Sök:

Sökresultat:

627 Uppsatser om Strukturerat arbetsätt - Sida 20 av 42

Strukturerat arbetssÀtt för avvikelse- och problemhantering i LKAB

Gruvföretaget LKAB har ett behov av en gemensam avvikelsehantering, vilket pÄpekats vid bland annat externa och interna ISO 9001 revisioner. Syftet med denna utredning Àr att ge ett förslag till ett gemensamt systematisk arbetssÀtt med avvikelsehantering, som uppfyller kraven i ISO 9001, ISO 14001 samt övriga ledningssystem som LKAB Àr certifierade mot. Förslaget ska bygga pÄ teori och befintliga arbetssÀtt, varför dagens arbetssÀtt beskrivs och vÀrderas med hjÀlp av teori, samt rekommendationer ges angÄende vilka befintliga system som bör tillÀmpas Àven i fortsÀttningen. Datainsamling har gjorts genom ett trettiotal intervjuer, studier av databaser och dokument frÄn verksamhetssystemen samt en jÀmförelse med Scania chassi i SödertÀlje. FrÄn studien framkommer att flertalet databaser med syfte att hantera avvikelser finns runt om i LKAB.

Stanna eller flytta: en undersöking om vad LuleÄ kommun gör för att fÄ nyexaminerade studenter att stanna kvar i LuleÄ

LuleÄ kommun hade som vision runt millenniumskiftet att 2010 skulle invÄnarantalet i kommunen vara 80 000 personer. Den befolkningstillvÀxt de hoppats pÄ uteblev, dÄ dagens befolkning Àr drygt 73 000. MÄnga av dem som flyttar till LuleÄ Àr studenter som studerar vid LuleÄ tekniska universitet. Denna grupp Àr av stor vikt i det totala inflyttningsnettot i LuleÄ. Samtidigt kan den uteblivande befolkningstillvÀxten bero pÄ att mÄnga studenter som studerar vid LuleÄ tekniska universitet lÀmnar staden nÀr de Àr klara med sina utbildningar.

Lokal konstruktion av motivation

Det övergripande syftet med vÄrt arbete Àr att belysa den lokala konstruktionen av motivation. Vi vill mer specifikt belysa skillnader mellan hur motivation kommer till uttryck i olika omgivningar. UtifrÄn detta har vi skapat en modell som bygger pÄ tvÄ parametrar kunskapskrav och karriÀrmöjligheter. Vi har sedan utgÄtt frÄn dessa nÀr vi strukturerat vÄrt empiriska urval. PrimÀrdatan Àr ett urval av 12 respondenter frÄn bÄde privat och offentlig sektor.

Skolsjuksköterskans strategier i preventionsarbetet mot minderÄrigas alkoholkonsumtion

Bakgrund: Det finns flera bakomliggande orsaker till att unga konsumerar alkohol. Lagar och förordningar finns till för att hindra minderÄriga frÄn att bruka alkohol. Trots detta har ett högt antal minderÄriga ett riskbeteende relaterat till anvÀndningen av alkohol och dessa individer respekterar inte lagen. Skolsjuksköterskan har en betydande roll i preventionsarbetet mot minderÄrigas alkoholkonsumtion och anvÀnder flera strategier för att frÀmja barn och ungas hÀlsa.Syfte: Att beskriva skolsjuksköterskans hÀlsofrÀmjande strategier mot minderÄrigas alkoholkonsumtion.Metod: En litteraturöversikt baserat pÄ tio kvalitativa studier.Resultat: TvÄ kategorier kunde urskiljas utifrÄn syftet: hÀlsosamtal och familjestrategier. Ur kategorin hÀlsosamtal urskiljs subkategorierna hÀlsoenkÀt och motiverande samtal.

Styrelsearbete och tillvÀxttrösklar: en studie av styrelsearbete i smÄ tillvÀxtföretag

Enligt svensk lag ska ett aktiebolag ha en styrelse. I mÄnga smÄ företag Àr styrelsen till största delen en pappersprodukt eftersom Àgare, verkstÀllande direktör och styrelsen Àr en och samma person. I takt med att företaget vÀxer sig större klarar en person inte lÀngre av att styra och kontrollera företaget. NÀr företaget blir sÄ pass stort Àr det dags att börja arbeta aktivt med företagets styrelse och se över sammansÀttningen av den. Vi har varit intresserade av styrelseproblem i vÀxande företag, dÀr företaget gÄr in i en sÄ kallad kontrollkris.

Hur upplever instruktörer implementering av och följsamhet till Tidig UpptÀckt och Behandling (TUB)? : en intervjustudie pÄ Akademiska sjukhuset

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig UpptÀckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna pÄ Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuer. BÄda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domÀnen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domÀnen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjÀlpare samt barriÀrer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Fri rörlighet för arbetstagare inom Europeiska unionen - om omfattningen av diskrimineringsförbudet i artikel 39 EG

Den fria rörligheten för personer Àr en av de fyra grundlÀggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rÀtten till fri rörlighet för arbetstagare skall sÀkerstÀllas inom gemenskapen. Denna rÀtt innebÀr att medborgare i en medlemsstat har rÀtt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehÄlla sig dÀr för att söka arbete samt rÀtt att anta faktiska erbjudanden om anstÀllning. Den nÀmnda artikeln föreskriver Àven att fri rörlighet för arbetstagare skall innebÀra att all diskriminering av arbetstagare frÄn medlemsstaterna pÄ grund av nationalitet skall avskaffas vad gÀller anstÀllning, lön och övriga arbets- och anstÀllningsvillkor.Den fria rörligheten Àr dock inte absolut utan den begrÀnsas pÄ olika sÀtt. Redan i fördragstexten finns det förbehÄll för de begrÀnsningar som grundas pÄ hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

Arbetsmiljö- och hÀlsoarbete i smÄ svenska Norrlandsföretag : En komparativ intervjustudie

Den svenska regeringens intentioner Àr att arbetsmiljön skall vara utvecklande och bidra till god hÀlsa. Arbetsmiljön som framgÄngsfaktor och konkurrensmedel skall lyftas fram. Studier visar att smÄ företag ofta har sÀmre kunskapsmÀssiga resurser att hantera arbetsmiljöproblem och har ett informellt och mindre organiserat arbets-miljö arbete. MÄlstyrning och uppföljning brister ofta. Syftet med denna studie Àr att undersöka de smÄ företagens arbetsmiljö- och hÀlsoarbete och att identifiera incitament som hade betydelse för företagens inriktning i sitt arbetsmiljö- och hÀlsoarbete.

StandardvÄrdplaner ? till vilken nytta?

StandardvÄrdplaner Àr vanligt förekommande inom hÀlso- och sjukvÄrd och Àr under stÀndig utveckling. StandardvÄrdplaner Àr i olika grad evidensbaserade och framtagna med skiftande kvalitet. StandardvÄrdplaner anvÀnds som ett hjÀlpmedel för effektivisering och kvalitetshöjning av vÄrden för en specifik patientgrupp och Àr en pÄ förhand formulerad vÄrdplan. Behov av ytterligare forskning efterfrÄgas om standardvÄrdplaner faktiskt minskar mÀngden dubbeldokumentation, leder till ökad tidsvinst och ökad vÄrdkvalitet. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att göra en beskrivning av de effekter som anvÀndande av standardvÄrdplaner leder till.

Steget före- checklista som sÀkerhetskontroll för patienter inom den perioperativa vÄrden

Kirurgiska ingrepp ökar dĂ„ antalet sjukdomar och befolkningens livslĂ€ngd ökar. Fler operationer utförs i vĂ€rlden och högre krav stĂ€lls pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Ibland kan en operation leda till omfattande skador, komplikationer eller dödsfall. Förebyggande arbete för att höja patientsĂ€kerheten sker internationellt och nationellt.VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) har utarbetat en checklista för att förbĂ€ttra patientsĂ€kerheten för att sĂ€kerstĂ€lla kvaliteten pĂ„ vĂ„rden genom att anvĂ€nda en beprövad mall. EuroparĂ„det, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Landstingens Ömsesidiga FörsĂ€kringsbolag (LÖF) och Socialstyrelsen arbetar alla med frĂ„gor kring patientsĂ€kerheten.

Migration och utveckling : En diskursanalys av EU:s policydokument

Isabella Löwengrips karriÀr tog fart genom att hon 2005 startade en blogg dÀr hon delgav omvÀrlden delar av sitt liv som tonÄring. Hennes blogg vÀxte snabbt till en av Sveriges mest lÀsta bloggar och hon gjorde sig kÀnd under namnet Blondinbella. Isabellas personliga varumÀrke har under de senaste sex Ären genomgÄtt en ompositionering pÄ marknaden frÄn att ha varit en ytlig skönhetsbloggare till att idag vara en av landets frÀmsta unga entreprenörer. Den hÀr studien avser en fördjupning i ompositioneringsprocessen och en jÀmförelse av hur Isabella framstÀllde sig sjÀlv i sin blogg 2006 respektive 2012. Studien baseras pÄ material frÄn Isabellas blogg och analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysprocessen sker i tvÄ steg, först en beskrivande analys av det manifesta innehÄllet i materialet och dÀrefter en tolkande analys av det latenta innehÄllet.

HÄllbar utveckling : En kvalitativ undersökning om 2 lÀrares och 16 elevers upplevelser av "grön flagg"

I ett samhÀlle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. NÄgot som ocksÄ blir vanligare Àr att företag anvÀnder olika tekniska hjÀlpmedel för att optimera verksamheten och dÀrigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssÀtt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affÀrssystem anvÀnds som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som pÄ nÄgot vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gÀller informationsbehandling eller direkt anvÀndning av den mobila enheten. För att utifrÄn syftet besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlÀgga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns nÄgon nÀmnvÀrd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affÀrssystem. Studien pÄvisade bland annat effekter sÄ som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet pÄ informationen och minskade felkÀllor. Den pÄvisade Àven att företagen i mÄnga fall upplevt liknande effekter men ocksÄ att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan sÀga Àr att de tre företagen gemensamt var vÀldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv pÄ mÄnga plan. Vi hoppas dÀrmed att vi pÄ nÄgot vis har bidragit till att skapa förstÄelse för att en integration mellan ett företags affÀrssystem och mobila enheter skapar vÀrde för ett företag pÄ flera plan..

Den nya etableringsreformen : Avseende flyktingmottagande och integration Är 2010

Flyktingmottagande och integration har under en lÀngre tid ansetts fungera dÄligt. Etableringen av nyanlÀnda tog för lÄng tid och för fÄ hade kontakt med arbetslivet. Det stod klart att en förÀndring var nödvÀndig. Det svenska flyktingmottagandet genomförde Är 2010 en stor strukturomvandling eftersom delar av integrationen som handlar om arbetsmarknadsetablering flyttades frÄn kommunerna till staten. Genom den nya etableringsreformen hoppas regeringen pÄ att effektivt och snabbt kunna etablera nyanlÀnda i arbets- och samhÀllslivet.

Mobila enheter integrerade med affÀrssystem : AnvÀndningsomrÄden och effekter för serviceföretag

I ett samhÀlle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. NÄgot som ocksÄ blir vanligare Àr att företag anvÀnder olika tekniska hjÀlpmedel för att optimera verksamheten och dÀrigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssÀtt. Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affÀrssystem anvÀnds som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som pÄ nÄgot vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gÀller informationsbehandling eller direkt anvÀndning av den mobila enheten. För att utifrÄn syftet besvara de uppstÀllda frÄgestÀllningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlÀgga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns nÄgon nÀmnvÀrd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affÀrssystem. Studien pÄvisade bland annat effekter sÄ som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet pÄ informationen och minskade felkÀllor. Den pÄvisade Àven att företagen i mÄnga fall upplevt liknande effekter men ocksÄ att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan sÀga Àr att de tre företagen gemensamt var vÀldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv pÄ mÄnga plan. Vi hoppas dÀrmed att vi pÄ nÄgot vis har bidragit till att skapa förstÄelse för att en integration mellan ett företags affÀrssystem och mobila enheter skapar vÀrde för ett företag pÄ flera plan..

Datamodell för metadata och grunddata över MD Ns geografiska information

Norra MilitÀrdistriktet, MD N, har anvÀnt sig av geografiska informationssystem, GIS, under en lÀngre tid. Dessa geografiska data lagras idag i en filstruktur som byggts ut allt eftersom data har blivit tillgÀnglig i digital form. Den geografiska informationen pÄ MD N Àr i behov av en översyn för att fÄ det mer strukturerat och anvÀndarvÀnligt. MÄlet med examensarbetet Àr en datamodell som ska kunna följas vid uppbyggnaden av MD N:s databas för metadata. MÄlet Àr Àven en modell som ska kunna följas vid omstrukturering av MD N:s geografiska grunddata.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->