Studiens syfte har varit att undersöka och analysera hur baspersonal i Àldreomsorgen uppfattar sin yrkesroll samt vad de tror att brukare och anhöriga förvÀntar sig av dem. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit teorier kring yrkesroll och situerat lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara frÄgestÀllningarna har studien en kvalitativ ansats och data har samlats in genom vinjettmetoden samt en Äterkopplande gruppintervju. Datamaterialet har kodats och analyserats utifrÄn tidigare forskning samt ovan nÀmnda teorier.Studiens resultat visar att baspersonalen uppfattar sitt arbete som varierande och yrkesrollen krÀver att baspersonalen har förmÄga att hantera mÄnga olika situationer. En förutsÀttning för arbetet Àr att personalen har ett genuint intresse för andra mÀnniskor.

I denna uppsats tittar vi nÀrmare pÄ journalistrollen. Vi undersöker vilka förhÄllningssÀtt till journalistik det finns bland journalister och de eventuella förÀndringar som journalistrollen stÄr inför. Vi vill synliggöra debatten om hur journalistkÄren förhÄller sig till förÀndringar i medielandskapet. För att kunna undersöka journalisternas inlÀgg i debatten har vi tagit del av material i form av bloggar, artiklar och böcker dÀr de uttrycker sina synpunkter. Vi har Àven genomfört intervjuer med tre journalister och deltagit i ett seminarium dÀr framtidens journalistroll diskuterades.

Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser pÄ sin yrkesroll med hjÀlp av olika syn pÄ roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter har jag med hjÀlp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse. Under studiens gÄng har jag fokuserat pÄ lÀrarnas egen förestÀllning. Jag har avgrÀnsat mig till att intervjua lÀrare pÄ en skola i Stockholm av flera anledningar, dels pÄ grund av att det finns en intressant aspekt i hur lÀrare pÄ just den hÀr skolan ser pÄ roller, dels att jag lÀtt kunde fÄ tillgÄng till forskningsfÀltet. IntervjufrÄgorna byggde pÄ följande tre teman; förvÀntningar, erfarenhet och roller.

FÀltsÀljare har alltid kÀnnetecknats av att ha ett mobilt arbetssÀtt dÀr kundkontakt tillhör vardagen och god planering Àr vitalt. HILTI Àr ett verktygstillverkande företag som nyligen infört ett mobilt IS-stöd i förhoppning om att underlÀtta med bland annat planering för fÀltsÀljarna. En explorativ undersökning av företaget har genomförts för att fÄ en uppfattning, utifrÄn fÀltsÀljarens perspektiv, hurvida denna upplever att yrkesrollen förÀndrats vid införandet av ett mobilt informationssystem. Insamling av data har utförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer för att fÄ en tydlig bild av de förÀndringar som försÀljaren upplever anmÀrkningsbara. Resultatet visar att systemet bidragit till direkta förÀndringar i försÀljarens yrkesroll.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Abstract JÀrvelid, Linda & Nyström, Linda (2009). Fritidspedagogen mellan fritidshem och skola - en diskursiv studie av fritidspedagogens yrkesroll efter integreringen. LÀrarutbildningen, Malmö: Malmö högskola. I arbetet undersöks hur fritidspedagogens yrkesroll förÀndrats i samband med integreringen mellan fritidshem och skola. FrÄgor som arbetet avser att besvara Àr: Vad har integreringen betytt ur ett fritidspedagogiskt- och fritidshemsperspektiv? Vilka diskurser kan identifieras gÀllande integreringen mellan fritidshem och skola, och hur framtrÀder dessa diskurser? Den teoretiska utgÄngspunkten för det hÀr arbetet Àr socialkonstruktivism, som anser att den sociala vÀrlden Àr socialt konstruerad.

Syftet med studien Àr att frÄn de yrkesverksammas perspektiv beskriva det som kan utmÀrka yrkesroll och yrkesidentitet pÄ en ekumenisk arbetsplats. Jag har valt att empiriskt söka svar pÄ dessa frÄgor och har intervjuat tre arbetslag. De tre arbetsplatser som jag besökt Àr Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan samt ett arbetslag för den andliga vÄrden pÄ hÀkte.Jag har valt att göra fokusintervjuer med en intervjustil dÀr Àmnet introduceras pÄ ett sÀtt som öppnar för deltagarna att ge uttryck Ät personliga Äsikter och upplevelser. Svaren har analyserats med hjÀlp av en rollteoretisk modell. Enligt den rollteoretiska modell jag utgÄtt frÄn formas yrkesroll i vÀxelspel med sammanhanget, det formella regelverket, de egna förvÀntningarna, samspelet med andra i arbetslaget och brukarnas förvÀntningar.

Vi ville i den hÀr kvalitativa studien studera om individer konsumerar olika utifrÄn sina yrkesroller. Om individer t ex genom sin konsumtion försöker att kompensera ett arbete utan upplevelser eller tillfredstÀllelser? För att fÄ svar pÄ vÄra funderingar sÄ har vi intervjuat individer inom chefsyrken och arbetaryrken, för att fÄ perspektiv pÄ om och konsumtionen skiljer sig Ät och hur. Vi har Àven visat pÄ olika teorier som tar upp de teman som vi valt att förhÄlla oss till under studiens gÄng. Dessa teman gÄr som en röd trÄd genom hela uppsatsen och behandlar konsumtion, roll/performance, klass/status.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn pÄ sin yrkesroll i den kommunala Àldreomsorgen. Metod: studien Àr en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkÀtstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkÀten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat mÄnga Är inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid.

Uppsatsen visar hur webbredaktörer pÄ magasin förhÄller sig till marknadsekonomiska krav, de pressetiska reglerna och den journalistiska yrkesintegriteten.Webbredaktören pÄ magasin förvÀntas arbeta med journalistik samtidigt som hon arbetar nÀrmare marknadsfrÄgor och annonsörer Àn vad en vanlig redaktör gör. För den traditionella journalisten Àr ett samarbete med annonsavdelningen oftast ett otÀnkbart scenario och en förolÀmpning mot de journalistiska yrkesidealen. Men för webbredaktören pÄ ett magasin Àr det en nödvÀndighet för att föra den egna produkten (webbplatsen) framÄt.I uppsatsen analyseras webbredaktörens yrkesroll enligt 2000-talets journalistideal, definierade av Gunnar Nygren (2008). Resultaten visar att webbredaktörens yrkesroll fortfarande Àr under utveckling och dÀrför Àr svÄr att klassificera. Forskningen Àr byggd pÄ fem kvalitativa samtalsintervjuer med webbredaktörer pÄ magasin.I resultatdelen redovisas webbredaktörernas svar och resonemang kring bakgrund, yrkesroll, ekonomi och organisationsform. Resultatet av intervjuerna visar att webbredaktörerna har olika Äsikter om hur förhÄllandet till företagets marknadsavdelning bör se ut.

Sjuksköterskan som arbetar pÄ en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krÀvande arbete. Studier har visat att patienttrycket pÄ akutmottagningarna Àr stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll pÄ akutmottagningen. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats dÀr resultatet baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar. InnehÄllet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kÀrnkompetenser som grund.

LÀkarutbildningen Àr en av de mest populÀra utbildningarna i Sverige och vÀgen till en fÀrdig lÀkarutbildning Àr lÄng. LÀkarens breda kunskap och möjlighet till att lÀka mÀnniskor har lÀnge inneburit en hög yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förÀndrats. Idag beskrivs lÀkaryrket genomgÄ en existentiell kris dÀr lÀkarens frihet begrÀnsats och dÀr arbetet fokuserar allt mer pÄ produktion. FörÀndring av yrkesrollen har beskrivits som en degradering av lÀkarens sociala status.

Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare sÀger sig uppfatta fritidspedagogens yrkesroll i skolan. Ett skriftligt frÄgeformulÀr skickades ut via e-post till fem olika pedagoger i skolÄr 1- 3. FormulÀret bestod av öppna frÄgor. Urval av respondenter till studien gjordes frÄn fem olika skolor i samma stad. Respondenterna hade olika lÄng arbetserfarenhet.