Syfte:Jag har velat svara pÄ frÄgestÀllningarna hur maskulinitet och femininitet framstÀlls i "The Vampire Diaries"Tidigare forskning:I min teori har jag utgÄtt frÄn Linda Fagerström och Maria Nilson som har forskat om hur medier pÄverkar vÄra perspektiv angÄende genus, Marguerite Morits som har studerat filmer och serier i televisionen i Amerika pÄ 1970-talet utifrÄn ett genusperspektiv och Emile Durkheim som har studerat maskulinitet och femininitet i samhÀllet utifrÄn ett historiskt perspektivMetod och material:Jag har utfört en semiotisk analys av de tre första avsnitten i den första sÀsongen av "The vampire diaries". Det Àr en serie som sÀnds i televisionen pÄ kanalen TV6 i Sverige och pÄ kanalen CW i Amerika. Semiotik kan kortfattat beskrivas som teckenlÀra. I analysen har jag utgÄtt frÄn ett genusperspektiv.Huvudresultat:Jag har funnit en framstÀllning av femininitet och tvÄ framstÀllningar av maskulinitet i "The Vampire Diaries". De bÄda maskulina framstÀllningarna liknar varandra samtidigt som det finns skillnader mellan dem.

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvÀgledarens roll pÄ gymnasiet kan förÀndras med den nya gymnasiereform som föreslÄs i gymnasie-utredningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt vad som pÄverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in pÄ en gymnasieskola i SkÄne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever frÄn ?Fordonsprogram-met? och fem elever frÄn ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vÀgledare. Vi har anvÀnt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar pÄverkansfaktorer, framtidstankar och vÀgledarens roll.

FörvÀntat kunskapsbidrag Jag vill utreda den nya titeln och yrkesroll som förstelÀrare och framhÀva specialpedagogens konkreta yrkesroll. Vissa arbetsuppgifter fÄr förstelÀrarna av skolledningen men dessa bör enligt specialpedagogerna Äligga specialpedagogens arbetsuppgifter eftersom de har denna kompetens genom sin vidareutbildning inom yrkesutövningen. Syfte Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar och attityder som finns gÀllande, hur införandet av förstelÀrare pÄverkat det kollegiala samarbetet pÄ skolorna, för att dÀrigenom skapa en diskussion för att tillytan fÄ upp vikten av ett kollegialt samarbete för elevernas bÀsta. FrÄgestÀllningar ? Vilka uppfattningar uttrycker skolledare och specialpedagoger kring införandet av förstelÀrare? ? PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger och skolledare att systemet med förstelÀrare pÄverkar skolornas kvalitetsuppfyllelse? Teori Detta examensarbete tar sin utgÄngspunkt i systemteori och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som beskriver vikten av att mÀnniskor lÀr sig nÄgot nytt hela tiden i alla sociala sammanhang. Tidigare forskning Min utgÄngspunkt gÀllande forskning har varit KASAM, kollegialt lÀrande samt förstelÀrarens roll kontra specialpedagogens och hur dessa pÄverkat det kollegiala lÀrandet inom lÀrarkÄren. Metod Jag anvÀnde mig av en kvalitativ ansats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

I studien har vi undersökt hur elever uppfattar och vilka erfarenheter elever i Ärskurs Ätta har kring fenomenet mobbning ur elevperspektiv och mellan flickor och pojkar. Vi vill med studien skapa djupare förstÄelse kring fenomenet mobbning inför kommande yrkesroll. Genom enkÀtundersökning fick vi fram vÄrt resultat. Resultatet visar att mobbning förekommer, men blir motsÀgelsefullt dÄ övervÀgande elever svarat att de inte blivit mobbade eller har mobbat sjÀlva. Vi fick bekrÀftelse pÄ flera av förklaringsmodellerna nÀr enkÀten sammanstÀlldes och de olika mobbningsformerna nÀmns av eleverna, dock inte e-mobbning.

Uppsatsens syfte Àr att definiera fritidspedagogernas roll och kompetens under skoltid utifrÄn fyra lÄgstadielÀrares Äsikter. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att fritidspedagogen har under skoltid lÀgre status Àn lÀrare och benÀmns ofta som "hjÀlplÀrare" eller en "extra vuxen" i klassrummet. För att fÄ grepp om detta har det genomförts fyra intervjuer pÄ fyra olika skolor i södra Sverige.Resultatet pekar Ät att de intervjuade lÀrarna har synen pÄ fritidspedagogen som "en extra vuxen" i klassrummet, samt som en resurs till bland annat den praktiska undervisningen och barnens sociala utveckling. LÀrarna nÀmner Àven att fritidspedagogens största uppdrag under skoltid Àr att ansvara för halvklass, elevrÄdsansvarig, kamratstödjare och andra sociala skolprojekt. Kortfattat kan vi utifrÄn undersökningen pÄstÄ att fritidspedagogen benÀmns som hjÀlplÀrare och som en extra vuxen under skoltid och har lÀgre yrkesstatus Àn lÀrarna.

Tidigare forskning om förekomsten av hot, vÄld och trakasserier inom kriminalvÄrden pÄvisar att detta Àr en förekommande faktor inom kriminalvÄrdens verksamhet. Genom policys om hur man skall arbeta ?personligt men inte privat? skapas ett ?vi och dem? perspektiv som pÄverkar den dynamiska sÀkerheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllda inom kriminalvÄrden upplever sin sÀkerhet pÄ jobbet och pÄ sin fritid. Studien Àr baserad pÄ de övergripande frÄgestÀllningarna: Hur upplever kriminalvÄrdarna sin sÀkerhet pÄ jobbet? Hur upplever kriminalvÄrdare sin sÀkerhet pÄ fritiden, Àr det lÀtt för före detta intagna att komma i kontakt med dem i ?det fria?? UtifrÄn en kvalitativ studiedesign utformade vi intervjufrÄgor som stÀllts till fem kriminalvÄrdare, i syfte till att undersöka deras upplevelse av hot, vÄld och trakasserier pÄ deras arbetsplats.

Ronden Àr en benÀmning pÄ en arbetsform som sedan lÀnge anvÀnts pÄ vÄrdavdelningar inom sjukhusen. Syftet med studien har varit att undersöka patientens upplevelse av delaktighet vid ronden pÄ en onkologavdelning för att öka förstÄelsen för individuella uppfattningar om kÀnslan av delaktighet hos patienten. Avdelningens patienter har delats in i en Röd respektive BlÄ grupp. Den Röda gruppen har fungerat som försöksgrupp för en ny metod att genomföra ronden pÄ. Metoden har inneburit att patienterna i den Röda gruppen personligen varit nÀrvarande under en sÄ kallad socialrond.

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd Àr det mer regel Àn undantag att besparingar genomförs. Detta kan leda till att arbetssituationen försÀmras för sjuksköterskor. För att kunna ge god omvÄrdnad till patienter Àr det viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet till utbyte av erfarenheter, fÄr bekrÀftelse, kÀnner trygghet, blir stÀrkta i sin yrkesroll och fÄr ökad sjÀlvkÀnsla. Litteraturen beskriver att detta kan uppnÄs om sjuksköterskorna fÄr tillfÀlle att delta i grupphandledning, men Àven handledningens förutsÀttningar och begreppet handledning som process. Syftet Àr att identifiera och beskriva effekter av grupphandledning för yrkesverksamma sjuksköterskor.

Mötet med döden berör nÄgon gÄng alla som jobbar inom vÄrden och i synnerhet sjuksköterskorna som arbetar nÀra den sjuke. Att arbeta nÀra döende kan ses som glÀdjefullt men santidigt hotfullt och skrÀmmande. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i arbetet med den döende. 10 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att ha en nÀra relation och bli en del av familjen, Att kÀnna sorg och skuld i arbetet med döende, Att vara ensam och frustrerad i sin yrkesroll, Att lindra smÀrtan genom att distansera sig och vara i behov av stöd.

För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning pÄ tvÄ skolor med olika sprÄkliga karaktÀrer. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi vill Àven uppmÀrksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende pÄ elevens sprÄkliga förutsÀttningar. TvÄ av lÀrarna arbetar pÄ en skola dÀr de flesta eleverna Àr ensprÄkiga och de andra tvÄ lÀrarna arbetar pÄ en skola som Àr av en flersprÄkig karaktÀr.

Inskolningen Àr en stor omstÀllning för förÀlder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut pÄ olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer pÄ tvÄ förskolor belysts genom att undersöka pedagogers förestÀllningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebÀr att mÄlet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning.I analysen av materialet framkom hur tvÄ olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmÀrksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och förÀldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktÀriseras av en balansgÄng mellan lÀrande och omsorg.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att behandla hur mÀnniskan uppfattar egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund av vÄr utbildning som framhÄller vikten av goda perspektiv undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som skulle kunna ingÄ i en tÀvlingsjury. Detta Àr intressant bland annat för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som pÄ olika sÀtt Àr uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi för samtal om nio olika bilder med tvÄ kommunalrÄd, en kommunal gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas Äsikter grundar sig i deras personliga smak och yrkesmÀssiga bakgrund i varierande grad.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Barnskötares och förskollÀrares uppdrag har i och med den reviderade lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förÀndrats och förtydligats. För att kunna anstÀllas som förskollÀrare, krÀvs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förÀndringar av förskolepersonalen och hur har de pÄverkat relationerna mellan de tvÄ yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollÀrare pÄverkats? Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förÀndrats ute i verksamheterna efter att den reviderade lÀroplanen samt yrkeslegitimationen trÀdde i kraft sommaren 2011, vad gÀller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollÀrare samt förskolechefer.