Med utgÄngspunkt i det lokala skolutvecklingsprojektet Den Tionde Dagen studeras grundlÀggande vÀrde- och normprinciper. Studien har fokus pÄ den kollektiva moralen (normerna), praxisteorin (normerna och vÀrderingarna) samt vÀrdebasen (vÀrdegrunden) inom kontexten lokal skolutveckling. VÀrdebasen jÀmförs med vad som framkommer i de nationella styrdokumenten inom diskursen vÀrden. I ett större perspektiv handlar studien om att förstÄ essensen i lokal skolutveckling. Studien stödjer sig pÄ den vÀrdeobjektivistiska teorin.

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhÄller sig till professionell etikFörfattare: Elin Helgesson Kurs, termin och Är: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014.Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord.Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet Àr en central frÄga som PR-skrÄet i helhet tampas med. Det sÀtt som branschen försökt uppnÄ en yrkeslegitimitet Àr att pÄvisa sitt arbete för allmÀnintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrÄgasÀtts PR-konsulternas förmÄga att representera allmÀnintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmÀnintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att frÀmja olika sÀrintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrÄgasÀtter etiken i branschen.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska vÄldet och de mekanismer som skapar inne- och utestÀngningsmekanismer pÄ grundskolan hÀrstammar frÄn erfarenheter under mina Är som student och lÀrare i Sverige. Forskning inom Àmnet visar pÄ att skolan Àr en sorteringsarena dÀr symboliskt vÄld upptar en stor plats. Skolan som den Àr idag Àr lÄngtifrÄn att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har anvÀnt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska vÄldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och pÄ sÄ sÀtt Äterge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Flera stora företagsskandaler har under senare Är lett till ett ifrÄgasÀttande av revisionsbyrÄernas trovÀrdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skÀrpta krav gÀllande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrÄgor. För att uppfattas som oberoende mÄste revisorn skapa förtroende frÀmst genom att etik, moral och en professionalism skall Äterspeglas i dennes handlande. I vÄr uppsats har vi valt att enbart titta pÄ de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skÀrpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning pÄ alla de problem en revisor mÄste underkasta sig, lagarna Àr ofta dispositiva vilket ger upphov till en grÄzon.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Varje Är Àr det ett stort antal studenter som vÀljer inriktningen revision pÄ högskolor och universitet. Enligt Ekonomifakta (2012) börjar ungefÀr 1000 nyutexaminerade ekonomer pÄ nÄgon av landets fyra största revisionsföretag. Det stora antalet utexaminerade och den goda arbetsmarknaden för revisorer (Mitt yrke 2012) gör det aktuellt att undersöka vilka kompetenskrav och förvÀntningar revisionsföretagen har pÄ de nyutexaminerade ekonomerna. Med tanke pÄ olika företagsskandaler dÀr revisorer i högsta grad varit inblandade, exempelvis Carnegie-affÀren (AffÀrsvÀrlden, 2010), tyckte vi att det tillförde studien en ytterligare dimension att ta hÀnsyn till vilka kompetenskrav och förvÀntningar revisionsföretag har inom hÄllbarhet och företagsetik.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera vilka kompetenskrav och förvÀntningar som revisionsföretag har pÄ nyutexaminerade ekonomer. Ett delsyfte Àr Àven att belysa pÄ vilket sÀtt etik och hÄllbarhet Àr del i denna kontext.Vi har genomfört halvstrukturerade intervjuer med Ätta personer som jobbar med rekrytering pÄ rikstÀckande revisionsföretag i Sverige.

I alla tider har mĂ€nniskan pĂ„verkats av tillfĂ€lligheter i livet. Är vi som flugor pĂ„ ett klibbigt flugpapper? Lockas vi av tillfĂ€lligheterna till de studie- och yrkesval vi gjort i livet? Syftet med denna undersökning Ă€r att studera just tillfĂ€lligheters pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskor i deras studie- och yrkesval. Studien har genomförts med en kvantitativ metod med hjĂ€lp av en enkĂ€t med slutna och öppna svarsalternativ. Studien utfördes bland yrkesarbetande med varierande utbildningsbakgrund i Stockholm med omnejd.

Studie- och yrkesvÀgledning ska göras utifrÄn elevens behov och förutsÀttningar. Studie- och yrkesvÀgledare ska ha kunskap och kompetens för att ge stöd utifrÄn varje individs enskilda behov. Syftet med denna studie Àr att studera studie- och yrkesvÀgledares beskriver sina upplevelser av arbete med vÀgledning och studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med vÀgledning och hur de uppfattar studie- och yrkesval hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Som undersökningsmetod har kvalitativ metod anvÀnds, dÀr sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor och gymnasiesÀrskolor har intervjuats.

Detta examensarbete tar upp frÄgan om vilka tidigare erfarenheter gymnasieelever i Ärskurs 1 har av studie- och yrkesvÀgledning pÄ grundskolan i Ärskurs 9, deras syn pÄ studie- och yrkesvÀgledarens yrkesroll i grundskolan, studie- och yrkesvÀgledarens arbetsuppgifter samt elevers förvÀntningar gÀllande studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen i arbetet genomfördes med en kvalitativ metod dÀr vi har anvÀnt oss utav intervjuer med Ätta gymnasieelever för att vi skall kunna fÄ en överblick om vad för erfarenheter de har av en studie- och yrkesvÀgledare. För att vi skall kunna tolka resultatet har vi anvÀnt oss utav HÀgg & Kuoppas samtalsmodell, Donald E. Supers teori och Angelöw och Johnssons rollteorier. Resultatet visar vilka erfarenheter gymnasieelever har haft med sina studie-och yrkesvÀgledare och Àven vad som har pÄverkat dem i deras beslut gÀllande gymnasievalet.

Vi har valt att studera hur studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ vÀgledningscentrum i Göteborg förhÄller sig till gymnasieskolornas marknadsföring. Yrkesetiken för studie- och yrkesvÀgledarna Àr att de ska vara neutrala i sina samtal med eleverna. Gymnasieskolornas marknadsföring fokuserar inte enbart pÄ eleverna utan Àven pÄ studie- och yrkesvÀgledarna. Vi vill i vÄrt arbete se hur studie- och yrkesvÀgledarna förhÄller sig till de etiska riktlinjerna om att vara neutral i sin vÀgledning med eleverna nÀr gymnasieskolornas marknadsföring Àven riktas till dem. VÄr frÄgestÀllning Àr: ? Vad anser studie- och yrkesvÀgledare om marknadsföringen? ? Hur upplever studie- och yrkesvÀgledare marknadsföringen och dess effekter? ? Hur förhÄller sig studie- och yrkesvÀgledare till marknadsföringen mot eleverna? Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med nio studie- och yrkesvÀgledare.

Denna studie handlar om mÄngkulturell vÀgledning. Syftet med vÄrt forskningsarbete Àr att ta reda pÄ om mÄngkulturell vÀgledning finns i verkligheten och i sÄ fall hur tre studie- och yrkesvÀgledare definierar mÄngkulturell vÀgledning och hur det bedrivs pÄ Komvux. Men vidare Àr det ÀndÄ viktigt att undersöka hur en verklig situation stÀmmer överens med den litteratur som finns pÄ ÀmnesomrÄdet. Vi har arbetat med den kvalitativa metoden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre studie- och yrkesvÀgledare.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsÀttningen för studie- och yrkesvÀgledaren att utföra sitt uppdrag beroende pÄ rektors strategier att implementera studie- och yrkesvÀgledning i hela organisationen. Detta Àmnade jag belysa pÄ en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De tvÄ frÄgestÀllningarna var pÄ vilket sÀtt pÄverkas studie- ochyrkesvÀgledarens förutsÀttningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt pÄ vilket sÀtt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvÀgledningen kan underlÀtta för studie- och yrkesvÀgledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjÀlp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvÀgledare.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad lÀrarna tror sig veta om professionen studie- och yrkesvÀgledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lÀrare lÀgger i titeln studie- och yrkesvÀgledare samt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv, undersöka om studie- och yrkesvÀgledare Àr en relevant titel för uppdraget. Det Àr bÄde en kvantitativ och kvalitativ studie som Àr avgrÀnsad till en kommun i södra Sverige. LÀrarna i kommunen, som har en studie- och yrkesvÀgledare pÄ sin arbetsplats, har besvarat ett formulÀr, en ostrukturerad intervju. LÀrarna har besvarat frÄgor om hur de uppfattar titeln studie- och yrkesvÀgledare och dennes arbetsomrÄden och kompetens.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att undersöka vad ledningen pÄ ett antal friskolor pÄ grundskolenivÄ har för Äsikt om den eventuellt nya skollagen avseende den nya skollagen. Det vi ocksÄ ville ha mer kunskap om Àr vad de har för instÀllning till studie- och yrkesvÀgledning och vad det Àr som gör att en del friskolor vÀljer att inte anstÀlla en utbildad studie- och yrkesvÀgledare. I det eventuellt nya skollagsförslaget angÄende studie- och yrkesvÀgledning stÄr det att elever ska ha tillgÄng till sÄdan kompetens att deras behov av vÀgledning tillgodoses. Informanterna i vÄrt examensarbete Àr eniga om att tillgÄng till sÄdan kompentens Àr det samma som en utbildad studie- och yrkesvÀgledare. VÄra informanter anser att det Àr mycket viktigt med vÀgledning samt att studie- och yrkesvÀgeldaren har relevant utbildning.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att fÄ ett större djup i vÄrt resultat.

En jÀmförande studie av storbankernas ekonomistyrning pÄ regional nivÄ dÀr fokus i huvudsak har legat pÄ planering och prognostisering. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie med hjÀlp av bland annat intervjuer. Undersökningens slutsatser i huvuddrag:Budgetens betydelse har minskat. AnvÀndning av icke-finansiella mÄtt har ökat.Kundernas behov stÄr i centrum..