Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

BakgrundUnder 90-talet har den svenska hälso- och sjukvården upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbättra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. Vår studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat Styrkort. Att använda balanserat styrkort som är en metod från den privata sektorn inom hälso- och sjukvården innebär svårigheter vad gäller det övergripande resultatmålet och definition av vem som är kund. Till dessa kommer det allmänna problemet med hälso- och sjukvårdens komplexa karaktäristik där verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker.SyfteVårt syfte är att undersöka hur balanserat styrkort används inom hälso- och sjukvården samt specificera och utvärdera vad som krävs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hälso- och sjukvården.MetodFör att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie med två undersökningsobjekt inom den svenska hälso- och sjukvården använts.

Balanserat styrkort (BSC) introducerades 1992 av Kaplan och Norton. Det mäter företags prestation ut fyra perspektiv och används för att överstätta eller länka strategin till mätbara mål. Vidare nämns att budgeten är på väg att bli mindre anförtrodd i företag och problem med den. BSC är vanligt förkommande i Sverige, det gäller större företag likväl som offentligverksamhet. Att undersöka huruvida BSC fortfarande är av intresse grundas av efter en jämförelse med budgetering.

I dagsläget baseras värdering av svenska företag oftast på siffror och traditionella nyckeltal, trots att dessa till största delen baseras på historiska fakta. De flesta företagsledare hävdar dock att personalen är deras viktigaste och även den mest betydelsefulla tillgång för att stärka konkurrenskraften på några års sikt. Det blir allt mer en naturlig övergång från att tidigare fokusera enbart på de finansiella nyckeltalen till att inrikta sig mot företagens mjuka tillgångar, de icke-finansiella. Syftet med våran uppsats är att undersöka om och hur Balanserade Styrkort kan användas som ett verktyg för att presentera icke-finansiell information i årsredovisningen. Framtiden är osäker och att det pågår en ständig och snabb utveckling i samhället som ingen kan förutse.

Examensarbetets titel: Balanserat styrkort i Folktandvården Västmanland ? En studie utifrån tre aktörers upplevelser. Seminariedatum: 16 januari 2009. Ämne/Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare: Martin Karlsson och Rikard Magnusson Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Balanserat styrkort, Folktandvården Västmanland, sjukvårdsorganisation. Problemdiskussion: Det balanserade styrkortet är ursprungligen inte utvecklat för offentliga organisationer. Folktandvården Västmanland är en offentlig organisation. Dock har Folktandvården Västmanland valt att införa balanserat styrkort som styrverktyg. Syfte: Syftet är att få förståelse för hur de tre aktörerna inom Folktandvården Västmanland upplever det balanserade styrkortet med avseende till utformning och perspektiv. Dessutom studeras hur aktörerna upplever verksamheten efter införandet av det balanserade styrkortet. Metod: Empiri samlades in dels via semistrukturerade intervjuer, dels via litteratur- och artikelsökning.

Förutsättningarna för att ett företag ska nå tillväxt har förändrats under 1900-talet. Dessa ändrade förutsättningar har medfört att en mängd teorier och modeller utvecklats för att beskriva hur tillväxt uppstår och hindras. På 1990-talet började olika balanserade styrkort utvecklas för styrning med mål och mått. Dessa styrkort fyller väsentliga funktioner för företag och har erhållit stor uppmärksamhet. Den här studien har för avsikt att utveckla styrkortsområdet ytterliggare.

ProblemHar ekonomerna så stor påverka på hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet får stå tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av läkare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till någon förbättring eller effektivisering inom sjukvården?SyfteSyftet med vår uppsats är att undersöka hur ekonomer och läkare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen på användandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvården.MetodVår uppsats bygger på en kvalitativ metod, och vår primärdata består av intervjuer med fem personer som jobbar på staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i Värmland. Intervjuerna har skett på respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktär, samtliga intervjuer har bandats.SlutsatsNär det gäller resultat, är respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn på resultat. Den stora skillnaden här är att läkarna på Centralsjukhuset anser att Landstinget i Värmland värderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre än ett medicinskt resultat, medan de som jobbar på staben inte anser att det är någon större skillnad i hur de olika resultaten värderas.Styrning med balanserade styrkort var något som läkarna på Centralsjukhuset gärna hade varit utan, de menade att det varken lett till någon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hård från läkarna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget.

ABSTRACTTitel: Gavlegårdarnas BSC, Balanserat styrkort i ett fastighetsbolagNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Daniel Lazic & Adrian OttossonHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2011 - Maj Syfte: Vår C-uppsats tar sin början i en litteratur- och fallstudie som vi utförde i kursen Verksamhetsstyrning 2 där syftet var att fördjupa oss inom ett styrkoncept. Syftet med den här studien är att uppdatera Gavlegårdarnas balanserade Styrkort. Genom en studie i litteraturen ville vi få en uppfattning samt presentera hur ett effektivt styrkort kan vara utformat. Därefter ville vi identifiera de brister som finns i Gavlegårdarnas styrkort och utifrån detta ge förslag på hur uppdateringen av styrkortet kan gå till.Metod: I vår studie har vi arbetat utifrån en deduktiv ansats. Vi valde att arbeta kring en kvalitativ vetenskaplig metod då vi skulle göra empiriska intervjuer.

Syftet med detta arbete har varit att analysera effekterna av ett styrkort och dess samverkande system och hur styrkortet påverkar organisationen. Slutsatsen är att styrkortet inom fallföretaget Skandia Marknadsstöd Spar AB skapar engagemang och delaktighet i företagets samtliga processer genom sin fokusering på rätt saker och aktivitetsbaserade styrning. Det är företagets huvudstyrsystem som ger en helhetsbild av verksamheten. Genom kopplingen till budget, målstyrning och utvärdering, organisatoriskt lärande samt belöningssystem förbinds enhetens övriga aktiviteter till modellen. Belöningssystemet ger individen incitament och skapar trygghet i en kontext där kontinuerliga förändringar efterfrågas och höga krav ställs på kunskapsutveckling.

I en organisation är det viktigt att formulera både kortsiktiga och långsiktiga mål för att kontinuerligt stämma av färdriktningen, men också för att i god tid vidta nödvändiga åtgärder. Statliga eller icke vinstdrivande organisationer bör mäta hur effektivt de tillgodoser intressenternas behov och därför bör konkreta, realistiska och mätbara målsättningar definieras. Det har diskuterats kring verksamhetsmålen i landets kommuner och problematiken är att målformuleringarna ofta kan bli alltför många, oklara samt att de ibland kan stå i konflikt med varandra. Syftet med denna uppsats är: att identifiera och analysera viktiga orsaker som ligger till grund för målens utformning i Luleå kommuns balanserade Styrkort. För att kunna besvara syftet utfördes en fallstudie inom Luleå kommun.

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter.Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbättringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristående förskola inriktade mot barn med särskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi använt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som används i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristående och kommunal verksamhet. Främst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in från studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information från ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som används i förskolan.

Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat Styrkort. Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal från omvårdnad Gävle. Utöver dessa gjorde vi även en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vårt arbete. Vi valde att intervjua personer på olika positioner inom omvårdnad, detta för att få så många olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering är begränsad har vi valt att redovisa stor del av vår empiri med hjälp av citat från respondenterna.

Problem: Hur en verksamhet skall styras har länge varit föremål för debatt. Kaplan och Nortons balanserade styrkort har sedan mitten på 1990-talet varit populärt då även mjukare värden (kund-, process- och lärandeperspektiv) synliggörs. På senare år har de kompletterat diskussionen om styrmodeller med en strategikarta. Denna strukturerar upp arbetet med att bryta ner de övergripande strategierna till konkreta handlingsplaner. I första hand är strategikartan tänkt som ett komplement för att ge ett strategibaserat underlag till styrkortet men har i många fall ersatt styrkortet genom att fungera som ett fristående styrsystem.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera det stöd som styrmodellerna balanserade styrkort och strategikartor kan ge vid styrningen av en verksamhet.

I uppsatsen utreder vi hur ett balanserat styrkort fungerar som styrmedel i ett kunskapsföretag. I den teori som finns om kunskapsföretag står det ingenstans att det balanserade styrkortet är ett sätt att styra kunskapsföretag på. Trots detta upptäckte vi att flera kunskapsföretag använder sig av det balanserade styrkortet. Genom att göra intervjuer på Ernst & Young, vilket är ett kunskapsföretag som använder sig av det balanserade styrkortet, fick vi en inblick i hur styrkortet fungerar i verkligheten. Vi kom fram till att för att styrningen med det balanserade styrkortet ska fungera i kunskapsföretag, bör ett företag i första hand styras med hjälp av friare styrformer, så som målstyrning och deltagande, där de anställda har självständighet och frihet.