Syfte: Syftet Àr att undersöka vad som pÄverkar att smÄbolag försÀtts i konkurs utifrÄn en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhÀmtat data frÄn Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt pÄverkar att smÄbolag gÄr i konkurs Àr att de likvida medlen tar slut och att detta uppmÀrksammas i ett för sent skede. Dessutom Àr kunskap en viktig variabel. Vi kan dÀremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för smÄbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sÀnkningen av aktiekapitalkravet har nÄgon inverkan pÄ antalet konkurser för smÄbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som Àr applicerbar för smÄbolag, studien har Àven lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag pÄ vidare forskning Àr att genomföra samma studie men utifrÄn andra yrkesrollers perspektiv. Det vore Àven intressant att forska kring vilken yrkesroll som Àr mest lÀmpad att hantera konkurser i framtiden. .

Denna studie behandlar tÄgmÀstarnas upplevelser av företagskultur och yrkesroll i omorganiseringen 2003/2004, vid SJ AB Stockholm. Det empiriska materialet bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med sju tÄgmÀstare, som arbetade ombord pÄ x2000 under omorganiseringen.I analys av empirin har vi kunnat se indikatorer pÄ att företagskulturen pÄverkar tÄgmÀstarnas upplevelser av omorganisering. UtifrÄn deras syn pÄ den aktuella omorganiseringen, tolkar vi det som att förÀndringar som inte överrensstÀmmer med grundlÀggande vÀrderingar och normer i en existerad företagskultur bemöts med ett visst motstÄnd. Titeln ? en perser och resten flygvÀrdinnor? Àr ett citat frÄn en av de intervjuade och vi anser att den ger en illustration över tÄgmÀstarnas tankar i omorganiseringen 2003/2004.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur erkÀnt duktiga lÀrare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har pÄ eleven bÄde ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mÀnskligt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi valt att observera tre av de lÀrare som medverkade i Tv-dokumentÀren Klass 9A pÄ Dvd. Innan vi gjorde vÄr observation skaffade vi oss en utökad förförstÄelse genom att ta del av vad bÄde forskning och annan relevant litteratur tar upp inom omrÄdet kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lÀrarens yrkesroll.Resultatet av vÄr studie visar att det finns nÄgra saker som Àr viktiga för att skolan ska bli en plats dÀr elever kÀnner trygghet och lust till lÀrande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lÀrarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och pÄ det personliga planet..

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrdenberÀttar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förstÄelse för vad kuratornupplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktÀriseraryrkesrollen gentemot andra professioner inom hÀlso- och sjukvÄrden. DefrÄgestÀllningar som sedan valts har prÀglat hela studien och fungerat som hjÀlpför att kunna besvara syftet. FrÄgestÀllningarna handlade om vad kuratorernasjÀlva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll ihÀlso- och sjukvÄrden samt hur kuratorerna sjÀlva sÄg pÄ utvecklingen av sinyrkesroll inom hÀlso- och sjukvÄrden. För att besvara frÄgestÀllningarna valdes ennarrativ samtalsmetod, dÀr ambitionen varit att lÄta kuratorerna fritt berÀtta hur deupplever kuratorsrollen.

Under de senaste Ären har levnadsÄldern ökat i Sverige och medellivslÀngden antas öka Ànnu mer. Antalet mÀnniskor med demenssjukdom kommer att öka och fler patienter med demens kommer att vÄrdas inom akutsjukvÄrden framöver. Stora krav kommer stÀllas pÄ vÄrdpersonalen för att tillgodose denna patientgrupps vÄrdbehov. Kunskap som vi menar inte finns idag. UngefÀr 140 000 personer i Sverige har nÄgon form av demenssjukdom och risken att drabbas ökar med Äldern.

År 2011 infördes en ny lĂ€roplan för gymnasieskolan; Gy 11. Detta arbete fokuserar pĂ„ att ta reda pĂ„ vad Gy 11 faktiskt innebĂ€r för lĂ€rare och deras arbete i skolan idag. BĂ„de lĂ€rarstuderande och verksamma lĂ€rare tycks uppleva svĂ„righeter med att till fullo implementera Gy 11 i lĂ€randesituationer. I denna studie jĂ€mförs Lpf 94 med Gy 11. Studiens syfte Ă€r att bidra till en ökad förstĂ„else för den nya lĂ€roplanen.

Sammanfattning En studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan mÄste lÀra sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvÀrlden, samhÀllet och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan ser pÄ sitt lÀrande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lÀrande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de pÄ skollagens text om kompetensutveckling? Detta Àr de frÄgestÀllningar som stÀlls och besvaras i denna studie. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr sex arbetande studie- och yrkesvÀgledare intervjuas.

VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten.Vi har valt en kvalitativ ansats till vĂ„r studie, dĂ€r utgĂ„ngspunkten frĂ€mst har varit djupgĂ„ende intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter pĂ„ Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrĂ„, mindre redovisningsbyrĂ„ samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF). Det kommer att ske en förskjutning av bĂ„da yrkesrollerna men det Ă€r Ă€nnu ovisst i vilken grad det kommer att ske.Det Ă€r i dagslĂ€get oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning nĂ€r man vet alternativen till revisionen.Denna uppsats bidrar till en ökad förstĂ„else för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar Ă€ven till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byrĂ„erna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten..

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstÄ hur ledarskap och organisationskultur pÄverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frÄgestÀllning Àr följande; Hur utövas ledarskapet i en bestÀmd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur pÄverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr hermeneutiken och det empiriska materialet Àr insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprÀtthÄller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Syftet med denna studie var att belysa vilka samtal chefer upplever som svÄra att hÄlla med sina medarbetare och vad i dessa samtal som uppfattas som svÄrt. I studien undersöktes Àven pÄ vilket sÀtt erfarenheter kan ha en pÄverkan pÄ det svÄra samtalet.Studien har undersökt forskningsomrÄdet utifrÄn en kvalitativ approach och utifrÄn en fenomenologisk ansats har tio chefer intervjuats utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide om hur de upplever svÄra samtal i sin yrkesroll. Resultatet har analyserats utifrÄn socialpsykologins teori social kognition och Carl Hovlands kommunikationsmodell. UtifrÄn de fyra huvudteman som framkom i analysen visade resultatet pÄ att chefer upplever att samtal som rör medarbetarnas hÀlsa och vÀlmÄende Àr de samtal som upplevs som svÄra dÄ cheferna har en nÀra relation med sina medarbetare. Vidare visade resultatet att informanterna upplever att deras tidigare erfarenheter har stor pÄverkan för hur de upplever och genomför svÄra samtal med medarbetare..

Denna studie har undersökt hur verksamma studie- och yrkesvÀgledare ser pÄ begreppen genus, klass och etnicitet i sin arbetsroll, frÀmst vid vÀgledningssamtal. FrÄgestÀllningarna för denna studie handlar om att fÄ reda pÄ hur yrkesvÀgledare arbetar kring begrepp som genus, klass och etnicitet i deras arbete och vad de fÄtt erfara under deras Är som yrkesvÀgledare i samband med just dessa begrepp. Genom en kvantitativ metod med kvalitativt strukturerade frÄgor har empirin insamlats och analyseras utifrÄn vÀgledningsteorier grundade av Peavy (1998) och Egan (2010) som belyser vÀgledares förhÄllningssÀtt vid arbete med begreppen. Resultatet i studien visar att utbildningen till studie- och yrkesvÀgledare ger en teoretisk grund för att arbeta motverkande för val utifrÄn traditionella mönster, men flera informanter uttryckte att det inte kÀnns som tillrÀckligt. De menar att utbildningen ger hjÀlpmedel för att arbeta med begreppen hos sig sjÀlva, men inte utifrÄn skolans arbete med dem, utifrÄn gÀllande styrdokument.

Efter revisionspliktens avskaffande har kvaliteten pÄ ekonomiska rapporter försÀmrats dÄ företag vÀljer att varken ta hjÀlp av en revisor eller redovisningskonsult. I samhÀllet Àr det svÄrt att skilja mellan en revisor och redovisningskonsult samtidigt som inte alla företag inser vÀrdet av en redovisningskonsults tjÀnster. I bolag som vÀljer bort revisorn innebÀr det ett större ansvar för redovisningskonsulten vilket Àr ett problem om denne inte kan axla det ökade ansvaret. Syftet med föreliggande studie Àr att förklara hur de auktoriserade redovisningskonsulternas yrkesroll har pÄverkats av revisionspliktens avskaffande och dÀrefter se om de Àr redo att bemöta de nÀmnda problemen. För att studera förÀndringen har redovisningskonsulter, revisorer och branschorganisationerna FAR samt SRF intervjuats.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2007 Abstract Nilsson, Kenneth (2007). LÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete (TeachersŽ Comprehensions of the Special Education TeacherŽs Practise) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att klarlÀgga lÀrares uppfattningar om specialpedagogens arbete. Problemet preciseras med följande frÄgestÀllning: Hur skall specialpedagogen arbeta? Nio verksamma lÀrare har intervjuats; samtliga lÀrare arbetar pÄ F-6 skolor. Jag har anvÀnt mig av ostrukturerade intervjuer med en lÄg grad av standardisering.

Denna studie Àr en kombinerad uppsats och utvÀrdering. Med utgÄngspunkt i socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling i Malmö syftar denna utvÀrdering ta reda pÄ vad de utexaminerade studenterna arbetar med. UtvÀrderingen tar stöd i grundlÀggande utvÀrderingsteori, bland annat ett vedertaget punktprogram för utvÀrdering. En annan teoretisk utgÄngspunkt Àr New public management som samhÀllsfenomen och teoretisk idéströmmning. UtvÀrderingen utförs genom en enkÀtundersökning bland de studenter som har studerat pÄ socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling. UtvÀrderingen visar att en stor del arbetar med verksamhetsutveckling, som chefer, ledare eller nÄgon typ av organisationsutvecklare. En mindre del arbetar med klientnÀra socionomyrken. Denna studie fördjupar sig och beskriver de yrken som kan relateras till verksamhetsutveckling.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.