Studiens syfte Àr att försöka se hur man professionellt planerar kommunikationsinsatser vid rekrytering till ett yrke som kan innebÀra fara.TillÀmpad metod pÄ kampanjmaterialet Àr en kvalitativ text-och bildanalys, kompletterad av tvÄ intervjuer medmarknadsansvarig pÄ Försvarsmakten samt en soldat.För organisationer som vÀljer att kommunicera med mÄlgruppenpÄ mÄlgruppens sÀtt i en rekryteringskampanj kommer det alltid att handla om att anpassa sig till samtiden och följa den utveckling som sker. Marknadsföringen av yrket kan dÄ ske utifrÄn en utbytesmodell dÀr fördelarna med yrket blir centrala i marknadsföringen. Tre centrala resultat i studien Àr att; hög insats i utbytet krÀver stora fördelar i form av en meningsfull yrkesroll, att kommunicera pÄ mÄlgruppens villkor innebÀr en stÀndigt förÀnderlig kommunikation och att kommunicera pÄ mÄlgruppens villkor kan leda till ett glapp mellan den bild som förmedlas och verkligheten..

Epidemiologiska kunskapsunderlag visar att personal inom vÄrd och omsorg tillhör en riskgrupp för ohÀlsa pÄ grund av att arbetsmiljön pÄverkar personalens fysiska och psykiska hÀlsa negativt. Levnadsvanor angÄende bland annat mat, motion och anvÀndning av tobak har stor betydelse för mÀnniskans fysiska och psykiska hÀlsa. OmvÄrdnadsprogrammet Àr en treÄrig gymnasial utbildning och syftet med utbildningen Àr att ge eleven den grundlÀggande yrkeskunskap och kompetens som krÀvs för arbete i verksamheter inom hÀlso- och sjukvÄrd samt socialtjÀnst.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att genom en kvantitativ enkÀt undersöka hur 52st elever pÄ ett omvÄrdnadsprogram förhÄller sig till hÀlsa och hÀlsobeteenden med fokus pÄ elevernas levnadsvanor för att kunna frÀmja sin hÀlsa i sin framtida yrkesroll inom vÄrd och omsorg. Resultatet visar att elevernas definition av begreppet hÀlsa omfattar i likhet med WHO:s definition av hÀlsa mer Àn bara mÀnniskans biologi. Majoriteten av elever vÀrderar sin hÀlsa som ?bra? eller ? mycket bra?, dock vÀrderar en stor andel elever sin hÀlsa som ?varken bra eller dÄlig?, vilket kan relateras till elevernas sjÀlvupplevda somatiska och psykiska besvÀr.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen pÄ lÀrarprogrammet pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: Vad Àr friluftsliv för studenterna och vilka centrala omrÄden i friluftsliv Àr det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen pÄverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lÀrt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de pÄ undervisningen? PÄ vilket sÀtt Àr utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ en intervjustudie av fyra studenter som lÀser sista terminen pÄ lÀrarprogrammet pÄ GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna pÄ lÀrarprogrammet. I vÄrt urval tog vi inte hÀnsyn till kön, Älder eller bakgrund.

Den hĂ€r uppsatsen har för avsikt att göra en kvalitativ undersökning av hur arkeologer och arkeologi presenteras i filmer och pĂ„ tv för att sedan jĂ€mföra detta med hur yrkesverksamma arkeologer sjĂ€lva ser pĂ„ sig och sitt Ă€mne. För detta Ă€ndamĂ„l har jag tittat igenom ett antal filmer, dokumentĂ€rer, tv-serier samt tittat pĂ„ Internet och gjort intervjuer. Jag kom fram till attdet finns tre huvudtyper av arkeologer pĂ„ tv/film: actionarkeologer, normalarkeologer och akademikerarkeologer. Av dessa stĂ€mmer normalarkeologerna med hur arkeologerna sjĂ€lva beskriver sig. Ämnet arkeologi visas antingen som ren artefaktkunskap, primĂ€rt i filmer, eller som en nĂ€stan exakt vetenskap, primĂ€rt i dokumentĂ€rer..

Coaching har blivit populÀrt i samhÀllet och anvÀnds idag allt mer inom ledarskap, men Àr fortfarande ett relativt outforskat omrÄde. Coaching Àr en kommunikationsteknik dÀr aktivt lyssnande och kraftfulla frÄgor anvÀnds. Det bygger pÄ individutveckling, lÀrande och prestationsökning samt mÄluppfyllelse. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ kostchefers uppfattning om en coachande ledarskapsroll inom mÄltidsservice. Huruvida coaching anvÀnds av kostchefer i den offentliga mÄltidsservicen Àr av intresse för vÄr kommande yrkesroll.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för betydelsen av aktiviteten arbete för personer med intellektuella funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av sex personer med intellektuella funktionshinder som hade sin dagliga verksamhet pÄ öppna arbetsplatser i tvÄ kommuner i norra Sverige. Data samlades in med intervjuer med öppna frÄgor och kompletterades med observationer pÄ deltagarnas arbetsplatser. Intervju- och observationstext analyserades med metoden innehÄllsanalys. Analysen resulterade i en huvudkategori som benÀmns: BekrÀftelse pÄ arbetet stÀrker identiteten med tre underkategorier: Arbetet ger dagarna ett meningsfullt innehÄll, Att trÀffa folk Àr viktigt och Att arbeta med nÄgot roligt gör att arbetet blir meningsfullt.

Buller frÄn vindkraft Àr en viktig begrÀnsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur nÀrboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterrÀng upplever ljudet och andra förÀndringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i nÀrheten av vindkraftparken JÀdraÄs i GÀstrikland med 66 verk. BerÀknad ljudnivÄ vid deltagarnas hus Àr mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivÄn, vindriktningen, förvÀntningar pÄ ljudmiljön och ljudkÀnslighet.

Studiens syfte Àr att beskriva svenska skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med kvalitetssÀkring inom skolhÀlsovÄrdens kontext och hur den egna reflektionen kan Äterkopplas till verksamheten. Skolsköterskan arbetar ofta ensam och sjÀlvstÀndigt med ett fokus pÄ det förebyggande arbetet gentemot eleven samtidigt som det lagstadgade kvalitetssÀkringsuppdraget skall vara integrerat i den planerade verksamheten och dÀr skall vara ett underlag för metodutveckling. SkolhÀlsovÄrden kan ses som en egen vÄrdorganisation dÄ verksamheten bedrivs i nÀra möte med elev och skolans utformning vilket Àven innebÀr en lokal förankring och dialog med ansvarig vÄrdgivare. I studien har en öppen intervju gjorts med fem skolsköterskor och analysen har skett med hjÀlp av en kvalitativ induktiv ansats vilket innebÀr en möjlighet att beskriva skillnader och likheter ur materialet. TvÄ olika domÀner framtrÀdde och berörde syftet ?Att bli stÀrkt och bekrÀftad i sin yrkesroll samt Att inte ha mandat för sitt uppdrag, en kÀnsla av att inte vara vÀrdefull och som har sin förankring i analysprocessens olika nivÄer dÀr kategorierna sammanförs inom domÀnerna.

Fram till 1970- och 80-talet stod de stora mentalsjukhusen för all vÄrd, rehabilitering och annat stöd nÀr det gÀllde personer med psykiska sjukdomar. NÀr psykoterapin började slÄ igenom pÄ 70-talet Àndrades successivt synen pÄ psykisk sjukdom och vad som orsakade den. Nya teorier vÀxte fram om hur den psykiatriska vÄrden skulle bedrivas och sÄ smÄningom övergick man frÄn sjukhusvÄrd till mer öppna vÄrdformer. De stora institutionerna avvecklades och de psykiskt sjuka hÀnvisades till att bo kvar hemma eller i sÀrskilt boende. De funktionshindrade skulle fÄ möjlighet att delta i samhÀllets gemenskap och leva som andra.För att kunna uppnÄ förutsÀttningarna för ett vÀrdigt liv, behöver den funktionshindrade ofta stöd av en annan person.

Vad som Àr en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation Àr en kunskapsom lÀrare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lÀrare elevrelationen om vi lÀrare inte möter upp vÄra elever via IKT. Dagens ungdomar har vÀxt upp i envÀrld dÀr mobiltelefoner, datorer och internet ger stÀndiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation Àr den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nÀsta generation,nu finns det Àven en ny arena för denna kunskapsöverföring och det Àr IKT. VÄrt syfte Àr att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lÀrare. Samtelevens erfarenhet av relationen nÀr kommunikationen via IKT sker mellan lÀrare elev ur ettelevperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om kartlÀggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus pÄ barns sprÄkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstÄende syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen Àr svÄrdefinierade och svÄra att skilja Ät.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet dÄ det vissa kallar för kartlÀggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsÀtt pÄ begreppen bÄde pÄverkar hur de ser pÄ sin yrkesroll och den rÄdande verksamheten.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

This essay is about the staff in integrated homes very complex profession and this is illustrated through twelve interviews in five integrated homes for disabled people. The profession changed when the institution closed and especially when the Law of Support and Service (LSS) was introduced in 1994.The purpose of this survey is to study how staff works with LSS intentions in integrated homes for disabled people and to increase the awareness about the structure of power and how this affects the daily life for those who live there.The main objective in this survey is to find out which the differences that lie between LSS intentions and the work that take place in integrated homes for disabled people. This survey tries to illustrate when and why these differences occur. This survey has a multidisciplinary perspective, where three models of disability and theories from Foucault, Sibley and Wendell have been included. The result shows that the staffs work is difficult, full of responsibility and has many facets.