Syfte: Bakgrunden till detta arbete Àr att samfÀlligheten LÄngbacka dÀr en av författarna bor har haft betydliga problem med vÀrmeförluster. VÄr uppsats bygger pÄ att hjÀlpa styrelsen att lösa denna problematik. Till denna praktiska frÄgestÀllning har vi lagt en vetenskapsteoretisk aspekt genom att problematisera beslutsfattande i styrelsearbete.I denna uppsats har vi haft som syfte att iklÀda oss styrelsens roll och genom att sjÀlva vara en del i processen fÄ kÀnna pÄ den komplexitet som uppstÄr kring beslut.Metod: VÄr teori Àr insamlad utifrÄn tre olika synvinklar. Dessa Àr rationell, icke rationell och en ekonomisk berÀkningsmodell. Till dessa teorier har vi empiriskt samlat in information dels genom strukturerade intervjuer men Àven öppna samtal.

Syftet med forskningsarbetet var att forma en bild kring fritidspedagogers instÀllning till datorspel samt genom tidigare forskning argumentera för olika lÀrandepotentialer, som datorspel kan bidra med i fritidsverksamheten. Det första som gjordes var en enkÀtstudie, som skickades ut till samtliga fritidshem i tvÄ kommuner, nÄgonstans i norra Sverige. DÀrefter gjordes ett urval av fem fritidspedagoger som medverkade i vÄr kvalitativa intervjustudie. Resultatet visade pÄ att det var fÄ fritidspedagoger, som sjÀlva spelade datorspel. Samtliga av dessa hade dock erfarenheter kring anvÀndandet av datorspel i verksamheten.

Det verkar vara naturligt för oss mÀnniskor att i metafysisk mening ha realistiska uppfattningar om vÀrlden. VÄra vardagliga intuitioner sÀger oss att ting som exempelvis stolar och bord existerar, och att de gör det oberoende av oss och vad vi tÀnker, tror och tycker om det. Vi verkar ocksÄ ha en intuitiv förstÄelse av sanning som nÄgon form av korrespondens mellan ord och vÀrld. Ett pÄstÄende som ?bordet Àr brunt? verkar till exempel vara sant om bordet faktiskt Àr brunt.

Hedgefonder Àr ett relativt nytt investeringsalternativ vars mÄlsÀttning Àr att leverera positiv avkastning, i de flesta fall till lÄg risk, oberoende av marknadens utveckling. Med ledning av portföljvalsteorin och CAPM, som Àr en modell för att utvÀrdera kapitaltillgÄngar, ska uppsatsen besvara om hedgefonder lyckas med sitt mÄl. Vi fokuserar pÄ perioden mars 2000 till april 2006, som inkluderar bÄde börsnedgÄng och uppgÄng, för att kunna studera om hedgefonderna lyckas med mÄlsÀttningen att generera positiv avkastning oavsett börsklimat.Till skillnad frÄn de flesta andra studier som syftar till att utvÀrdera hedgefonders prestationer i jÀmförelse med traditionella fonder kommer jÀmförelsen göras i förhÄllande till SIX Return Index, SIXRX. SIXRX Àr ett marknadsindex som speglar kursutvecklingen för bolag pÄ börsens gamla A- samt O-lista och som inkluderar Äterinvesterad utdelning. I uppsatsen har vi kommit fram till att de valda hedgefonderna lyckas med mÄlsÀttningen att alstra en positiv avkastning oavsett börsens utveckling..

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vÄrd. Palliativ vÄrd ges oberoende av diagnos och Älder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende frÄn person till person. Syftet med studien Àr att undersöka hur bÄde sjuksköterskan och patienten ser pÄ autonomi och vÀrdighet vid palliativ vÄrd. Metoden som valts Àr litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur manliga mellanchefer handlade, i sin strÀvan att förena arbetsliv och familjeliv. TvÄ tidskrÀvande delar av mÀnnens liv, som bÄda stÀller krav, och pÄverkar dem, i deras möjlighet till handlande. Metoden vi valt Àr kvalitativ och vi genomförde intervjuer med fem mellanchefer, i StockholmsomrÄdet. De fick under intervjun berÀtta om sitt liv som pappa och chef. Vi sÄg att samhÀllets normer, och företagens policys, pÄverkade mÀnnen i deras handlande.

Grot-uttag vid gallring kan komma att bli mer utbrett i och med stigande priser pÄ skogsbrÀnsle. Det har dock befarats att grot-uttag vid gallring skulle kunna innebÀra stora tillvÀxtförluster eftersom skog i gallringsfas har stort nÀringsbehov. TillvÀxtreduktion av grot- uttag vid gallring har emellertid varit svÄrt att pÄvisa i tallbestÄnd. MÄlet med detta arbete var att genom analys av data frÄn ett fÀltförsök undersöka hur heltrÀdsutnyttjande vid gallring av tallbestÄnd pÄverkar tillvÀxten i det kvarvarande bestÄndet jÀmfört med gallring av enbart stammar. Försöket ligger i Granö i Vindelns kommun och anlades 1982. Följande tvÄ hypoteser testades: TillvÀxten Àr lÀgre under andra tioÄrsperioden efter heltrÀdsgallring Àn efter gallring av enbart stamved, och tillvÀxtminskningen förstÀrks av en andra gallring med grot-uttag. Parceller behandlade med grot-uttag uppvisade en statistiskt icke-signifikant tillvÀxtförlust pÄ ca 6 %. Den statistiska analysens mÄttliga styrka, försökslokalens höga bonitet och tallbestÄnds lÄga grot-mÀngd och oberoende av kvÀveupptag frÄn förnan föreslogs som anledningar till att behandlingseffekten av grot-uttag inte kunde sÀkerstÀllas statistiskt..

Psykiskt vÀlmÄende bestÄr av sÄvÀl frÄnvaro av psykiska symtom som nÀrvaro av subjektivt vÀlbefinnande, tillstÄnd som bör mÀtas oberoende av varandra. I brist pÄ ett lÀttillgÀngligt, kostnadsfritt och för svenska förhÄllanden tillförlitligt mÀtinstrument för subjektivt vÀlmÄende, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka VÀlmÄendeformulÀrets psykometriska grundförutsÀttningar som sÄdant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmÀrkt intern konsistens (Cronbachs ? = ,926 respektive ? = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmÄga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt vÀlmÄende. Resultaten gav stöd Ät en enfaktorlösning, med subjektivt vÀlmÄende som bakomliggande variabel.

Under senare Är har en debatt frambringats i anknytning till revisorns oberoende i förhÄllande till ekonomiska skandaler. Med hÀnsyn till tidigare ekonomiska skandaler har en mer riskbaserad ansats inom revision utvecklats. Idag skall revisorerna förutom att granska företagets finansiella rapporter Àven arbeta för att eliminera eventuella risker för vÀsentliga fel i redovisningen. Fokus skall ligga pÄ att koncentrera revisionen till högrisk omrÄden istÀllet för omrÄden dÀr risken för vÀsentliga fel Àr lÄg. Syftet med studien Àr att beskriva hur revisorn gÄr tillvÀga vid bedömningen av vÀsentlighet och risk i revisionsprocessen.

TvÄ företag, konkurrenter pÄ en duopolmarknad, undersöks under ett antal förenklande antagande för att finna jÀmviktsbeteende. Företagen antas förutom pris ha möjlighet att konkurrera genom att erbjuda produkter differentierade i tvÄ horisontella dimensioner. En tolkning Àr att företagen konkurrerar genom pris och lokalisering i en tvÄdimensionell stad. Av intresse Àr frÀmst optimal grad av differentiering. FrÄn genomgÄngen litteratur stÄr det klart att NashjÀmvikten bestÄr av minimal differentiering i en dimension och maximal differentiering i den andra, samt pris som bestÀms direkt av en transportkostnadskoefficient.

FörÀndringstakten i samhÀllet ökar dramatiskt och detta kan delvis förklaras av en ökad internationell konkurrens och stora förÀndringar inom teknologi och nÀringslivsstruktur. Detta har lett till att antalet företag stÀndigt ökar. Under senare tid har franchising blivit en alltmer populÀr företagsform jÀmfört med att vara egen företagare, sÀrskilt bland kvinnor. Syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för om kvinnan som Àr franchisetagare har liknande bakgrund, personliga egenskaper, behov och drivkrafter som kvinnan som Àr företagare. För att undersöka detta har vi gjort fallstudier av kvinnan som Àr företagare och av kvinnan som Àr franchisetagare.

En empirisk kvalitativ undersökning presenteras. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre lÀrare som undervisar i fysik och/eller matematik pÄ gymnasiet. Intervjuerna genomförs för att fÄr en inblick i hur dessa lÀrare resonerar kring och genomför bedömning i praktiken. Detta för att utröna pÄ vilket sÀtt de löpande bedömningar som görs under kursens gÄng ligger till grund för den summativa bedömningen eller kursbetyget, och kan anvÀndas för att beskriva eller visualisera elevens utveckling i förhÄllande till mÄlen för kursen. Resultaten visar att lÀrarnas löpande bedömningar i huvudsak görs baserat pÄ det centrala innehÄll som nyligen behandlats i kursen. Bedömningar som görs löpande under kursen genom skriftliga prov visar ocksÄ att kvaliteten eller nivÄn pÄ de förmÄgor som bedöms inte Àr oberoende av centralt innehÄll.

Syftet med den föreliggande studien Àr att utifrÄn konvertiters egna berÀttelser om sin vÀg till islam nÄ en ökad förstÄelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam fÄr för deras identitet och kÀnsla av mening. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgÄngspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrÄn religion som meningssystem och konversion som omformulering av sjÀlvet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats pÄ fem semistrukturerade intervjuer.

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen.

Bakgrund: Åldrandet Ă€r en individuell process som upplevs olika av olika personer. FörĂ€ndringar i Ă„ldrandet kan i stor utstrĂ€ckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förĂ€ndringar beskrivs ofta i form av förluster sĂ„ som nedsatt rörelse förmĂ„ga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smĂ€rta och trötthet. Syftet: Syftet med studien Ă€r att beskriva förekomst och betydelser av att ha smĂ€rta och trötthet hos Ă€ldre personer mellan 60-96 Ă„r samt att undersöka om personer med smĂ€rta upplever trötthet i större utstrĂ€ckning Ă€n de personer som inte upplever smĂ€rta. Metod: Data frĂ„n SNAC Blekinges befolkningsdel har anvĂ€nts (n=1372).