Under de senaste Ären har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat Àmne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer pÄ tre smÄ oberoende revisionsbyrÄer har författarna till denna undersökning försökt svara pÄ följande problemformulering: Hur hanterar smÄ oberoende revisionsbyrÄer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig Ät mellan revisionsbyrÄerna. Samtidigt som en del byrÄer Àr vÀldigt aktiva i sin hantering finns det andra som Àr passiva. Med en slopad revisionsplikt följer sÄvÀl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krÀvs strategiska förÀndringar..

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

As artificial intelligence (AI) has gained more influence in recruitment, both recruitment processes and the role of the recruiter are changing. This study aims to describe and analyze how recruiters translate, use, and relate to AI in their work. Through a qualitative method based on semi-structured interviews and document analysis, the study explores recruiters? experiences, attitudes, as well as perceived obstacles and opportunities regarding the use of AI in recruitment. With a theoretical foundation in translation theory, fashion, and imitation, the study examines how AI is not only followed as a trend, but also shaped and adapted locally through translation, depending on organizational identity and needs.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

De stora börsbolagen i Sverige fÄr mycket plats i massmedia dÄ det diskuteras flitigt om hur bolagsstyrelserna ser ut och hur de agerar. Men börsbolagen stÄr endast för en brÄkdel av alla aktiebolag i Sverige. De mindre och medelstora aktiebolagen skrivs det inte om lika mycket utan de arbetar i skymundan, i alla fall styrelsen. Stora börsbolag bestÄr ofta av flera olika Àgare i motsats till medelstora företag. De mÄste följa regleringar och formaliteter gÀllande styrelsearbete i större utstrÀckning Àn vad smÄ privata enmansaktiebolag behöver göra och dÀrför finner vi det intressant att undersöka till vilken grad de mellanstora aktiebolagen gör det.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken omfattning som revisorn anser att han eller hon kan utföra rÄdgivning utan att den oberoende stÀllningen pÄverkas av ett sjÀlvgranskningshot. Vi tillÀmpar mestadels ett induktivt och kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt under datainsamling och intervjuer för att uppfylla vÄrt explorativa syfte. Vi har anvÀnt oss av revisionsteori. Vi har lagt stor vikt vid beskrivning av teorier kring oberoende och olika lösningsmodeller för att komma förbi agentproblematiken vid revision. Det verkar som att oberoendebegreppet Àr vÀl förankrat hos revisorerna.

Revisorns oberoende har diskuterats lika lÀnge som revisionen funnits i Sverige. Finansiella skandaler driver pÄ diskussionen om revisorns oberoende och diskussionen drogs upp ytterligare efter Enron-skandalen i USA. Som revisor kan man stÀllas inför dilemman som kan hota oberoendet. NÀr revisorer stÀlls inför dilemman mÄste de avgöra hur de ska hantera dessa situationer för att vara oberoende. Syftet med uppsatsen var att fÄ konkreta situationer beskrivna dÀr revisorer kan stÀllas inför dilemman rörande oberoendet, samt att skapa förstÄelse för hur man som revisor kan hantera oberoendeproblematiken.

Behovet av oberoende kontroll har ökat i och med New Public Managements spridning. I Sverige fanns före inrÀttandet av Riksrevisionen inget nationellt revisionsorgan som levde upp till internationella idéer angÄende oberoende kontroll. I reformen av kontrollmakten anvÀndes och anpassades idéerna till den svenska kontexten. Denna anpassning resulterade i en unik organisering mellan det nya revisionsorganet och riksdagen. En politiskt tillsatt styrelse fick i uppgift att utgöra lÀnk mellan Riksrevisionen och riksdagen.

Rubrik: Oberoende Revision ? Etik och integritetProblem:Vilka olika influenser styr kontrollen av oberoendet i Sverige?Syfte:Att skapa förstÄelse för stora revisionsbyrÄers etiska miljö samt hur de organiserar sina kvalitetssÀkringssystem för att upprÀtthÄlla sitt oberoende.Studiens utgÄngspunkter:Vi har valt att anvÀnda oss av bÄde vetenskapliga teorier, lagstiftning samt praxis för att kunna besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar.Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har val intervjua sakkunniga personer inom olika aktuella omrÄden. Intervjuerna har skett bÄde i form av personliga möten med respondenterna.Vi har valt att inte jÀmföra byrÄerna mot varandra utan se pÄ de var för sig hur de har utvecklat sina kvalitetssÀkringssystem.Slutsatser:VÄra huvudsakliga slutsatser Àr att de undersökta byrÄerna har varit duktiga att ta vara pÄ de friheter som revisionslagen har gett dem att utveckla egna kvalitetssÀkringssystem..

Bakgrund och problem: Denna uppsats handlar om normer och praktik kring strategiarbete. Strategiskt arbete Àr viktigt inom alla bolag med lÄngsiktiga ambitioner. Genom ett holistiskt perspektiv har strategiarbete utvÀrderats utifrÄn tvÄ omrÄden som genom tidigare forskning pÄvisats ha en direkt koppling med strategiarbetets kvalitet och resultat, och dÀr vidare forsk-ning har efterlysts. De tvÄ omrÄdena omfattar: styrelsens engagemang i strategiarbetet och styrelsens informationsanvÀndning vid strategiarbetet. En övergripande frÄga har formulerats utifrÄn det valda huvudomrÄdet och dÀrefter har tvÄ underliggande frÄgor formulerats utifrÄn de tvÄ valda delomrÄdena, för att mer konkret kunna undersöka den övergripande frÄgan.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

En oberoende stÀllning Àr en förutsÀttning för att bedriva revisionsverksamhet. En revisor konfronteras dagligen inför stÀllningstaganden som kan pÄverka dennes oberoende. Revisorns arbete utgörs idag av revision samt fristÄende rÄdgivning, en kombination som kan medverka till att hota revisorns oberoende. De smÄ revisionsbyrÄernas klienter bestÄr till största delen av smÄ företag, ett klientel som i stor utstrÀckning efterfrÄgar fristÄende rÄdgivning. Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera hur revisorer verksamma vid smÄ revisionsbyrÄer upplever och verkar för att sÀkerstÀlla oberoendet samt att kartlÀgga revisorernas Äsikter om dagens och framtida utveckling inom oberoendet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att se hur internrevisionens oberoende och internrevisorns objektivitet kan komma att pÄverka samarbetet mellan den interna och externa revisorn. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilken pÄverkan den interna revisorn och dennes arbete med intern kontroll kan ha pÄ den externa revisorns arbetsuppgifter och om ett nÀra samarbete parterna emellan kan effektivisera granskningen.Metod: En studie har utförts med fem stycken respondenter i StockholmsomrÄdet. En kvalitativ metod har tillÀmpats vid insamling och bearbetning av data. För att uppfylla uppsatsen syfte anvÀndes semistrukturerade intervjufrÄgor.  Slutsats: Revisionen kan effektiviseras genom ett samarbete, det om det finns en tillfredsstÀllande kommunikation och ett bra informationsutbyte. VÄr studie pekar pÄ att oberoendeproblematiken stÀndigt Àr aktuell och att den aldrig helt kan elimineras.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva Financial Statements Insurance och diskutera om en anvÀndning av modellen skulle innebÀra nÄgon förbÀttring betrÀffande dels förtroendet för de finansiella rapporterna, dels sÀkerstÀllandet av revisorns oberoende. Som helhet har vi genomfört en kvalitativ undersökning. VÄr undersökning innehÄller emellertid. Den första delen Àr en undersökning av befintlig litteratur Den andra delen, den kvalitativa, bestÄr av intervjuer genomförda med representanter i de branscher vi anser vara relevanta för vÄr undersökning. Genom analys av undersökningen har det framkommit att Financial Statements Insurance inte har nÄgot anvÀndningsomrÄde i realiteten.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.