Genom att samarbeta med andra aktörer pÄ marknaden kan företagen gemensamt bli mer effektiva och konkurrenskraftiga i syfte att tillsammans uppfylla kundernas mer komplexa och specifika önskemÄl genom att erbjuda helhetslösningar. Detta ligger till grund för den vÀxande nÀtverksbildning som mÄnga företag insett betydelsen av. Organiserade samverkansnÀtverk Àr en typ av företagsnÀtverk som bestÄr av ett antal smÄ eller medelstora medlemsföretag. Medlemsföretagen verkar pÄ en begrÀnsad geografisk yta och mÄlet med nÀtverket Àr att uppnÄ specifika affÀrsresultat. Syftet med denna uppsats var att identifiera en population av organiserade samverkansnÀtverk i Sverige samt undersöka hur styrgruppens sammansÀttning kan pÄverka nÀtverkets framgÄng.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och beskriva hur förestÄndare i mellanstora församlingar inom Evangeliska Frikyrkan upplever rollfördelningen mellan sig sjÀlva och församlingens styrelse. Styrelsens arbetsgivaransvar samt rollfördelningens konsekvenser för förestÄndarens arbetsmiljö ingÄr ocksÄ i studiens syfte. Studien utgÄr frÄn ett induktivt angreppssÀtt med halvstrukturerade intervjuer som genomförts pÄ telefon med sex förestÄndare i Sverige. Informanterna beskriver ledarskapet ur tre perspektiv: dels att styrelsen och förestÄndaren leder församlingen tillsammans, dels att styrelsen Àr överordnad förestÄndaren, men ocksÄ att förestÄndaren har ett stort mandat. Arbetsgivarrollen innebÀr i de flesta fall en delegering av uppgiften till en personalansvarig, med varierande resultat.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste Ären vid flertalet tillfÀllen hamnat i rampljuset efter att olika sÄ kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvÀrjt kritiken genom att hÀnvisa till vad som ingÄr i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och kartlÀgga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi Àven försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? PÄ vilka sÀtt förÀndras förutsÀttningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvÀrvetenskapligt förhÄllningssÀtt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter frÄn den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mÀnskliga rÀttigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nÀtverk dÀr autonomi, decentralisation och flexibilitet Àr nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfÀr för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhÄllande med etablerade mediekanaler. Vi gÄr dÀrmed ifrÄn att vara ?konsumenter? till att bli ?anvÀndare? ? en radikalt förÀndrad maktrelation mellan producent och mottagare.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

PÄ senare tid har en debatt i samhÀllet flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. DÀr skandalerna i nÀringslivet skylls pÄ handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vÀgledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsÀttning för studien Àr att ledningens uppdrag Àr förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har Àgarna rÀtt att vÀcka skadestÄndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhÀllets krav pÄ moral, etik och pragmatik.

Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgÄng. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frÄgor behandlas samt vilken typ av mÄl som styr verksamheten.Uppsatsen utgÄr frÄn en deduktiv ansats och forskningen Àr kvalitativ. De intervjuade föreningarna var UmeÄ IK, IF Björklöven, Plannja basket, SkellefteÄ AIK och SunnanÄ SK.UtifrÄn teori, lagstiftning och praxis Àr föreningarnas styrelser sammansatta pÄ ett relativt bra sÀtt. De intervjuade har en sund syn pÄ vilka egenskaper som krÀvs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att sÀga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbÀttra föreningen.

Bakgrund: TonÄringar med kronisk hjÀrtsjukdom mÄste lÀra sig ta ansvar för sin hÀlsa och sin egenvÄrd, inför övergÄngen till vuxensjukvÄrden. För att klara detta krÀvs att tonÄringen fÄr kunskap om och förstÄelse för sin sjukdom och vad den medför. SjukvÄrden och förÀldrarna mÄste lÀmna utrymme Ät den unga patienten att trÀna pÄ de fÀrdigheter som behövs, sÄ som delaktighet i beslut, ansvarstagande, sjÀlvstÀndighet, problemlösning, coping. Med tillrÀcklig kunskap, erfarenhet och rÀtt stöd upplever tonÄringen en kÀnsla av empowerment. Syfte: Att beskriva resultatet av forskning som utförts om vilka fÀrdigheter en tonÄring med kronisk hjÀrtsjukdom behöver för att klara sin egenvÄrd, vid övergÄngen frÄn barnsjukvÄrd till vuxensjukvÄrd.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Sedan Är 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning Àr inte naturlig utan beror pÄ mÀnniskans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt att förmedla sin medvetenhet om företagets pÄverkan pÄ miljön. Den frivilliga hÄllbarhetsredovisningen kan vara ett sÀtt. För att denna ska förmedla en sÄ hög trovÀrdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utreda vilken roll revisorer har i hÄllbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna pÄverka hÄllbarhetsredovisningens utveckling.Genomförande:Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

I nÀstan alla Sveriges kommuner finns numera en lokal matematikutvecklare som har i uppdrag att frÀmja undervisningen i matematik, bistÄ kollegor med aktuell forskning med mera. De arbetar som samordnare till kommunernas matematiklÀrare och ingÄr sjÀlva i bÄde regionala och nationella nÀtverk spridda över landet. Att varje kommun bör ha en lokal matematikutvecklare kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, till-sammans med andra ?ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för mate-matikÀmnet samt utveckla matematikundervisningen?(SOU 2004:97, Bilaga 1).Syftet med arbetet har varit att undersöka matematikutvecklarna i VÀxjö region genom att besvara tre frÄgor: Varför behöver Sveriges kommuner matematikutvecklare? (Vilken Àr bakgrunden till de negativa trenden inom Àmnet som föranledde regeringens uppdrag till Utbildningsdepartementet om en utredning?) Vad Àr matematikutvecklarnas förut-sÀttningar (allmÀnna faktorer som pÄverkar utvecklandet) för att lyckas med sitt uppdrag i VÀxjö region? Samt Hur arbetar, tÀnker och ser matematikutvecklarna i VÀxjö region pÄ sitt uppdrag?I litteraturstudien lyfts forskning fram kring svensk skolutveckling, lÀroplanshistorik och pedagogiska influenser pÄ matematik, som kan ha pÄverkat utvecklingen av skolÀmnet. Det görs ocksÄ en redogörelse över Matematikdelegationens uppdrag, handlingsplan och samarbetspartners samt den direkta orsaken till deras arbete, d.v.s.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Studiens övergripande syfte har varit att i en jÀmförelsestudie undersöka hur barns lek pÄ tre olika skolgÄrdar skiljer sig Ät och om det finns ett samband mellan de olika skolgÄrdarnas utformning och barns lekar. Undersökningen Àr baserad pÄ observationer och enkÀtformulÀr som har anvÀnts för att samla in data som Àr sÄvÀl kvalitativa som kvantitativa. Undersökningen avgrÀnsades till tre nÀrliggande skolgÄrdar med olika utformning. Barnen som deltog i enkÀtundersökningen gick i Ärskurs tre. Vid observationstillfÀllena ingick barn frÄn Ärskurs ett till tre.Resultatet visar att oberoende av skolgÄrdens utformning sÄ Àr rasterna populÀra och att barnen leker oberoende av dess utseende och funktion.