapa attraktiva boendemiljöer. Åstorps kommun har haft en befolkningsökning under millenniumskiftet, men på senare år har denna tillväxt stagnerat. Syftet med denna studie är skapa en förståelse och klargöra vilka attraktioner som är eftertraktade i valet av boendeort. Med stöd av olika teoretiska och empiriska studier, är syftet med detta arbete att ta reda på vilken typ av kvaliteter som gör Åstorp en mer attraktiv boendekommun.

I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts angående chefer i offentlig förvaltning och vad som påverkat dem att säga upp sig. Forskning som redan finns angående motivation och åtagande är till stor del framtagen och applicerad i privata organisationer och företag, vilket var en av motiveringen till denna infallsvinkel i uppsatsen. Empirin har hämtats från en av Sveriges största kommuner, där alla deltagare tidigare arbetas som chefer men avlutat sin anställning under 2012. För att belysa ett fenomen med hög chefsomsättning har semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer som arbetat i områdena äldrevårdsomsorg och funktionshinder. Data i form av information och uttalanden samlades in från deltagarna angående vad som påverkat deras beslut om uppsägning.

Examensarbetet är utfört på Lifco Dental, som är ett distributionsföretag i Enköping undervårterminen 2013 och omfattar 30 högskolepoäng. Lifco Dentals huvudsakliga verksamhet ärlagerhantering av tandläkarartiklar och det rör sig om cirka 40 000 artiklar i varierandestorlek.Examensarbetet avser i första hand styrning av lagerhållning och artikelplacering. Andraområden som har bearbetas är ergonomi och personalfrågor. Arbetet kretsar kring följandeforskningsfrågor;1. Enligt vilka principer kan man placera artiklar?2.

SammandragSyftet med mitt arbete är att jämföra hur bokstavsinlärning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en årskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda på om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det påverkar barnets fortsatta läs- och skrivinlärning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att själv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlärningstillfällena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag även ett mail med intervjufrågor till de tre lärarna/förskollärarna som de svarade på och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar på varför de jobbar som de gör, vilket synsätt som låg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lär sig bokstäver bäst. Mitt resultat visar att lärarna/förskollärarna jobbar på olika sätt med bokstavsinlärning.

Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsanalyser har sedan en längre tid utförts inombankbranschen (Söderlund, 1997). Banker rankar själva kundlönsamhet som en ytterst viktig faktor försin fortlevnad (Hart & Smith, 1998). Trots att kundlönsamhet har varit känt som begrepp sedan enlängre tid tillbaka och att användningen av kundlönsamhetsanalyser är utbredd, finns det endast enbegränsad mängd empirisk forskning kring hur praktiskt arbete bedrivs inom området (Cäker, 2000).Vi har därför funnit det vara intressant att utföra en empirisk studie om hur styrning sker för att uppnåkundlönsamhet på den svenska bankmarknaden, eftersom det är uppenbart att det finns motiv för attarbeta med detta område.Syfte: Studien syftar till att ge en bred bild av hur styrning för att uppnå kundlönsamhet sker på densvenska bankmarknaden. En rättvisande och bred bild skapas genom att kartlägga och analysera bådestorbanker och nischbanker i studien, eftersom den svenska bankmarknaden inbegriper båda dessabankkategorier. Fokus i studien ligger på storbankerna och studiens tyngdpunkt läggs i dengeneralisering som ämnas göras av storbankernas styrning.