Denna studie undersöker om, och isÄfall hur, nÀtverksfördröjningar uppstÄr dÄ smÄ SOAP-meddelanden skickas över TCP/IP. För att utföra detta skapades ett litet nÀtverk och i det genomfördes mÀtning av svarstider för tvÄ olika SOAP-implementationer, Apache SOAP och Microsoft SOAP Toolkit. Resultaten frÄn mÀtningarna analyserades och visade att det uppstÄr nÀtverksfördröjningar dÄ smÄ SOAP-meddelanden skickas över TCP/IP. BÄde Apache SOAP och Microsoft SOAP Toolkit uppvisade olika strategier i nÀtverkskommunikationen vilket pÄverkade svarstider. För Apache SOAP uppstod fördröjningar vid varje SOAP-anrop, oberoende av storleken pÄ meddelandet som returnerades, medan Microsoft SOAP Toolkit undvek nÀtverksfördröjningar dÄ meddelandet som returnerades var tillrÀckligt stort..

Vi har i detta arbete funnit att rÀntorna Àr de oberoende variabler som har inverkan pÄ obligationsfondernas NAV-kurser. Vi fann dock inga samband mellan makrovariablerna och NAV-kurserna, men tidigare forskning tyder pÄ att dessa Àr diskonterade i rÀntan och dÀrmed indirekt pÄverkar kursernas utveckling. Mer handgripligt fann vi att de 4- och 5-Äriga svenska statsobligationsrÀntorna pÄverkade de medellÄnga fonderna, medan de 5-, 8- samt 10-Äriga statsobligationsrÀntorna hade högst inverkan pÄ de lÄnga fonderna. I den konstruerade modellen har vi lyckats att ge ett förklaringsvÀrde för det sista och femte Ärets NAV-kursutveckling med 94,6 procent för de medellÄnga fonderna samt 96,9 procent för de lÄnga fonderna..

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till kÀnslan av "yrkesstolthet" hos anstÀllda vid FörsÀkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsstÀllelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 mÀn, frÄn 25 till 66 Är (X= 49,8 Är) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjÀlp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frÄgor samt 9 frÄgor gÀllande yrkesrollen. FrÄgorna besvarades vÀsentligen med hjÀlp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet utrÀknades med hjÀlp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att diskutera hur 20-30 Äringar konsumerar nyheter och hur de skulle vilja konsumera nyheter.Idén till det hÀr arbetet uppkom i samband med att vi upptÀckte att SVTs stora nyhetsprogram Aktuellt och Rapport tappade tittare och lockade vÀldigt fÄ unga konsumenter.  Vi valde en fokusgrupp som vÄr metod till att undersöka frÄgestÀllningarna; Hur konsumerar 20-30 Äringar nyheter idag? Hur vill 20-30 Äringar konsumera nyheter? Vilka slutsatser kan vi dra av resultatet för att fÄ fram hur SVT borde producera och distribuera sina nyheter till unga vuxna i framtiden? Vi gjorde ocksÄ en intervju med bitrÀdande programdirektör för nyheter och samhÀlle pÄ SVT. I den hÀr uppsatsen har vi kommit fram till att SVT har de resurser som behövs för att göra kvalitativa nyheter till de unga. Det svÄra Àr att producera och distribuera nyheter till en generation som lever i konvergenskulturen dÀr all media Àr i stÀndig förÀndring.

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

Arbetet har utvecklats utifrÄn min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt pÄbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsÀtter sÄklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend dÀr de antingen lÀggs ner efter en lÄng tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill sÀga in i ett tillstÄnd dÀr planen varken Àr verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat intrÀffa Àr den frÄgan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna frÄga generar ju sjÀlvklart följdfrÄgan om vem som har lÄtit detta kunna hÀnda.

Management control systems are a popular area of research and a lot of new research has been done over the past years. This development has been looking into new situations and circumstances, and interdisciplinary studies are being made to further understand the connection between different fields of study. A new field of study that has grown significantly over the past few years is the connection between management control systems and entrepreneurship. Leading researchers have proposed a number of questions for further research and one of them is the board of directors? use of management control systems in entrepreneurial firms.The purpose of this study was to examine the differences and similarities in the board of directors? use of management control systems between entrepreneurial and non-entrepreneurial firms.The study was conducted as a deductive qualitative study through interviews with respondents from entrepreneurial and non-entrepreneurial firms.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskomrÄden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsÀtta verksamheten och dÀrmed dess aktieÀgare för risk. NÀr Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frÄgor som ett led i att Ästadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förÀndrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förÀndringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieÀgarna.Agentteorin utgör en grundlÀggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieÀgarna och styrelsen. En tÀckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har dÀrför utformat en sÄdan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll pÄ svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det gÄr att pÄvisa nÄgra samband mellan jÀmstÀlldhet och ekonomisk tillvÀxt. Med hjÀlp av multipel regressionsanalys undersöks paneldata frÄn EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk tillvÀxt, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller testas för att se om tillförandet av jÀmstÀlldhetsvariabler förbÀttrar modellen. För att avgöra om sÄ Àr fallet undersöks förÀndringen i justerad förklaringsgrad.

Antalet miljo?direktiv fortsa?tter att o?ka och de befintliga kompletteras regelbundet med nya krav och regler. A?F har tillsammans med industrin och dess leveranto?rer utvecklat ett verktyg, A?F PRS, fo?r att handskas med de problem direktiven skapar fo?r fo?retagen. Syftet med detta arbete var att identifiera fo?retags nuvarande processer fo?r hantering av direktiven REACH, RoHS och ErP och fo?resla? fo?rba?ttringar av PRS i linje med det som identifierats.10 fo?retag valdes ut baserat pa? omsa?ttning och antalet ansta?llda.

Exekutiva funktioner Ă€r nödvĂ€ndiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sĂ€mre i uppgifter som mĂ€ter sĂ„dana förmĂ„gor, jĂ€mfört med fullgĂ„ngna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r hos för tidigt födda (n=83) och fullgĂ„ngna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5Âœ Ă„r, medan förĂ€ldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5Âœ Ă„r förklarade mer hos de fullgĂ„ngna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid bĂ„de 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r och blev i vissa fall förstĂ€rkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sĂ„rbarhet över tid.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka revisorers syn pÄ vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna vÀger upp nackdelarna. I undersökningen anvÀndes kvalitativ ansats. PrimÀrdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, bÄde frÄn stora och smÄ revisionsbyrÄer. Materialet analyserades utifrÄn en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer Àr den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i smÄ aktiebolag.

Bakgrund: Behovet av bolagsstyrning Àr stort för mindre familjeföretag, dÄ det kan hjÀlpa dem att hantera deras komplexa omvÀrld. Framförallt Àr det styrelsen som har en viktig roll nÀr det gÀller bolagsstyrning i familjeföretag. Ett aktivt styrelsearbete Àr viktigt för att de ska kunna stÄ sig i den ökande globala konkurrensen. En extern styrelseledamot kan bidra till ett aktivt och effektivt styrelsearbete och dÀrmed ge företaget konkurrensfördelar. Det finns dock vissa problem förknippade med tillsÀttandet av externa styrelseledamöter som kan pÄverka valet att ta in utomstÄende i styrelsen.