Bakgrund och problematisering: Med utgÄngspunkt i röster som menar att den kommunala revisonen inte Àr att ses som tillrÀckligt oberoende och professionell, finns det ett intresse i att undersöka hur förtroendevalda revisorer pÄ kommunnivÄ ser pÄ uppbyggnaden av den kommunala revisionens funktion och process.Syfte: Med bakgrund i den aktuella debatten kring kommunal revision och problematiseringen av oberoende revision, syftar denna studie till att undersöka hur de förtroendevalda revisorerna uppfattar den kommunala revisionens oberoende. Vidare ocksÄ analysera hur den kommunala revisionen skulle pÄverkas av en konstruktion dÀr revisionsenheten flyttades lÀngre ifrÄn kÀrnverksamheten.Teori: I den teoretiska ansatsen presenteras bÄde det legala perspektivet och den sociologiska forskningen. Det legala perspektivet fokuserar vid revisionens funktion, medan den sociologiska traditionen avser att förklara revisionsprocessen i.e. samspelet mellan revisionen och omgivningen. Teorin avser att förklara hur revisionen kan försÀkra sig om en tillrÀckligt oberoende revision.Metod: Studiens tillvÀgagÄngssÀtt bygger pÄ en kvalitativ metod, genom 11 stycken semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Revisorn innehar ett professionsansvar och mÄste följa god revisorssed och god revisionssed vilket yrket krÀver. Under yrkesutövningen skall revisorn enligt lagen vara oberoende, det vill sÀga opartisk och sjÀlvstÀndig. Ofta ifrÄgasÀtts revisorns professionsansvar och objektivitet genom att ingÄ i tÀta relationer som successivt byggs upp med klienter. Relationsbyggandet Àr nödvÀndigt för att skapa vÀrde mellan revisor och klient men kan inte alltid vara enkelt om lagen mer eller mindre förbjuder detta.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka former av relationer som i praktiken förekommer mellan revisor och klient och om relationen stÄr i konflikt med oberoende-reglerna. Studien syftar Àven till att se hur revisorns arbete och oberoende stÀllning har förÀndrats över tiden och vad som kan vara orsaken till denna förÀndring.ProblemfrÄgor: Vad innebÀr oberoendet i en relation mellan revisor och klient? Hur har revisorns roll Àndrats historiskt sett?Metod och teori: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts för att uppnÄ studiens syfte.

Föreliggande uppsats behandlar hur oberoende skivbolags roll i distributionskanalen för musik pÄverkas av Internet. Syftet Àr att studera hur oberoende skivbolags roll imusikindustrin pÄverkas dÄ musikbranschens innovationsgrad tilltar och digital musikförsÀljning ökar sin andel av den totala musikförsÀljningen. För att utreda dettahar ett antal skivbolag samt distributionsbolag intervjuats. Intervjuerna har sammanstÀllts och analyserats utifrÄn teorier om innovationer samt teorier om distributionskanaler. Resultatet pekar pÄ att skivbolagens arbetsuppgifter i allt mindre skala kommer handla om skivproduktion och istÀllet huvudsakligen beröra utveckling och marknadsföring av artister och musik.

Bakgrund: Som ett resultat av ett förÀndrat samhÀlle dÀr fristÄende rÄdgivning blivit alltmer efterfrÄgat har fler problem uppkommit. EU-kommissionen lagt fram ett förslag pÄ Àndrade revisionsregler för att hantera dessa pÄstÄdda problem. Förslaget antyder att revisorns oberoende och revisionens kvalité hotas av dessa sidotjÀnster.Syfte: Studiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för sidotjÀnsternas betydelse pÄ revisorns oberoende och revisionens kvalité samt öka förstÄelsen för de nya lagförslagen och dess konsekvenser.Metod: Med utgÄngspunkt i en induktiv forskningsansats har vi genom en kvalitativ design utfört studien. PrimÀrdata har samlats in genom intervju och öppna frÄgeformulÀr som sedans jÀmförts med tidigare forskning och erkÀnd litteratur.Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att sidotjÀnsterna inte har nÄgon betydande inverkan pÄ revisorns oberoende och revisionens kvalité, varken positivt eller negativt. Studien finner att revisorns integritet och egenintresse Àr sÄ pass starkt att oberoendet inte hotas pÄ grund av sidotjÀnsternas vara eller icke-vara Àven om resultaten i viss mÄn tyder pÄ problem att invÀnda mot en kollega.

I en allt mer globaliserad vÀrld ökar betydelsen för ett lands ekonomi att stora konkurrenskraftiga bolag vÀxer fram. First North Àr en handelplats som erbjuder smÄ och medelstora företag en möjlighet att tillgÄ externa investerares kapital, vilket kan möjliggöra en omfattande expansion som annars ej hade varit genomförbar. För bolag listade pÄ en handelsplats, Àr investerares förtroende nÄgot avgörande för att kunna vÀxa. NÄgot som dock skett under de senaste Ären, Àr att ett starkt misstroende riktats mot handelsplatsen First North frÄn affÀrsmedia och investerare. Kritikerna menar att bolagen pÄ First North handlar girigt, och den svaga reglering som omfattar bolagen, inte garanterar en trovÀrdig förvaltning.

Bakgrund och problem: Styrelser Àr föremÄl för omfattande forskning inom bolagsstyrning. En stor del av forskningen syftar till att öka förstÄelsen för vad styrelser gör och varför. Forskare har ofta tagit hjÀlp av grova mÄtt som styrelsestorlek och aktieinnehav i styrelsen, vilket har resulterat i inkonsekventa resultat. Styrelsekapitalet Àr ett relativt nytt begrepp som syftar till att förklara styrelsearbete genom ledamöternas humana och sociala kapital. Genom att testa variabler som Àr hÀnförbara till en persons kunskaper och sociala kontakter vill vi bidra till att öka förstÄelsen för styrelsers agerande.Syfte: Att förklara styrelsers agerande i svenska företag med hjÀlp av styrelsekapitalet.Metod: Studien Àr deduktiv.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

PÄ senare Är har det förts en livlig och kritisk diskussion i media om innehÄllet i revisorsrollen. Den framförda kritiken har, med anledning av en rad skandaler i Europa och USA, sÀrskilt tagit sikte pÄ situationer dÀr revisorns oberoende satts i frÄga. Revisorns arbete och roll styrs av ett omfattande regelverk, bland annat har revisorn en av FAR utarbetad analysmodell till sin hjÀlp för att kunna identifiera eventuella hot mot oberoendet. BÄde EG-kommissionen och föresprÄkare frÄn FAR tillstÄr att rÄdande riktlinjer inte Àr helt uttömmande vad gÀller revisorns agerande i situationer dÀr nÄgon form av hot mot oberoende föreligger. För att oberoendet ska upprÀtthÄllas Àr det av vikt att revisorerna förstÄr innebörden av begreppet oberoende samt att det finns en gemensam tolkning.

Redan i samband med Kreugerkraschen i början av 1930-talet började man ifrÄgasÀtta och stÀlla krav pÄ revisorers oberoende. Problematiken kring revisorers oberoende Àr Àn idag en högst aktuell frÄga. Effekten av en revisor som inte förhÄller sig oberoende kan vara att företagets intressenter förses med information som inte Àr rÀttvisande. Bakomliggande faktorer som kan pÄverka revisorers oberoende Àr revisionsbyrÄns arvoden och klientföretagets storlek. I denna studie kartlÀgger vi andelen orena revisionsberÀttelser och going concern-varningar hos företag som gÄtt i konkurs.

Problemformulering: Är informationen pĂ„ prisjĂ€mförelsesidorna tillförlitlig samt oberoende av Ă„terförsĂ€ljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information?Syfte: Syftet Ă€r att, med hjĂ€lp av en explorativ undersökning samt anvĂ€ndning av bĂ„de kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder, fĂ„ klarhet i om informationen pĂ„ prisjĂ€mförelsesidorna Ă€r tillförlitlig och dĂ€rmed Ă€ven oberoende av Ă„terförsĂ€ljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information.Metod: VĂ„rt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt har bestĂ„tt av bĂ„de en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har grundats i tvĂ„ separata explorativa tvĂ€rsnittsstudier och den kvalitativa metoden har bestĂ„tt av 7 strukturerade intervjuer.VĂ„r ansats kan liknas vid en induktiv metod, dĂ„ vi utgĂ„tt frĂ„n insamlad primĂ€rdata. Resultatet frĂ„n dessa anknyts sedan till generella teorier. Undersökningsobjekt: Vi har valt att studera de tre prisjĂ€mförelsesidor som anser sig vara informationsoberoende: Compricer, Pricerunner och Prisjakt.Teori: UtifrĂ„n vĂ„r undersökning har vi valt teorier om marknadsföring pĂ„ Internet, om e-handel, marknadsföringsmixen och slutligen Porters femkraftsmodell.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angÄende vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, bÄde i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det Àr vitalt att revisorn stÄr i en oberoende stÀllning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn sÀkerstÀller oberoendet gentemot klienten och sin omvÀrld.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse om hur revisorerna sÀkerstÀller sin oberoende stÀllning gentemot sina klienter. Vi kommer lÀgga fokus pÄ fyra stora revisionsbyrÄer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn sÀkerstÀller sin oberoendestÀllning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i sÀkerstÀllningen av revisorns oberoende och hur konsultationer pÄverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie för att fÄ en djupgÄende förstÄelse för respondenternas Äsikter och synpunkter pÄ den stÀllda problemformuleringen. Den primÀra datan till empirin har samlats in genom intervjuer, dÀr respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida bolagsstyrning har en pÄverkan pÄ ett bolags rapportering av CSR pÄ den svenska marknaden. Liknande studier finns utförda i andra lÀnder men det finns ett kunskapsgap i Sverige och förhoppningen Àr att komma med ett resultat som Àr mer tillÀmpbart för svenska förhÄllanden. Eventuella resultat kan komma till nytta för företag som vill förÀndra sina CSR policyer.Metod: Vi anvÀnder oss av en kvantitativ ansats för att med hjÀlp av statistiska metoder svara pÄ vÄr problemformulering. De metoder vi har anvÀnt Àr korrelationsanalys, för att undvika problem med multikollinearitet, och dÀrefter en multipel regressionsanalys för att testa sambandet mellan beroendevariablerna (CSR rapportering) oberoende variablerna (styrelsens sammansÀttning) och vÄra kontrollvariabler.Slutsats: VÄr slutsats Àr att en bolagsstyrelses sammansÀttning pÄverkar företagets rapportering av CSR. Fler kvinnliga ledamöter i styrelsen leder till en ökad rapportering av bÄde miljömÀssig och social CSR.

Alla företag stöter nÄgon gÄng pÄ behov av nytt kapital. I Sverige Àr det vanligt att detfinansieras med hjÀlp av krediter. Banklagen och det formella sÀkerhetskravet bestÀmmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och pÄverkar Àvenkreditvolymen. Under Är 2008 drabbades vÀrlden av en finanskris vilket medfördeförÀndringar pÄ marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.