Problem: Vilken funktion har styrelsen i Àgarledda smÄföretag? Skiljer sig styrelsen Ät i olika företagstyper? De företag som gÄtt in i ett tillvÀxtsstadium borde ha ett större behov av de tjÀnster en styrelse kan tillföra. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för vilken funktion styrelsen har i Àgarledda smÄföretag. Detta ska utvecklas med att jÀmföra gasellföretags och mössföretags styrelser för att studera om gasellföretag tycks göra nÄgot mer utöver den styrelsefunktion som de enligt lag Àr skyldiga att ha. Studien ska visa om gasellföretagens styrelse stÀmmer överens med styrelseteoriernas rekommendationer. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Resultaten bygger pÄ en enkÀtundersökning som har skickats ut via e-post till ett urval Àgarledda smÄföretag i regionen SmÄland och öarna. Slutsatser: Vi har kommit fram till att styrelsen i Àgarledda smÄföretag fyller en viss funktion.

DÄ en av revisorns viktigaste uppgift Àr att skapa tilltro för ett företags rÀkenskaper och förvaltning hos dess intressenter Àr det tvunget att revisorn Àr oberoende i förhÄllande till företaget. Detta oberoende hotas av sÄ kallade kombiuppdrag som Àr en vanlig tjÀnst hos de flesta revisionsbyrÄer. Detta innebÀr att samma revisionsbyrÄ utför bÄde revision samt redovisning eller rÄdgivning Ät klienten. VÄrt syfte var att undersöka revisorernas syn pÄ denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pÄgÄende diskussioner i facktidningar.

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad frÄn den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahÄlla externa tjÀnster detta med syfte att stÀrka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft nÄgon effekt pÄ oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyrÄernas externa tjÀnster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat pÄ aktiebolag indelade efter storlekskategorierna smÄ, medelstora och stora bolag.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva nÀr revisorernas oberoende kan stÄ i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förstÄelse för hur revisorerna ser pÄ oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rÀttvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vÄr hjÀlp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte anvÀnder vi agentteorin och populationsekologisk teori. UtifrÄn dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom harallmĂ€nhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX), tagits fram för att sĂ€kerstĂ€lla innehĂ„llet i de finansiella rapporterna. Arbetetmed förtroendefrĂ„gor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utveckladbolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Kodenbehandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslĂ„r dels att styrelsen skallinrĂ€tta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i Ă„rsredovisningen skall intyga att redovisningenĂ€r riktig. En sĂ„dan intygandemening följer Ă€ven av det sĂ„ kallade Öppenhetsdirektivet, vilkethar föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen.

En revisor tvingas inför varje uppdrag ta stÀllning till huruvida oberoendet kan vara hotat. Idag görs detta med analysmodellen, men det har inte alltid varit sÄ. Den Àr ett resultat av redovisningsskandalerna i början av 2000- talet, dÄ revisorns oberoende var starkt ifrÄgasatt. Vilka faktorer finns idag för att undvika dessa skandaler? Detta ville vi ta reda pÄ genom följande problemformulering: ?vilka faktorer kan stÀrka revisorns oberoende??.

PÄ senare tid har det framkommit flera företagsskandaler pÄ grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav pÄ revisorers oberoende och sjÀlvstÀndighet. Det Àr vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte pÄverkar dennes omdöme, för att upprÀtthÄlla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags rÀkenskaper Àven innefatta rÄdgivning. Det innebÀr att det kan uppkomma svÄra grÀnsdragningar mellan vad som Àr tillÄtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.

BakgrundRevisorns oberoende har blivit ett intressant Àmne pÄ grund av ett flertal redovisningsskandaler dÀr revisorn har varit inblandad. Enronskandalen blev uppmÀrksammad. Det upptÀcktes felaktiga balansrÀkningar och oetiska affÀrer. Det amerikanska företaget Worldcom kunde med hjÀlp av falsk bokföring förbÀttra sitt resultat vÀsentligt. PÄ grund av de omtalade redovisningsskandalerna har revisorns oberoende fÄtt en central roll.

Revisorns oberoende har debatterats lika lÀnge som revisionsyrket existerat och under de senaste Ären har frÄgan blivit mycket aktuell. En faktor bakom detta har varit ett flertal företagsskandaler som bidragit till att revisorns oberoende ifrÄgasatts. I syfte att garantera revisorns oberoende instiftades den 1 januari 2002 en ny Revisorslag, innehÄllande den sÄ kallade analysmodellen. Denna uppsats syftar till att utreda huruvida det föreligger en enhetlig uppfattning av oberoendebegreppet, analysmodellen samt lagÀndringen bland revisorer. Vidare avser den till att utreda om det föreligger nÄgra skillnader mellan stora och smÄ revisionsbyrÄer avseende dessa aspekter.Teorin som uppsatsen bygger pÄ bestÄr av debatter kring revisorns oberoende samt en beskrivning av analysmodellen och dess uppbyggnad.

Det Àr mycket viktigt att en revisor Àr oberoende, detta för att ge en opartisk och rÀttvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts pÄ ett tillförlitligt sÀtt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnÀmnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jÀvigt.Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan pÄverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot vÀljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten Àven en pÄverkan pÄ de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrÄgor: rÄdgivning, kvalitetskontroller samt lÀngden pÄ uppdraget.

SamfÀlligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas pÄ tvÄ vis; genom föreningsförvaltning och delÀgarförvaltning. FöreningsförvaltninglÀmpar sig bÀst för större samfÀlligheter som krÀver mÄnga förvaltningsÄtgÀrder och har mÄnga medlemmar. En sÄdan förening sköts genom en styrelse som Àr vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag gÄr ut pÄ att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stÀmmobeslut samt att se till att befintliga anlÀggningar förvaltas enligt anlÀggningsbeslutet och att nya anlÀggningar blir utförda.

UtgÄngspunkten i svensk aktiebolagsrÀtt Àr att styrelsens förvaltningsrÀtt enligt 8 kap. 4 § ABL omfattar alla ÄtgÀrder som inte Àr i strid med lag eller bolagets verksamhetsföremÄl eller inkrÀktar pÄ stÀmmans legala exklusiva kompetens. Fördelen med att pÄ detta sÀtt ange styrelsens förvaltningsrÀtt negativt Àr att det medför klarhet och förutsebarhet, vilket minimerar risken för grÀnsdragningsproblem. Tydlighet avseende grÀnserna för styrelsens förvaltningsrÀtt förutsÀtter emellertid att osÀkerhet inte föreligger betrÀffande omfattningen av stÀmmans exklusiva kompetens.UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att de bestÀmmelser som anger stÀmmans legala exklusiva kompetens ska tolkas motsatsvis. Det Àr dock omdebatterat om motsatstolkning Àr en strikt regel eller endast en huvudregel med undantag.

Revisorns oberoende Àr ett Àmne som det har diskuterats mycket kring det senaste Ärtiondet och efter de senaste Ärens redovisningsskandaler har Àm-net aktualiserats igen. Det Àr ett svÄrgripbart Àmne och det Àr upp till revisorn sjÀlv att avgöra om han/hon Àr oberoende och nÀr detta Àr hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift Àr att granska företagens Ärsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det hÀr ska genomföras sjÀlvstÀndigt och oberoende frÄn företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats frÄn att endast vara en renodlad kontrollant till att idag Àven agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende stÀllning ifrÄgasatts allt oftare.