Demenssjukdom är en degenerativ sjukdom som ofta medför minskat födointag och viktminskning. Undernäring kan leda till trycksår, fördröjd sårläkning och högre dödlighet. Syftet med vår studie var att belysa nutritionsproblematik hos personer med demenssjukdom inom kommunal äldreomsorg. Studien genomfördes med en metod för fallstudie som utgick från fem personer där olika data samlades in. Information hämtades också från involverad personal.

Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat.

Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll.

Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag växer. Problemet har uppkommit genom ett krav på tillväxt, krav på en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav på ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har också funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de små kreativa företag som exemplifieras genom två framgångsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att växa med en bibehållen kreativitet har uppsatsen tagit fasta på verktyg ledaren kan använda för att styra organisationen utan en inskränkning på vad den kreativa processen kräver.

Enligt svensk arbetsmiljölagstiftning finns krav på att arbetsmiljöarbetet ska organiseras på ett systematiskt sätt inom alla verksamheter som sysselsätter arbetstagare. Vanliga förekommande problem som uppmärksammats i detta arbete är att det oftast fokuseras på åtgärdandet av problem istället för att arbeta förebyggande, att det finns en otillräcklig integrering av arbetsmiljöfrågor i den övriga verksamhetsplaneringen samt att det finns bristande insikter i vad en dålig arbetsmiljö egentligen kostar verksamheten. Objektiva krav och praktiska råd på hur arbetsmiljöarbetet kan organiseras finns att hitta i föreskriften (2001:1) Systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskriften kan underlätta planeringen, ledningen och kontrollen av arbetsmiljön i en verksamhet. Syftet med studien var att kartlägga och analysera hur en kommunal förvaltning organiserat sitt systematiska arbetsmiljöarbete samt utarbeta konstruktiva förslag på eventuella förbättringar.

Bakgrund: I Sveriges kommuner har det uppmärksammats ekonomisk misskötsel ochoegentligheter som har kommit att leda till en utformning av riktlinjer för bolagsstyrning ikommun- och landstingsägda bolag. Revisionen har en viktig funktion då de ska utvärdera,kontrollera och följa upp systemet för bolagsstyrning. Till en början omfattade den kommunalarevisionen endast räkenskapsgranskning, men i samband med att Sverige blev medlem i EUinfördes direktiv om att endast auktoriserade revisorer fick granska de ekonomiskaräkenskaperna. Därmed fick de kommunala revisorerna en annan roll. De intog rollen somlekmannarevisorer och fick i uppgift att granska de kommunala bolagens verksamhet utifrånkommunens mål och intentioner.Syfte: Studiens syfte är att kartlägga hur revisionen yttrar sig i kommunala aktiebolag.

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

Sekretessbelagd.

I rapporten ges förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras på Skanskas byggarbetsplatser i Värmland genom att integrera säkerheten i den visuella styrningen.På skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmärkningar som ofta återkommer, nämligen fallskydd, allmän oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmärkningar och många olyckor som sker ute på byggarbetsplatserna ligger ofta den mänskliga faktorn, vilket innebär att många av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas.Visuell styrning är en metod som tidigare provats på Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ?vi-känsla? ute i produktion, något som skulle kunna lösa många av de problem som finns på arbetsplatserna.Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt så att en whiteboardtavla sätts upp ute på byggarbetsplatsen, där man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och går igenom det som är prioriterat i produktionen på tavlan.Vår idé är att integrera säkerheten i den visuella styrningen genom att sätta upp punkter på tavlan som är viktiga ur säkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sättas där man enkelt kan se hur den aktuella säkerheten för varje punkt är på bygget.

En uppfattning som råder på Kvarnsvedens Pappersbruk, hädanefter förkortat KP, är att nyckeltalen som finns idag är för många, för svåra att sätta in i ett större sammanhang och att de dessutom inte har en helt tillfredsställande struktur. Detta bidrar till svårigheter med att förankra nyckeltalen i verksamheten och få nödvändiga kopplingar mellan nyckeltal och verksamhet. Balanserade styrkort (BSC), utvecklat av Robert S. Kaplan och David P. Norton, är ett ledningsverktyg för strategisk styrning som går ut på att redovisa företagets verksamhet i fyra perspektiv.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats.

Denna uppsats behandlar det kommunala utjämningssystemet. Dagens system består av en inkomstutjämningsdel, kostnadsutjämningsdel, ett strukturbidrag och en regleringspost, som antingen kan bli bidrag eller avgift beroende på hur mycket pengar staten anslår till systemet. Till detta har använts teorin om konkurrensproblemet, olika teorier om vad kommunerna bör göra, varför kommunerna bör finnas och hur de skall finansiera verksamheten. Två kommuner har valts ut, Vellinge och Trelleborg, för att i två fallstudier studera effekten av systemet för den enskilda kommunen. Slutsatsen är att i dagsläget behövs utjämningssystemet för annars träder konkurrensproblemet till.