Uppsatsen behandlar hur elever, lÀrare och skolan kan ÄtgÀrda och förebygga mobbning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken syn elever har pÄ mobbning och hur de vill att lÀrare och skolan skall agera nÀr det uppstÄr en mobbningssituation. Via ovanstÄende fÄr vi djupare kunskap om hur vi i vÄr framtida yrkesroll kan arbeta förebyggande mot mobbning. För att nÄ detta resultat har vi fördjupat oss i olika forskares teorier om vad mobbning Àr, vilka orsakerna Àr till att det sker, samt förslag pÄ ÄtgÀrder.Metoden som anvÀndes för undersökningen var kvalitativ intervju med elever i Ärskurs 7-9. I resultatet framgÄr det att eleverna har en bild om vad mobbning Àr och att de önskar bÀttre hjÀlp och stöd frÄn lÀrarna, genom bland annat diskussioner om mobbning tillsammans med dem.

The study aims to contribute knowledge about children's perceptions of the leisure-time as a learning environment. The study can be seen as an attempt to highlight the possible learning in the leisure-time, formally or informally.The study is based on two group interviews with a total of 11 children and was conducted by an interview guide with question areas to be discussed freely so that the children could give as full an answer as possible.Main results of the study show that children feel that they are staying at the leisure-time to get care when their parents are working and that they primarily associate the leisure-time with playing. The results show however that children feel that they learn things when participating in the leisure-time teaches controlled activities.It is possible to draw conclusions about the child actually experienced the leisure-time as a learning environment, but it can be difficult to identify when and how learning actually occurs. However, children do not perceive that there is learning while they play..

Studien har till syfte att ta reda pÄ hur fem olika förskollÀrare tÀnker kring betydelsen av inomhusmiljön som frÀmjande för barns lÀrande och utveckling. FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med fem förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Verksamhetens synsÀtt pÄ barns inlÀrning har betydelse för vilka möjligheter som skapas för barnen att lÀra och utvecklas i sin förskolemiljö. Studien kommer benÀmna teorier utifrÄn det utvecklingspsykologiska forskningsfÀltet dÄ dessa teorier har pÄverkat samhÀllets barnsyn.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera hur förskolans lÀrare i en lek och lÀrandesituationarbetar med att kombinera ett ÀmnesinnehÄll i leken. I den nya skollagen som togs ibruk 2011 har begreppet undervisning Àven anvÀnts nÀr det gÀller förskolans verksamhet. Iden reviderade lÀroplanen frÄn 2010 har ett förtydligande gjorts om ÀmnesinnehÄllet och lÀrarensansvar. Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr vi har anvÀnt oss av observationer medhjÀlp av videofilmning och med uppföljande stimulated recall intervjuer. Litteraturen somhar anvÀnts handlar om lÀrarens yrkesroll, barns lek och lÀrande och teorier med utgÄngspunkt i det sociokulturella och det utvecklingspedagogiska perspektivet.

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur lÀrares arbetssituation inom multimodalt arbete med IKT pÄverkas av olika förutsÀttningar utifrÄn lÀrares egen reflektion. För att besvara vÄrt syfte har vi nyttjat kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet av intervjupersoner gjordes i samsprÄk med kommunens pedagogiska IT-resurscentrum som besitter god kunskap om lÀrare som aktivt arbetar med IKT och multimodalitet. Vi har genomfört tre intervjuer samt en testintervju för att besvara vÄrt syfte. Studiens resultat visar pÄ att lÀrarna Àr osjÀlviska och sÀllan klagar i sin yrkesroll, de har svÄrt att nÀmna hinder i sitt arbete med IKT.

The aim of this bachelor thesis is to examine the collaboration between school librarians and teachers in primary school, in order to illustrate how the two professions can work together, how they see their own roles and how they look at the other professionalsŽ roles. We also discuss earlier studies in LIS concerning collaboration between teachers and librarians. The method of investigation is qualitative interviews with practicing school librarians and teachers, we interviewed three school librarians and three teachers from three different schools in the same county.  As a basis of the discussion and analysis Andrew Abbott's theory of professions is used. The thesis shows that collaboration differs between the schools.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka instÀllningar förÀldrar har till matematik och matematikundervisning. Detta för att vi i vÄr framtida yrkesroll ska kunna upprÀtthÄlla ett gott samarbete med hemmen, som baseras pÄ förstÄelse, insikt och respekt. Vi genomförde en kvalitativ enkÀtundersökning, pÄ tvÄ olika skolor, en mÄngkulturell och en kulturellt homogen. FörÀldrarna pÄ dessa tvÄ skolor var överlag mycket öppna till förÀndring, sÄg den informella matematiken i vardagen och vÀrdet av de kunskaper de fÄtt i Àmnet under sin skolgÄng. Detta överensstÀmmer inte med den litteratur vi lÀst pÄ omrÄdet.

Genom utvecklingen av infrastrukturen i storstadsomrÄdena stÀlls idag allt större krav pÄ masstransportsystemen som binder samman olika omrÄden. En viktig aspekt Àr att upprÀtthÄlla en god sÀkerhet samtidigt som persontransporten mÄste utföras sÄ snabbt och effektivt som möjligt. Detta stÀller stora krav pÄ den som utför persontransporter. Syftet med denna studie var att undersöka tunneltÄgförares attityder och subjektiva normer till sÀkerhetsarbetet inom Veolia Transport AB, mÀta deras beteendeintentioner till sÀkerhetskulturen och deras upplevda sÀkerhetsbeteende. Studien utgick frÄn Ajzen & Fishbeins (1975) teori om beteendeintentioner, Reasons (1990) teori om mÀnniskor och sÀkerhetskulturer, samt Westrums (1992) karaktÀristika om utvÀrdering av organisationsstrukturer.

SammandragHur pÄverkas hantverkares yrkesidentitet av ackordsarbete? Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ackordslön pÄverkar synen pÄ det egna arbetet och yrkestillhörigheten bland byggnadshantverkare. Till uppsatsen har det gjorts intervjuer med chefer, platschefer samt hantverkare pÄ tvÄ olika företag och de har berÀttat om hur de ser pÄ sin roll som hantverkare och hur de ser pÄ konflikten mellan det kvantitativa ackordet och den kvalitativa yrkesstoltheten. Analysen utgÄr frÄn respondenternas svar om hur ackordarbete pÄverkar arbetarna.  FrÄn teorigenomgÄngen framgÄr det att ackordslönen ses som en yttre motivationsfaktor och hantverksstolthet som en inre motivationsfaktor. Resultatet av undersökningen Àr att byggnadshantverkarnas identitet kan vara i en förÀndring, att det inte lÀngre finns lika mycket stolthet hos medarbetarna.

Undersökningen lyfter fram sambanden mellan individens olika sÀtt att orientera sin sinnesstÀmning och empati. DÄ empati har ett betydande inslag i mötet individer emellan har fokus inriktats pÄ individer med en yrkesroll som ledare dÄ de har skÀl att hantera sin empati. Undersökningen baserades pÄ en egen utformad enkÀt med 33 pÄstÄenden som ringade in relevanta begrepp. Denna besvarades av 105 deltagare frÄn sju olika företag. Undersökningen visade ett signifikant samband mellan ett reflekterande sÀtt och empati.

DÄ arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare Àr det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör sÄ kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstÄ en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rÄdande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av fem intervjuer med sÄvÀl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla vÄra intervjupersoner Àr kopplade till mÀnniskovÄrdande organisationer.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

AbstractBruzelius, E. (2010). Adolescents and sexuality ? Attitudes among employees at Juvenile receptions in GÀvleborgs lÀn. Högskolan i GÀvle, Akademin för hÀlsa och arbetsliv.The aim of the current study was to examine and describe what perceptions and values of em-ployees at Juvenile receptions in the county of GÀvleborg have about adolescents? sexual and general health.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur förÀldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och SamhÀlle. Studien har syftat till att sammanstÀlla de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre förÀldrar och tre pedagoger för att fördjupa förstÄelsen om hur förhÄllandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola Àr utvecklingssamtalet som enligt LÀroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och förÀldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt sÄ lÀnge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och förÀldrar Àr det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.

Patienter pÄ intensivvÄrdsavdelningar kan vara kritiskt sjuka, instabila och deras tillstÄnd Àr ofta mycket komplexa, och dÄ intensivvÄrdssjuksköterskans arbetsmiljö Àr stressfull och med ett högt tempo Àr det viktigt att intensivvÄrdssjuksköterskan upplever att hon har tillrÀcklig kompetens för att kÀnna sig trygg i sin yrkesroll. Genom att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskans upplevelse av den egna yrkeskompetensen kan denna studie leda till förÀndringsarbete dÀr arbete sker fortlöpande för att utveckla intensivvÄrdssjuksköterskans kompetens som ökar patientsÀkerheten för intensivvÄrdspatienter. En kvantitativ metod har anvÀnts med enkÀter som underlag för att fÄ fram resultatet. EnkÀterna har analyserats i SPSS. Resultatet av denna studie visar att desto lÀngre intensivsjuksköterskorna arbetat pÄ en intensivvÄrdsavdelning sÄ pÄverkas deras upplevelse av den egna yrkeskompetensen positivt.