Syftet med arbetet Àr att undersöka musiklÀrares syn pÄ huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll.Den kvalitativa forskningsintervjun har anvÀnts som metod och informanterna bestÄr av fyra före detta studenter frÄn musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklÀrare. I min teoretiska utgÄngspunkt har jag valt att fokusera pÄ musikeridentitet och lÀraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt pÄ grund av det egna musicerandet, men ocksÄ för att fÄ behörighet att undervisa i Àmnet. Det framkommer ocksÄ att lÀraryrket Àr mer Àn bara lÀrande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nÀstan lika stor del som lÀrandet. Det som informanterna har lÀrt sig mest av under sin utbildning till musiklÀrare Àr praktiken..

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll har i tidigare forskning beskrivits utifrÄn tvÄ unikakompetenser: den vÄrdgivande och den radiografiskt tekniska. Behoven i den kliniska vardagenstyr den professionella utvecklingen och kan leda till en förskjutning av ansvarsomrÄden.Syftet med studien var att undersöka och identifiera vilken kompetens röntgensjuksköterskornaanvÀndning av kompetens vid ordination och prioritering.FrÄgestÀllningarna: Vilken kompetens anvÀnder sig röntgensjuksköterskan sig av vid utförandeav utökade arbetsuppgifter? Vilken kompetens anser sig röntgensjuksköterskan behöva vidutökade arbetsuppgifter? Har nya unika kompetensomrÄden tillkommit utöver de som tidigaredefinierat för professionen?Semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade röntgensjuksköterskor ochanalyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.I resultatet framkom fyra kategorier: Medicinsk kompetens, Professionell kompetens,Individuella förutsÀttningar och Praktiska förutsÀttningar.Medicinsk kompetens Àr ett kompetensomrÄde för röntgensjuksköterskor som synliggjorts idenna studie. En gynnsam förskjutning av ansvarsomrÄden Àr inte enbart beroende av denenskilda röntgensjuksköterskans kompetens utan ocksÄ ett verksamhetsstöd i form av tid,tydlig delegering samt en arbetsmiljö, dÀr interprofessionell kommunikation och feedback Àren naturlig del, vilket krÀvs för att denna utveckling skall gynna alla inblandade..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur uppsagda upplever jobbcoachning i samband med uppsÀgning. FrÄgor som undersöks i studien Àr hur jobbcoachning genomförs i samband med uppsÀgning, samt vilken betydelse jobbcoachning har för de uppsagdas instÀllning till att hitta nytt arbete eller pÄbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sex uppsagda och tvÄ jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att de omfattas av LO:s omstÀllningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att fÄ en fördjupad förstÄelse i deras arbetssÀtt. Tidigare forskning visar pÄ att det Àr sparsamt med forskning inom Àmnet eftersom det Àr ett relativt nytt forskningsomrÄde.

HÀlso- och sjukvÄrdens organisation prÀglas i de flesta lÀnder av en hierarkisk organisationsstruktur dÀr klara skiljelinjer finns mellan över- och underordnade nivÄer för att legitimera och underlÀtta beslutsfattande, ordergivning och kontroll. Syftet med studien var att beskriva den hierarkiska vÄrdorganisationens effekter pÄ sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete inom sluten vÄrd. Metoden var en litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning Äterstod 17 artiklar somutgjorde underlag för resultatet.

Detta arbete Àr delvis en empirisk fortsÀttning av författarinnans c-uppsats "Företagsledares lÀrande i arbete". Ambitionen Àr att praktiskt studera hur ledare, i detta fall fyra kvinnliga rektorer, upplever sitt arbete och sin utveckling.Syftet Àr att undersöka relationen mellan erfarenheter gjorda i arbetet och rektorernas upplevda utveckling i sin yrkesroll. Stor vikt lÀggs vid de sociala relationernas pÄverkan av individen.Uppsatsen Àr en intervjustudie och utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Detta ger speciella förutsÀttningar. Objektet som beskrivs blir med rÄdande förutsÀttningar inte rektorernas lÀrande i arbetet utan derasbeskrivna uppfattning av det samma.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stÀmmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallÀrare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartlÀggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. FrÄgan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mÄl och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att majoriteten av respondenter framhÄller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som Àr i överensstÀmmelse med de mÄl och riktlinjer som examensordningen beskriver.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill sÀga grundlÀggande antaganden, normer och vÀrderingar, inom den kommunala hemtjÀnsten ur hemtjÀnstpersonalens perspektiv.FrÄgestÀllningar:1. Hur ser hemtjÀnstpersonal pÄ sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de pÄ samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frÄgestÀllningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och vÀrderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen pÄ sitt arbete och pÄ chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. VÄr empiri har analyserats med hjÀlp av tvÄ huvudteorier sÄsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjÀlpt oss att förstÄ omsorgsarbetet.

Den reviderade lÀroplanen för förskolan trÀdde i kraft 2011. Vi har i denna studie intervjuat förskollÀrarna om hur de har upplevt lÀroplanens reviderade mÄl i naturvetenskap samt hur de relaterar dessa mÄl till verksamheten. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade fem förskollÀrare. Förskolan ingÄr sedan 2011 i det svenska skolsystemet vilket innebÀr att förskolan Àr politiskt styrd av riksdag och regering via skollagen och lÀroplanen. FörskollÀrarna Àr de som förvÀntas realisera dessa styrdokuments intentioner. Att styra förskollÀrare pÄ det sÀttet Àr inte sÄ enkelt för det innebÀr att en förÀndring mÄste ske i deras arbetssÀtt.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser förÀldrars uppfattning av förskolans uppdrag samt deras syn pÄ pedagogens roll och uppdrag. Genom sex stycken intervjuer med förÀldrar i förskolan har följande resultat trÀtt fram. Förskolans uppdrag, enligt respondenterna Àr att skapa trygghet för barnen samt att vara en plats för social trÀning. Pedagogens roll menar respondenterna bestÄr av att vara inspirerande, att vara en positiv förebild och att ha talang för yrket. Pedagogens uppdrag Àr enligt respondenterna att se barnet, att kunna möta förÀldrarna samt att följa lÀroplanen.

SamhÀllets förÀndrade kommunikationssÀtt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vÀgledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning pÄ betydelsen av att satsa pÄ oberoende och lÀttillgÀnglig vÀgledning. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr studie att fÄ förstÄelse för hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar för att vara tillgÀngliga för mÄlgruppen som föredrar vÀgledning via digitala medier framför den traditionella vÀgledningen. UtifrÄn tre faktorer: yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vÀgledare tar sig an förÀndringarna som uppkommer med vÀgledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra Ätta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ bÄde grundskola och gymnasieskola med följande frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare för att möta mÄlgruppen som föredrar vÀgledningssamtal via digitala medier i förhÄllande till traditionella vÀgledningssamtal? ? I vilken utstrÀckning upplever studie- och yrkesvÀgledare att de sjÀlva kan pÄverka i vilken omfattning de anvÀnder sig av vÀgledning via digitala medier? ? Vad anser studie- och yrkesvÀgledare om sin kompetens i att vÀgleda via digitala medier, i förhÄllande till traditionell vÀgledning? VÄr analys tar utgÄngspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen egenmakt och kompetens.

Syftet med denna studie Ă€r att studera varför nĂ„gra lĂ€rarstudenter vill bli lĂ€rare och att undersöka om de Ă€r beredda pĂ„ de olika krav som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag. Studien inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r olika teorier, vilka bland annat behandlar vilka krav och förvĂ€ntningar som finns pĂ„ lĂ€rare idag, presenteras. DĂ€refter följer en redovisning av Ă„tta intervjuer vilka genomförts med studerande vid lĂ€rarutbildningen i Linköping. I den efterföljande diskussionen har frĂ„gestĂ€llningarna nedan utgjort grund för jĂ€mförelsen mellan de empiriska resultaten och teorin. - Varför vĂ€ljer studenter att studera pĂ„ lĂ€rarutbildningen och vilka förvĂ€ntningar har de pĂ„ den? - Vad tror studenterna att det innebĂ€r att vara lĂ€rare? - ÖverensstĂ€mmer studenternas förvĂ€ntningar pĂ„ lĂ€raryrket med de krav frĂ„n samhĂ€lle och förĂ€ldrar som stĂ€lls pĂ„ lĂ€rare idag?I det avslutande kapitlet gĂ„r att lĂ€sa vilka slutsatser som kan dras av studien.

I flera studier som gjorts under de senaste Ă„ren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sĂ€mre i matematik. Skolverkets granskningar pekar pĂ„ ett flertal tĂ€nkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, dĂ€ribland pedagogernas bristande kompetens. ÅtgĂ€rder för att frĂ€mja och förbĂ€ttra situationen har bl.a. inneburit satsningar pĂ„ kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förĂ€ndra och förbĂ€ttra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom Ă€r syftet att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssĂ€ttet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete Ă€r tĂ€nkt att ske.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anstÀllda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie Àr unik genom att de flesta som arbetar dÀr har varit pÄ samma arbetsplats i flera Är. Det unika Àr att man i andra studier har pÄvisat den höga personalomsÀttningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstÄ det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar pÄ just denna arbetsplats.Detta Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig Àr deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som pÄverkar dem i deras arbetsmiljö.

The discussion of the swedish treatment of offenders often revolves round the two contradictions punishment and care. Modern prison is described to be based on values such as humanity, care and respect, although the main task is to protect the society from criminals by keeping them locked up. This study focused on the role of the prison officer with the purpose of understanding how he sees his profesional role in an organisation influenced by punishment and care.Central questions are: How does the prison officer handle his role as caretaker in an organisation where he not only has the right to, but also is obliged to, controle and power his clients? How does the prison officer define his working role and does he find any dificulties in combining these?The research was realized during the months of April and May 2005 through qualitative interviews and conversations with prison officers working in a swedish prison. It also contained a minor fieldstudy in that same prison.The results showed that the principle conflict between punishment and care have an insignificant influence on the daily work of the prison officer.