För att minska sina fasta kostnader har försäkringsbolagen utkontrakterat delar av sin försäljning på försäkringsmäklare. Problematiken ligger i hur försäkringsbolagen skall kunna styra försäkringsmäklarna på ett för försäkringsbolagen fördelaktigt sätt. Vidare har denna utkontraktering lett till att försäkringsbolagen helt förlorat kontakten med de slutkonsumenter som köpt försäkringsbolagens produkter via försäkringsmäklare. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur försäkringsbolagen hanterar relationen till försäkringsmäklare. Tillvägagångssättet vi använde oss utav var personliga intervjuer med sex olika aktörer.

Dagens samhälle är ett informations- och kunskapssamhälle där kunskap och kompetens är nyckeln till företags framgång. En förändring har skett i näringslivet då de tillverkande företagen har blivit allt färre och de kunskapsbaserade företagen har ökat. För att kunna överleva i det nya samhället måste ledning och anställda i ett kunskapsbaserat företag ständigt utveckla sina kunskaper, sitt humankapital. Humankapitalet är den mest värdefulla tillgången i ett kunskapsbaserat företag då företaget är beroende av de anställdas kompetens och kreativitet. Därför är det viktigt att dessa företag tar tillvara på och förädlar sitt humankapital.

Den offentliga sektorn i Sverige har präglats av förändring och turbulens sedan slutet av 1980-talet där rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och Styrmodeller som visat sig vara framgångsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret är en modell som anammats och det råder delade meningar kring modellen och dess användande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det är en modell som kommer uppifrån i organisationen där de anställda har liten påverkan. Arbetssituationen mellan olika nivåer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.

Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har också skapat höga krav på effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum är att det idag nästan ställs samma krav på kommunal verksamhet som på ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hållas i lika hårt i båda fallen. Dessa högre krav leder också till att kommunal organisation, ledning och styrning måste vidareutvecklas och fungera så effektivt som möjligt.

Bakgrund:Företagens villkor utifrån ett konkurrensperspektiv ändras idag fortare än någonsin och möjligheterna att nå framgång bygger i högre grad på en förmåga att förutse, anpassa sig till och agera på omvärldens snabbt föränderliga krav. Flertalet forskare redogör för att företags lednings- och styrkoncept måste förändras för att tillgodose de behov som den moderna globala marknadens dynamik ställer. De senaste decennierna har Lean och Agile trätt fram som två lednings- och styrkoncept som vunnit i popularitet och anammats av många företag som önskar effektivisera sin verksamhet. Både Lean och Agile använts främst inom produktion och det finns relativt lite forskning kring hur dessa två lednings- och Styrmodeller appliceras inom andra verksamhetsområden samt hur de kan kombineras.Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur ledningsgrupper inom en global IT- organisation använder sig av och kombinerar Lean och Agile, samt hur ledningsgrupperna upplever att detta påverkar deras arbetssätt och leveransförmåga.Metod:Studien är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie av företaget Volvo IT. Insamling av data har skett via intervjuer med representanter för olika ledningsgrupper inom Volvo IT samt genom att sitta med vid möten och föra anteckningar och via insamlad dokumentation från websidor och intern företagsinformation.Slutsats:Resultaten visar på att Lean och agila arbetssätt tycks fungera bra ihop och kompletterar varandra väl.

Tre ledande aktörer styr hälso- och sjukvårdens utveckling; politikerna, de administrativa ledningarna och de medicinska professionerna. Effektivitet och rättvisa är det övergripande målet och budgeten är ett viktigt styrinstrument. Enligt Erlingsdottir (1999) överförs idéer urskiljningslöst till offentlig förvaltning från privat sektor, där de förväntas föra med sig den öppna marknadens mest åtråvärda egenskaper. Vilket sällan blir fallet. NPM (New Public Management) och revisionstrenden, är exempel på dessa idéer.

Under de senaste årtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de Styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

Bakgrund och problemdiskussion: Strävan att uppnå mål är en grundläggande faktorsom påverkar alla typer av företag. Dessa mål kan uttryckas i finansiella termer, men påsenare år har även icke-finansiella mål och mått fått allt större betydelse. Kundnöjdhetoch kundlojalitet har blivit viktiga måttstockar inom kundfokus och är två icke-finansiellafaktorer som allt oftare går att finna i företags strategier och Styrmodeller. Forskning visaratt det finns många olika uppfattningar om kundnöjdhets och kundlojalitets innebörd ochhur de kan studeras. Många studier inom ämnet har fokuserat på endast kundernas synoch få studier beaktar köp- och säljförhållanden där båda parter är företag.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka och analysera om det förekommer enöverensstämmelse mellan leverantörers och kunders syn på vilka faktorer som skaparkundnöjdhet och kundlojalitet samt på relationen mellan begreppen.Metod: Studien har genomförts i konferensbranschen och personliga intervjuer har gjortsmed de leverantörer som ingår i studien.

Bakgrund och problemformulering: I dagens samhälle finns det ett problem med att olikastyrformer från den privata sektorn implementeras och läggs i lager på varandra i denoffentliga sektorn. Ambitionen med den ökade styrningen har varit och är effektivisering,dock kan införandet av nya styrformer ge oönskade bieffekter i form av motstridigastyrsignaler. Mellanchefer i offentlig sektor är till hög grad utsatta för styrning både uppifrånoch nedifrån och de ansvarar inför ett flertal olika intressenter. Denna ansvarsskyldighet, somkan uppkomma på grund av styrning kan upplevas både problematisk och okoordinerad.Syfte: Denna uppsats, som bygger på tre fallstudier, har två syften. Delsyfte ett är att beskrivahur ökad styrning tar sig uttryck i praktiken i svensk offentlig verksamhet.

Problem: Hur en verksamhet skall styras har länge varit föremål för debatt. Kaplan och Nortons balanserade styrkort har sedan mitten på 1990-talet varit populärt då även mjukare värden (kund-, process- och lärandeperspektiv) synliggörs. På senare år har de kompletterat diskussionen om Styrmodeller med en strategikarta. Denna strukturerar upp arbetet med att bryta ner de övergripande strategierna till konkreta handlingsplaner. I första hand är strategikartan tänkt som ett komplement för att ge ett strategibaserat underlag till styrkortet men har i många fall ersatt styrkortet genom att fungera som ett fristående styrsystem.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera det stöd som Styrmodellerna balanserade styrkort och strategikartor kan ge vid styrningen av en verksamhet.

Problemdiskussion Det finns ett behov för organisationer att designa framgångsrikaStyrmodeller. Styrmodellerna behöver tas fram dels med utgångspunkti organisationens strategi, dels i relation till övriga externa ochinterna faktorer. En styrmodell ger önskat resultat när de anställdauppfattar och agerar i linje med ledningens strategi. Om gap uppstårmellan ekonomistyrningens utsända budskap och de anställdasuppfattning av den finns det risk att organisationens vision inteuppfylls vilket kan påverka organisationens image.Syfte Uppsatsens primära syfte har varit att utforska och förklaraförekomsten av gap mellan ekonomistyrningens budskap ochanställdas uppfattningar om dess styrmodell. För att få en förståelseom styrmodellens design har vi haft som sekundärt syfte att förståvilka inverkningar externa uppfattningar har på organisationensstyrmodell.Avgränsningar Studien behandlar endast en organisation och således endast enbransch.

Under de senaste årtiondena har det skett en mängd förändringar vad gäller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbättra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av Västvärldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förändringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ändamål. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Ökad globalisering i kombination med allt högre krav från kunder innebär att företag i dag utsätts för hård konkurrens. I syfte att försöka möta dessa krav har det under en längre tid sökts åstadkomma en styrning som är anpassad till dagens situation, och ett antal Styrmodeller har tagits fram för detta. En av dessa är det balanserade styrkortet, vilket utformades för stora företag, men tillämpas i dag av företag i alla storlekar. Denna studie syftar till: Att öka förståelsen för det balanserade styrkortets tillämpning i ett mindre företag samt att på olika hierarkiska nivåer analysera och jämföra upplevda förändringar som tillämpning av balanserat styrkort har medfört. För att besvara syftet gjordes en fallstudie på ett mindre företag, i uppsatsen kallat Företaget AB.

Under de senaste årtiondena har det skett en mängd förändringar vad gäller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbättra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av Västvärldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förändringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ändamål. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av mångaprivata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika Styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vidadoption av Styrmodeller.