Bakgrund. Den svenska förskolan förÀndras oavbrutet. Barns tidiga lÀrande uppmÀrksammas mer och mer. Barnantalet i grupperna har ökat och personaltÀtheten har minskat. Ekonomin har blivit stramare.

Hembesök hos nyblivna förÀldrar har sedan lÀnge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhÀlsovÄrden för att lÀra kÀnna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna förÀldrar. En god relation mellan distriktssköterska och förÀldrar Àr en förutsÀttning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hÀlsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen pÄ flera hÄll i landet. Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna förÀldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.

Vi har som blivande kostekonomer, lÀrt oss hur viktigt det Àr med en bra sammansatt mÄltid. Det Àr intressant för oss i vÄr blivande yrkesroll, att studera i vilken utstrÀckning kommunerna följer Livsmedelsverkets riktlinjer för skolluncher. Syftet med studien Àr att undersöka matsedelsplanering inom skolmÄltiden. Detta för att fÄ en uppfattning om hur stor utstrÀckning de nuvarande riktlinjerna för skolluncher följs, i de svenska kommunala skolorna. För att kunna besvara syftet skickade vi ut frÄgeenkÀter till 100 skolmÄltidsansvariga för Ärskurs sex till nio.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att vi vill utveckla och fördjupa vÄra kunskaper om elevers lÀrande inom problemlösning i grupp. Detta sÄ att vi fÄr en djupare kunskap och som förberedelse inför vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. I skolverket (2000) stÄr det att ett av mÄlen att strÀva emot i undervisningen i matematik i skolÄr 9 Àr att eleverna ska utveckla sin förmÄga att förstÄ, föra och anvÀnda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmÄgan och en god sjÀlvbild skall de fÄ möjlighet att utveckla sin förmÄga att kommunicera och interagera med omgivningen. VÄr matematiska uppgift Àr ett sÄ kallat ?öppet problem? dÀr eleverna tillsammans mÄste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte erhÄller detta. Vidare förklaras att skolor har svÄrigheter att anpassa det sÀrskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) faststÀller Àven att fem procent av pedagogerna inte upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslÄr att ÄtgÀrdsprogram begrÀnsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram.

Studiens syfte Àr att undersöka hur socialsekreterare inom barn och familj konstruerar sin yrkesidentitet utifrÄn de framstÀllningar som de uppfattar att media har kring yrket. FrÄgestÀllningarna utgÄr frÄn upplevelse av medias bild, hur detta pÄverkar socialsekreteraren, och hur de konstruerar sin yrkesidentitet utifrÄn framstÀllningen. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr fem socialsekreterare inom barn och familj har intervjuats. Vad som framkommer i studien Àr att socialsekreterarna uppfattar medias framstÀllningar som negativa. De uppfattar det som att media ensidigt rapporterar om negativa hÀndelser och framstÀller socialsekreterare pÄ ett negativt sÀtt.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever tÀnker kring barnlitteraturens pÄverkan och betydelse för barns syn pÄ genus. Jag undersöker Àven hur barn uppfattar karaktÀrer som bryter stereotypa könsmönster i böcker. Det som jag fÄr djupare förstÄelse för genom arbetet hoppas jag sedan kunna ta med mig i min kommande yrkesroll som lÀrare.Metod som jag anvÀnder mig av Àr av kvalitativ sort, vilket innebÀr att man försöker hitta sÀrskilda kvaliteter och egenskaper i det man undersöker. Fokus ligger pÄ deltagarnas uppfattningar och perspektiv i kvalitativa undersökningar. Jag har valt att utföra intervjuer med elever i Ärskurs 1 och Ärskurs 6, samt av lÀrare.Arbetets viktigaste resultat Àr att det finns ett tydligt samband mellan barnlitteratur och genus.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare ochnöjdare arbetstagare, bÀttre anseende, och större monetÀra framgÄngar, Àn verksamheter som inte gördet. Det saknas emellertid förstÄelse för vilka arbets- eller förhÄllningssÀtt som bidrar eller leder till attvissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat pÄ hur SAM bedrivsi sin helhet eller pÄ vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kortsagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom ÀldrevÄrden (ett yrke medöverlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte attförstÄ hur och varför de har lyckats.

Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet stÀller krav pÄ bred kompetens nÀr det gÀller vad specialpedagogen förvÀntas ha tillÀgnat sig under utbildningen. MÄlet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stÄ pÄ inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgÄngspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsÀtta examensförordningens mÄl i praktiken.Centrala frÄgestÀllningar var:PÄ vilket sÀtt tar sig utbildningens mÄl uttryck i den praktiska verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet frÄn andra yrkesprofessioner i skolan?PÄ vilket sÀtt anvÀnds specialpedagogens kompetens i verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv .Metod: Studien Àr kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjÀnstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan.Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingÄtt i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext.

Syftet med denna empiriska studie Àr att bidra med kunskap om lÀrares möjligheter till att anpassa lÀrmiljön för alla elever i klassrummet. Studien avser dÀrtill att kartlÀgga vilka olika möjligheter respektive hinder elever och lÀrare ser och möter. Vidare har syftet varit att fÄ med elevernas egna perspektiv pÄ vilka möjligheter och hinder de möter i sitt lÀrande. Slutligen Àr syftet med studien att bidra till en fördjupad kunskap om hur de olika hindren i elevernas lÀrmiljö kan undanröjas för att förse dem med en optimal utbildning. Motivet till att jag valt detta specifika ÀmnesomrÄde, tillgÀnglig lÀrmiljö, Àr att jag i min kommande yrkesroll sÄsom speciallÀrare betraktar förebyggandet av hinder för inlÀrning som en viktig del av mitt uppdrag. I de vÀgledande styrdokumenten stÄr att alla elever ska ges en likvÀrdig utbildning.

Syftet med studien Ă€r att belysa fritidspedagogers syn pĂ„ arbetet med frivilliga rastaktiviteter. Till grund för studien ligger frĂ„gor som vad fritidspedagoger ska arbeta och strĂ€va efter genom rastaktiviteter och deras tankar kring vad arbetet kan bidra till. Även tankar kring hur rastaktiviteter kan kopplas samman med fritidspedagogers yrkeskompetens finns med i studien. En surveyundersökning gjordes och utfördes med hjĂ€lp av en webbenkĂ€t utlagd i ett forum via Facebook "Rastaktiviteterna - Rasten som aldrig tar slut". Resultatet visar att rastaktiviteters grundlĂ€ggande mĂ„l och motiv berör elevernas behov av bĂ€ttre sammanhĂ„llning pĂ„ rasten och minskning av mobbning, konflikter och krĂ€nkningar.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Lpo 94 pÄverkat lÀrarens yrkesroll i Idrott och hÀlsa. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta stycken lÀrare i södra SkÄne. HuvudfrÄgestÀllningen lyder enligt följande; Vad innebar Lpo 94 för lÀrarna i Idrott och HÀlsas arbete? FrÄgan följs Àven upp av tre stycken underfrÄgor; Hur upplever lÀrarna att tolkningen av mÄlen för Lpo 94 förÀndrats frÄn dess intÄg fram till idag? Vad innebar arbetslagen och den förÀndrade organisationen för lÀrarna i Idrott och HÀlsas arbete? Var lÀrarna i Idrott och HÀlsa redo för förÀndringen? Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar pÄ att arbetet med Lpo 94 gÄtt vÀldigt lÄngsamt och fortfarande inte efterföljs pÄ mÄnga skolor.

Upplevelsen av hÀlsa Àr unik hos varje individ och innefattar mer Àn ?att vara frisk?. HÀlsan Àr komplex och inbegriper nÀrvaro av vÀlbefinnande, balans i tillvaron samt en frÄnvaro av lidande och illabefinnande hos mÀnniskan. En fysiskt frisk mÀnniska kan uppleva ohÀlsa pÄ samma sÀtt som att en fysiskt sjuk mÀnniska kan uppleva hÀlsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslÀrare och modersmÄlslÀrare har pÄ kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svÄrigheter som de anser finns pÄ vardaglig basis i skolan. Jag ville Àven undersöka lÀrarnas syn pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för elevernas skolframgÄng och kulturella identitet. De frÄgestÀllningar som behandlas i examensarbetet Àr följande. Vilken syn har lÀrarna pÄ kollegial samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare? Vilka organisatoriska möjligheter och svÄrigheter för samverkan ser lÀrarna? Hur ser lÀrarna pÄ modersmÄlsundervisningens betydelse för elevernas skolframgÄng och kulturella identitet? Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna Àr samtliga lÀrare varav fyra stycken Àr klasslÀrare och tre stycken Àr modersmÄlslÀrare.