Exekutiva funktioner Ă€r nödvĂ€ndiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sĂ€mre i uppgifter som mĂ€ter sĂ„dana förmĂ„gor, jĂ€mfört med fullgĂ„ngna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r hos för tidigt födda (n=83) och fullgĂ„ngna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5Âœ Ă„r, medan förĂ€ldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5Âœ Ă„r förklarade mer hos de fullgĂ„ngna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid bĂ„de 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r och blev i vissa fall förstĂ€rkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sĂ„rbarhet över tid.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka revisorers syn pÄ vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna vÀger upp nackdelarna. I undersökningen anvÀndes kvalitativ ansats. PrimÀrdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, bÄde frÄn stora och smÄ revisionsbyrÄer. Materialet analyserades utifrÄn en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer Àr den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i smÄ aktiebolag.

Bakgrund: Behovet av bolagsstyrning Àr stort för mindre familjeföretag, dÄ det kan hjÀlpa dem att hantera deras komplexa omvÀrld. Framförallt Àr det styrelsen som har en viktig roll nÀr det gÀller bolagsstyrning i familjeföretag. Ett aktivt styrelsearbete Àr viktigt för att de ska kunna stÄ sig i den ökande globala konkurrensen. En extern styrelseledamot kan bidra till ett aktivt och effektivt styrelsearbete och dÀrmed ge företaget konkurrensfördelar. Det finns dock vissa problem förknippade med tillsÀttandet av externa styrelseledamöter som kan pÄverka valet att ta in utomstÄende i styrelsen.

Antalet miljo?direktiv fortsa?tter att o?ka och de befintliga kompletteras regelbundet med nya krav och regler. A?F har tillsammans med industrin och dess leveranto?rer utvecklat ett verktyg, A?F PRS, fo?r att handskas med de problem direktiven skapar fo?r fo?retagen. Syftet med detta arbete var att identifiera fo?retags nuvarande processer fo?r hantering av direktiven REACH, RoHS och ErP och fo?resla? fo?rba?ttringar av PRS i linje med det som identifierats.10 fo?retag valdes ut baserat pa? omsa?ttning och antalet ansta?llda.

Enligt embodiment teorier pÄverkar kroppsliga förnimmelser orelaterade emotioner och attityder. I en fÀltstudie undersöktes om fÀrdriktningen pÄverkar tendensen att betona framtiden eller dÄtiden, dvs. om framlÀngesresande betonar framtiden starkare Àn baklÀngesresande och vice versa samt könskillnader i tidsperspektiv. 201 tÄgresenÀrer (136 kvinnor, 63 mÀn) svarade pÄ S-ZTPI samt TIPI. En oberoende tvÄvÀgs MANOVA visade inga effekter av fÀrdriktning.

I ett försök att Äterinföra samarbetet mellan tvÀrvetenskapliga discipliner och efterfrÄga ett mer holistiskt synsÀtt pÄ vetenskap, Àr uppsatsens syfte följande: Genom en litteraturstudie undersöka ifall det förekommer forskning pÄ tidig anknytning i anslutning till kriminologisk teoribildning. Undersökningen sker genom en sökning pÄ tre viktiga sökord i ett antal kriminologiska databaser. Artiklarna som vÀljs ut lÀses sedan igenom för att finna kopplingar till forskning pÄ tidig anknytning. Analysen visade att forskningen inom kriminologin ganska ofta tittar pÄ anknytning som en oberoende variabel, dock Àr den anknytning som tas upp mer i enlighet med sociala bandteorins begrepp attachment Àn med tidig anknytning hos spÀdbarn..

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet pÄ en skola i Mellansverige, dÀr vi har fokuserat pÄ elevens perspektiv och lÀrarens roll. Vi har undersökt progressionen i Ärskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. VÄrt syfte Àr att undersöka om eleverna har det inflytandet som de Àr berÀttigade till utifrÄn styrdokumenten. Vi har anvÀnt oss av bÄde intervjuer med elever och lÀrare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken Ärskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrÄn intressen och idéer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förÀndras för att bÀttre passa in i dagens skola och nutida samhÀlle.Uppsatsens vetenskapssyn Àr hermeneutisk, metoden Àr kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger pÄ lÀsning av bÄde tidigare och aktuell forskning om inlÀrning, ur sÄvÀl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion pÄ omrÄdet.MÄnga forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlÀrning sker bÀst nÀr elever fÄr anvÀnda sig av bÄde kropp och intellekt. Om vi kunde trÀna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske ocksÄ vÀcka deras kÀnsla för andliga aspekter..

Syfte med uppsatsen har varit att underso?ka fa?rgens och gestikens pa?verkan pa? altarska?pets iscensa?ttning av bera?ttelserna och da?rmed a?ven budskapet. Uppsatsen har ett bildsemiotiskt perspektiv som en utga?ngspunkt. Materialet fo?r underso?kningen a?r ett flandriskt altarska?p fra?n Ska?nela kyrka som finns idag i Uppsala domkyrka.

Bakgrund och problem: Idag förs det en diskussion om avskaffandet avrevisionsplikten. Den 7 september 2006 bestÀmde regeringen att reglerna om revision försmÄ bolag skulle ses över och granskas genom en utredning. Idag (2009) Àr företagenskyldiga att anvÀnda sig av en revisor dÀr hon/han kontrollerar styrelsens och denverkstÀllande direktörens förvaltning. Avskaffandet av revisionsplikten skulle innebÀraatt 96 procent av Sveriges företag skulle slippa plikten att ha en revisor. Ett avskaffandekommer att beröra olika parter exempelvis företag, revisorer, redovisningskonsulter,Skatteverket, kunder, leverantörer etc.Problemet idag för de tvÄ aktörer som vi har valt att undersöka i den hÀr uppsatsen, SRFoch Skatteverket Àr bland annat att skattefelet ökar och att det blir en negativ konsekvensför Skatteverket.

Arbetet har utvecklats utifrÄn min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt pÄbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsÀtter sÄklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend dÀr de antingen lÀggs ner efter en lÄng tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill sÀga in i ett tillstÄnd dÀr planen varken Àr verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat intrÀffa Àr den frÄgan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna frÄga generar ju sjÀlvklart följdfrÄgan om vem som har lÄtit detta kunna hÀnda.

Företagsledarna i undersökningen har stora förvÀntningar pÄ revisorn. Företagsledarna anser att den fristÄende rÄdgivningen fÄr vara ganska omfattande, för att företaget ska kunna fÄ all hjÀlp de behöver. P.g.a. detta anser företagsledarna att det inte finns nÄgot olÀmpligt omrÄde för revisorn att rÄdgiva inom. Revisorerna i undersökningen sÀtter dÀremot en grÀns för rÄdgivningen med hjÀlp av de etiska reglerna, och lÀmnar över de uppdrag som de anser att nÄgon annan har mer kompetens för att utföra.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Bakgrund Palliativ v?rd ?r den v?rd som syftar till att lindra lidande och fr?mja livskvalit? f?r personer med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Forskningen styrker att ett multiprofessionellt team ?r att f?redra vid arbete med denna m?lgrupp, d?r arbetsterapeuter ?r en av professionerna som b?r ing?. I arbetet med palliativa patienter m?ter arbetsterapeuten m?nga m?nniskor i sorg.