Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjÀrer inom socialt arbete inom sjukhusvÄrden och Àn i dag finner vi dem dÀr. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter pÄ sjukhus. Vi blev nyfikna pÄ hur lika eller olika dessa yrken egentligen Àr och vad som döljer sig bakom en sÄdan hÀr samexistens och bestÀmde oss att undersöka saken nÀrmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vÄrt examensarbete. Uppsatsen som du hÄller i din hand eller har pÄ skÀrmen Àr resultatet av detta arbete.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialarbetare som arbetar med barn, ungdomar eller familj upplever att medier framstÀller socialtjÀnsten och det sociala arbetet, samt vilken betydelse det har eller fÄr för deras yrkesroll som socialarbetare. Tidigare forskning visar att socialarbetare i bÄde England, Sverige och USA uppfattar mediers framstÀllning om socialtjÀnsten negativ. Socialarbetare kÀnner Àven oro för att det i sin tur leder till att professionens status pÄverkas negativt. För att fÄ en förstÄelse för Àmnet har vi till störst del anvÀnt oss av vetenskapligt granskade artiklar frÄn USA, England och Sverige. Studien baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer med socialarbetare i Sverige frÄn bÄde stor- och mellanstad som arbetar inom socialtjÀnsten.

Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka de attityder som lÀrare och skolledarehar till förÀndringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrÄn deerfarenheter som de sjÀlva berÀttade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förÀndringar som skolutveckling innebÀr. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförÀndringar kan kopplas till attityderna och att de Àven har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att lÀraresattityder delvis beror pÄ förÀndringarnas karaktÀr och Àven vissa andra saker. DÀrförbör man ta detta i beaktande nÀr man ska bedriva skolutveckling..

Att inte veta vad du vill arbeta med i framtiden och inte förstÄ vilka kunskaper som krÀvs, kan leda till en kÀnsla av frustration, oklara planer och oro för din egen framtid. Egna erfarenheter och tidigare forskning pÄ omrÄdet vÀckte mitt intresse av att nÀrmare undersöka hur nÄgra ungdomar pÄ det yrkesinriktade Handels- och Administrationsprogrammet (HP) upplever sin situation. Vilka tankar om yrkesval har de och vilken förstÄelse av kompetens i ett framtida yrke leder detta till? HjÀlper 15 veckor av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) dem att hitta "rÀtt" arbete? Eleven pÄ HP ska enligt riktlinjerna fÄ grundlÀggande kunskaper för arbete inom yrkesomrÄdet och insikt i de villkor som gÀller för företagande. APU syftar till att eleven i praktiken ska möta den miljö och de krav som stÀlls pÄ en kommande arbetsplats.

Under vÄra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion Àr lÄgt.Syftet med denna studie Àr att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lÄgt. I studien undersöks ocksÄ hur elever uppfattar lÀrarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsÄskÄdningar och etik. Med utgÄngspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för lÀraren, nya förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lÀrande.Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex elever pÄ gymnasienivÄ. Det vi fann i undersökningen sammanstÀlldes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhÄllande till teorier.Resultatet av denna studie pÄvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien skall ge en inblick i den vardag som professionella trÀnare verkar i, vilket kan skapa en vidare utveckling pÄ hur man i denna yrkesroll kan förbereda sig sjÀlv och anhöriga för den framtid som vÀntar. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser den professionella trÀnaren pÄ sin arbetsmiljö?  Hur ser den professionella trÀnaren pÄ sin yrkesroll? MetodFör att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram vÀrdefull data till denna uppsats sÄ valdes den kvalitativa intervjun. DÀri valdes den semistrukturerade intervjumetoden, dÀr grundbasen utgörs av fasta frÄgor men dÀr följdfrÄgor kan skapas efterhand beroende pÄ vad intervjupersonen kommer med för svar. Fyra manliga fotbollstrÀnare med erfarenhet frÄn den professionella elitnivÄn i Sverige valdes ut till intervjuer.

I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se pÄ hur arbetsförmedlarens yrkesroll pÄverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och frÀmst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig dÄ de stÄr inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker dÄ de möts. Vi har anvÀnt oss utav bÄde kvantitativ och kvalitativ metod i vÄr studie, dÄ de kÀndes som nödvÀndiga komplement till varandra i vÄr strÀvan efter att finna svar pÄ vÄr frÄgestÀllning.Resultaten av vÄrt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byrÄkratiska systemet. VÀgen till vÄrt resonemang kan ni följa genom uppsatsen..

Denna studie har fokus pÄ KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen Àr att undersöka KME-studenternas sidoÀmnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka sidoÀmnen vÀljer KME-studenterna? UtifrÄn vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor pÄverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, lÀraridentitet och kompetens? Jag har anvÀnt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (pÄbörjad utbildning 2007-2008) sidoÀmnesval utifrÄn materialet frÄn Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen tÀcker dÀrigenom hela den behandlade populationen.

The aim of this study was to explore whether the patients? expectations of physiotherapy correspond with the physiotherapists? view of their own professional role. Two separate questionnaires were used, one to the patients and one to the physiotherapists, which questions were able to compare. Totally 41 patients and 6 physiotherapists answered the questionnaires. The low number of answers from the physiotherapists made it impossible to fulfil the purpose.

Syftet med denna uppsats var att beskriva under vilka omstÀndigheter skolpsykologer upplever att deras kompetens tillvaratas i elevhÀlsan. Sju intervjuer genomfördes utifrÄn Critical Incident Technique och analyserades med innehÄllsanalys. Resultatet visade att 1) insats som genererar psykologisk insikt hos mottagaren, 2) kontroll över yrkesroll, 3) anpassning till given organisationsform, 4) ledning som har psykologisk kunskap och 5) vÀlfungerande elevhÀlsoteam Àr viktiga omstÀndigheter för att psykologisk kompetens ska tillvaratas. Resultatets vÀrde för att förstÄ skolpsykologers psykosociala arbetsmiljö diskuterades och en generell slutsats som drogs var att resurser behöver prioriteras till utvecklingsarbete av elevhÀlsan..

Syfte: Syftet Àr att undersöka vad som pÄverkar att smÄbolag försÀtts i konkurs utifrÄn en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhÀmtat data frÄn Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt pÄverkar att smÄbolag gÄr i konkurs Àr att de likvida medlen tar slut och att detta uppmÀrksammas i ett för sent skede. Dessutom Àr kunskap en viktig variabel. Vi kan dÀremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för smÄbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sÀnkningen av aktiekapitalkravet har nÄgon inverkan pÄ antalet konkurser för smÄbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som Àr applicerbar för smÄbolag, studien har Àven lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag pÄ vidare forskning Àr att genomföra samma studie men utifrÄn andra yrkesrollers perspektiv. Det vore Àven intressant att forska kring vilken yrkesroll som Àr mest lÀmpad att hantera konkurser i framtiden. .

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva assistenternas sjÀlvupplevelser gÀllande grÀnsdragningsproblem mellan privat och professionellt och hur de upplevt sin arbetssituation. Syftet var vidare att kunna identifiera de problem och dilemman som kan tÀnkas uppstÄ i relationen mellan brukare och assistent samt hur dessa hanteras.Metod: Den kvalitativa forskningsstudien omfattar tvÄ fokusgruppsintervjuer dÀr fyra personliga assistenter medverkat vid varje tillfÀlle. Gruppdiskussionerna har genomförts i Göteborg och Falkenberg. Begreppen coping och socialt stöd utgör studiens teoretiska referensram.Sammanfattande resultat: Studien visar att personliga assistenter Àr en rotlös grupp som, i brist pÄ arbetsledning, ofta Àr helt utelÀmnade till att skapa sin egen yrkesroll. Vad som ytterligare förstÀrker svÄrigheten i yrket Àr att yrkesrollen inte Àr den samma nÀr assistenten byter tjÀnstgöringsstÀlle till en annan brukare, utan Àr knuten till en specifik brukare.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilken syn ett antal förskollÀrare hade pÄ utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med nÄgra lÀrare som arbetar pÄ förskola. Data samlades in genom en enkÀt som svarades av 63 förskollÀrare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik pÄminde om varandra. Resultatet visade ocksÄ att respondenterna hade en positiv instÀllning till utomhusmiljön och anvÀnde sig av den pÄ varierande sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, synen pÄ journalistyrket skiljer sig Ät mellan japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker Àven journalisters och journaliststudenters uppfattning om japanska mediers bevakning av mÀnskliga rÀttigheter. Det japanska mediesystemet Àr pÄ flera sÀtt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mÀnskliga rÀttigheter. De frÄgor som stÀlls Àr ?Hur skiljer sig japanska journaliststudenter frÄn landets arbetande journalister i synen pÄ: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhÀllet; bevakningen av de mÀnskliga rÀttigheterna i Japan?. Inledningsvis presenteras dagens japanska mediesystem.