Arbetet handlar om hur elever uppfattar och pÄverkas av rollspel som undervisningsmetod för frÀmst samhÀllskunskap. Syftet var att undersöka ifall att elevers syn pÄ metoden överensstÀmde med litteratur pÄ omrÄdet samt vlka faktorer som kunde tÀnkas ha pÄverkan pÄ hur elever uppfattade metoden. Studien genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i en kommun i VÀsterbotten. Undersökningen skedde med hjÀlp av tvÄ undersökningsmetoder, observation och enkÀter. Utöver dessa undersökningsmetoder anvÀndes litteratur för att bygga bakgrund till studien.

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna pÄ Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som anvÀnds Àr en kvantitativ metod som bygger pÄ att eleverna i Ärskurs 9 pÄ Eriksbergsskolan har fÄtt svara pÄ en enkÀt som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det gÄr att utskilja vissa skillnader i hur eleverna vÀljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende pÄ deras kulturella kapital. Det framgÄr Àven att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frÄgan Àr om dessa Àr tillrÀkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet..

Syftet med examensarbetet var att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om hotell- och restaurangprogrammets och livsmedelsprogrammets hygienkurs LMK 1204, och utifrÄn det konstruera en kursplan för nÀmnd kurs. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lÀrares arbete pÄ yrkesförberedande gymnasieprogram, och elevers pÄ samma program uppfattningar om sin utbildning. Vi har arbetat med kvalitativ metodteori och intervjuat lÀrare pÄ hotell- och restaurangprogrammet och livsmedelsprogrammet om deras uppfattningar om hygienkursen LMK 1204. Med utgÄngspunkt i de teman vi fick fram vi analys av intervjumaterialet, konstruerade vi en egen kursplan. Sammanfattningsvis tyckte lÀrarna att det Àr svÄrt att kombinera teori med praktik i undervisningen och att fÄ tid till att samarbeta med andra lÀrare.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser Àr viktigt med att lÀsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i Ärskurs 1 frÄn sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkÀt. Resultaten i den hÀr undersökningen visade att elever ansÄg att det Àr ganska viktigt att lÀsa historia och att den frÀmsta specifika orsaken att lÀsa kursen var för att klara historieproven. Den hÀr undersökningen gav ocksÄ indikationer pÄ att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets Àmnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta dÄ eleverna sÄg dessa byggstenar som samma sak, nÀmligen historia.

Det framtida gymnasievalet Àr ett första steg in i vuxenvÀrlden. Ungdomarna i vÄr studie har 25 olika gymnasieskolor att vÀlja mellan i sin nÀrmiljö. VÄrt syfte var att ta reda pÄ hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i Ärskurs nio som stÄr inför sitt första utbildningsval. VÄr studie visar pÄ ett resultat dÀr ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehÄll.

Forskning har visat pÄ samband mellan anvÀndning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. GÀllande stress bland ungdomar Àr detta ett fenomen som i allt större utstrÀckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmÀnhet stor anvÀndarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet anvÀndare bland ungdomar ökar Ärligen. I den hÀr uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med nÄgra gymnasieungdomar, tvÄ killar och tvÄ tjejer frÄn bÄde praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om anvÀndningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar.

I have with this thesis sought to understand how chick lit could be useful in the classroom in the teaching of Swedish B-course in high school. Based on the model of critical literacy I am arguing that this genre would help to meet the objectives of the policy documents which, among other things, are to critically examine and analyze various types of texts.I have found that some of these texts could be used for analyzing and critically examine the ideological dimensions of texts and cultural heritage by the model of critical literacy, and also as a counterweight to the more traditional teaching of the canonical literature as a literary historical stuff that students should learn. I have also wanted to create a basis for discussions about literature in the classroom based on the chick lit genre. To do this I have, based on three themes and questions from the model of critical literacy, tried to focus on issues that might emerge from the ideological analysis and critical review. The model aims to deconstruct norms of society, and in the work of chick lit, I wanted to show how you could deconstruct norms around gender..

Uppsatsen syftar till att undersöka förvÀntningarna hos framtidens arbetskraft och dess tankegÄngar gÀllande ledarskap inom restaurangbranschen. I bakgrunden behandlas bland annat ungdomsledarskap. DÀr Àr det likt mÄnga andra ledarskapsteorier viktigt att vara en förebild och pÄ ett humanistiskt sÀtt leda en grupp till framgÄng. Empirin införskaffades genom en enkÀtundersökning pÄ hotell- och restauranggymnasieelever i Ärskurs tre. Resultatet visar att egenskaper som efterfrÄgas av eleverna Àr en ansvarstagande ledare som vÀrderar teamkÀnsla och Àr en lagspelare.

Syftet med arbetet var att försöka förstÄ enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet Àr de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer pÄ Elprogrammet och tre killar pÄ OmvÄrdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser pÄ deras val och vilken status deras framtida yrke har.

Syftet med examensarbetet Àr att titta pÄ de insatser som elever genomgÄr under sin gymnasievalsprocess. Vi vill utreda vilka tre av insatserna som hade störst betydelse nÀr eleven gjorde sitt gymnasieval. Det Àr ocksÄ intressant för oss att undersöka nÀrmare varför just de insatserna som eleverna valtar de viktigaste, samt vilka förklaringar som kan finnas till elevernas uppfattning av vad som Àr de viktigaste insatserna respektive deras argument för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen genomförs i Karlskrona kommun dÀr 10 % av gymnasieskolans förstaÄrselever tillfrÄgas.

Att vÀlja gymnasieskola med idrottsinriktning av Pierre StÄhl. Jag har gjort djupintervjuer med sex elever som lÀser pÄ gymnasiet, gemensamt för dem Àr deras idrottsinriktning. Syftet Àr att undersöka och ta reda pÄ vad för studiemotiv de intervjuade eleverna i undersökningen har till att vÀlja ett gymnasieprogram med idrottsinriktning. Uppsatsen undersöknings del bestÄr av en kvalitativ intervju som ger svar pÄ hur eleverna tÀnkt och resonerat inför gymnasievalet. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit Pierre Bourdieus centrala begrepp kapital, habitus och fÀlt. Utöver detta har jag anvÀnt mig av Anders Lovéns avhandling kvalet inför valet samt Anna Sandells- Utbildningssegregation och sjÀlvsortering.

VÀxande samhÀllskrav gör att unga kvinnor mÄr allt sÀmre. Psykiska problem Àr dubbelt sÄ vanligt bland unga kvinnor jÀmfört med unga mÀn visar allt fler rapporter. Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det Àr framför allt flickor och unga kvinnor som mÄr dÄligt.Forskningen har visat att nÀra hÀlften av flickorna pÄ högstadiet och gymnasiet Àrdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvÀr som magont, huvudvÀrk eller sömnproblem. Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga elevers psykiska hÀlsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ÀndamÄlet anvÀndes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

I dennna uppsats Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielÀrare i svenska och/eller religion pÄ teoretiska gymnasieprogram förhÄller sig till bedömning av elevarbeten inlÀmnade efter elutdatum. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka argument lÀrarna har för sitt bedömningssÀtt samt vilka ramfaktorerna Àe som kan tÀnkas styra deras möjligheter och begrÀnsningar. Med elevarbeten menar vi enskilda, skriftliga inlÀmningsarbeten. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en intervjuguide och utgÄr frÄn den fenomenografiska ansatsen för att lyfta fram lÀranas uppfattningar som dÀrefter tolkas utifrÄn ramfaktorteorin dÀr vi utröner sÄvÀl yttre som inre ramar. LÀrarnas uppfattningar delas in i tre huvudkategorier: slutdatum - absolut, stöd i styrdokumenten samt disskussioner kring slutdatum mellan kolleger.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet med vÄr undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville ocksÄ bilda oss en uppfattning om eleverna förstÄr meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan anvÀndas i sina framtida yrkesval? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i vÄra projekt, dÀr vi aktivt arbetar med att förbÀttra integreringsarbetet mellan kÀrnÀmnen och karaktÀrsÀmnen. Resultatet visar pÄ att eleverna upplever Àmnesintegreringen positiv, speciellt nÀr teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken pÄ ett naturligt sÀtt, lite svÄrare har de att se meningen med engelskan.