Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att på sikt kunna ersätta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersätta på sikt, identifiera potentiella ersättare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jämföra hur informanter från privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de två sektorerna gällande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero på.Vi har intervjuat tio informanter från tio olika organisationer, fem från privat sektor och fem från kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att många organisationer är missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma ämne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig åt storleksmässigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar på, är att de flesta organisationer har något tillvägagångssätt för att identifiera potentiella chefskandidater och därefter göra dem redo att ta över en ledande position på sikt.

Syfte. Syftet med uppsatsen är att undersöka rektorers syn på elevinflytande och uppdraget att verka för demokratiska arbetsformer. Jag ville också undersöka hur rektorerna ser på vilka möjligheter och/eller hinder till elevinflytande som kan finnas och dessutom relationen mellan elevinflytande och det faktum att vi har skoltvång. Utifrån dessa frågeställningar ville jag också försöka ta reda på vilken kompetens och vilka egenskaper lärare kan anses behöva för att arbeta med elevens reella inflytande. Metod.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslärare utformar undervisningen i idrott och hälsa för elever med diagnosen autism. Syftets två fråge- ställningar lyder: ?Vilka strategier väljer lärare, då de undervisar elever med autism i ämnet Idrott och hälsa på gymnasiesärnivå?? samt ?Varifrån får lärarna sina idéer och ambitioner till de strategier de använder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lärare genomfördes. Urvalet av informanter baserades på ett strategiskt urval, där kriteriet var att lärarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesärskolan i ämnet Idrott och hälsa i Stockholms län. Samtliga informanter hittades via personlig kännedom om de skolor som hade autistiska elever.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) arbete går bland annat ut på att bistå med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistå med vatten och sanitet, hjälpa utsatta kvinnor och barn eller hjälpa till efter en jordbävning. All insatspersonal måste innan insats skriva under på att följa etiska förhållningsregler, vilket benämns som uppförandekoder. Det är viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, då det är många människor vars liv är beroende av deras arbete. Syftet med studien är att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. Frågeställningarna är; Hur upplever insatspersonalen det är att ha uppförandekoderna att förhålla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer där någon bryter mot koderna? Har insatspersonalen ställts inför situationer där uppförandekoderna gett vägledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbättras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, såsom konsekvensetisk och utilitarism samt ämnet uppförandekod redovisas.

Antalet traineeprogram har under de senaste åren ökat kraftigt i Sverige och allt fler företag erbjuder denna typ av anställning. Traineeprogrammen anses ha ett gott anseende bland Sveriges studenter och dessa riktar sig främst till nyutexaminerade civilingenjörer eller civilekonomer. Programmen kan ses som en förberedande utbildning inför de kommande arbetsuppgifterna och pågår under 18 ? 24 månader. Traineen får under denna tid chansen att lära känna företaget, genomgå praktikperioder på olika avdelningar och detta varvas med presentationer av företagets rutiner och kultur.

Bakgrund och problem: Det synsätt som dominerar avseende redovisningen ärkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebär att redovisningen ska vara användbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sälja eller behålla företagets aktier. Från 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillämpas, vilka ska generera bättreinformation för investerare och andra användare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen då upplysningarna kan vålla skada förföretaget. Med anledning därav kan det finnas incitament att begränsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lämnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förändringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för räkenskapsåret 2007 i jämförelse med räkenskapsåret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger någon skillnad i företags upplysningar med avseende på företagsstorlek och branschtillhörighetAvgränsningar: Studien har avgränsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSällanköpsvaror och tjänster som idag är noterade på Stockholmsbörsen samt har tillämpatIFRS de senaste två räkenskapsåren.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att ständigt sträva efter att bli bättre. Företag och organisationer måste alltså försöka hitta nya sätt att använda sina tillgångar mer effektivt. För att hitta dessa sätt krävs att företag använder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlägset största delen av de anställda är de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmåga sällan tas vara på. Det är en stor outnyttjad resurs hos många företag.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att ständigt sträva efter att bli bättre. Företag och organisationer måste alltså försöka hitta nya sätt att använda sina tillgångar mer effektivt. För att hitta dessa sätt krävs att företag använder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlägset största delen av de anställda är de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmåga sällan tas vara på. Det är en stor outnyttjad resurs hos många företag.

Det här examensarbetet har utförts på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Företaget tillverkar flygplansmotorer, turbiner samt komponenter till flygplans- och raketmotorer. Dessutom utför företaget underhåll på flygplansmotorer. Eftersom företaget behövde ett mer strukturerat sätt att arbeta med förbättringar började Sex Sigma implementeras under år 2000. Ett utbildningsprogram togs fram och medarbetare utbildades till Black Belts och Green Belts.

Vägtrafiken ger upphov till stor omgivningspåverkan, både för människor och omgivande miljö. Vägtrafiken ger påverkan både globalt i form av klimatpåverkan och lokalt/regionalt på grund av bland annat dess hälso- och miljöeffekter. Samhället har uppställt mål som skall reglera vägtrafikens skadliga omgivningspåverkan. För att uppnå målen måste åtgärder vidtas. Exempel på åtgärder som syftar till att minska vägtrafikens omgivningspåverkan är att minska transportbehovet, att satsa på mer miljöanpassad teknik samt att välja transportsystem som är resurssnåla, energi- och utrymmeseffektiva, mer miljöanpassade samt trafiksäkra.

Sjukfrånvaron ökar kraftigt i Sverige. Mest har sjukfrånvaron ökat bland kvinnor inom den offentliga sektorn där medelåldern ligger mellan 45-50 år. Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska institutet leder ett forskningsprojekt, HAKuL-projektet (Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting) med målsättningen att identifiera faktorer som stärker den framtida hållbara arbetshälsan och det långsiktiga välbefinnandet för anställda i kommuner och landsting. Man har tagit fram förslag till modell för ett strukturerat arbete med sjukfrånvaron, för rehabilitering och för förebyggande arbete. Grunddesignen är en prospektiv kohortundersökning där individerna och arbetsplatserna följs under minst tre år.

BakgrundEnhanced Recovery After Surgery, ERAS, är ett relativt nytt vårdprogram för perioperativ vård som framför allt används inom kolorektalkirurgin. Detta vårdprogram är beroende av ett multidisciplinärt samarbete där olika yrkeskategorier samverkar, och är på väg att spridas och implementeras i flera andra verksamhetsområden inom kirurgin. Programmet består av pre-, intra- och postoperativa omvårdnadsåtgärder och medicinska interventioner som syftar att minska kroppens stressvar, påskynda återhämtningen och reducera antalet komplikationer hos patienten. En stor del av ansvaret för att ERAS följs och implementeras är allmänsjuksköterskans uppgift, framför allt den preoperativa vården och inom den postoperativa omvårdnaden på avdelningen.SyfteSyftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån vårdprogrammet ERAS på gastrointestinala kirurgavdelningar.MetodFör studien har kvalitativ metod använts. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på tre olika kliniker i stockholmsområdet.

SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder? MetodStudien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.

Sedan år 1970 har det forskats mycket om relationsbaserad marknadsföringsstrategi som ett substitut för det transaktionsbaserade perspektivet som länge har dominerat marknadsföringen. Nyttan med en relationsbaserad strategi är att den sätter kunden i fokus och arbetar för att behålla de befintliga relationerna istället för att enbart fokusera på det utbyte som sker mellan kund och företag och att skaffa nya kunder. Då fjällturismen i Sverige förväntas öka de kommande åren och det satsas stort på svensk besöksnäring är det intressant att undersöka om mindre svenska fjällhotell ser till detta skifte och arbetar för att bevara sina befintliga relationer. För mindre fjällhotell finns utmaningar som större hotell inte har i samma utsträckning, till exempel mindre resurser till utvecklade datasystem som kan stödja uppmärksammandet av stamgäster samt säsongsbetoningen som kan leda till ökad personalomsättning. Den teoretiska referensramen ligger inom relations- och tjänstemarknadsföring med The gaps model of service quality som utgångspunkt för att kartlägga strategier och utmaningar som hotellen uttrycker sig ha. Studien har genom en kvalitativ metod undersökt Hur mindre svenska fjällhotell arbetar med att uppmärksamma stamgäster.

Syftet med studien är att öka vår förståelse för hur slöserier påverkar ett internt material och produktionsflöde i en producerande verksamhet, för att kunna ge förslag på effektiviseringar av denna process. Studien är utförd på företaget Växjöfabriken Produktions AB som är beläget i Växjö och utför skärande bearbetning på gjutgods. Efter att ha studerat befintliga teorier skapade vi vår teoretiska utgångspunkt med det urval av teorier som vi ansåg vara viktiga för studien. Från dessa genererade vi en analysmodell som sedan låg till grund för det fortsatta arbetet. Analysmodellen gav ett strukturerat arbetssätt för att samla in empirisk fakta från företaget som vi sedan använde för att göra en analyserande jämförelse med vår teoretiska utgångspunkt.