Den nya etableringsreformen
Avseende flyktingmottagande och integration år 2010
Flyktingmottagande och integration har under en längre tid ansetts fungera dåligt. Etableringen av nyanlända tog för lång tid och för få hade kontakt med arbetslivet. Det stod klart att en förändring var nödvändig. Det svenska flyktingmottagandet genomförde år 2010 en stor strukturomvandling eftersom delar av integrationen som handlar om arbetsmarknadsetablering flyttades från kommunerna till staten. Genom den nya etableringsreformen hoppas regeringen på att effektivt och snabbt kunna etablera nyanlända i arbets- och samhällslivet. Ändamålet är att uppnå egenförsörjning. Genom reformen fick kommunerna, Arbetsförmedlingen, länsstyrelserna, Försäkringskassan samt Migrationsverket nya eller ändrade ansvarsområden och samtidigt infördes en ny aktör, lotsen, vars syfte är att stödja och påskynda den nyanländes etablering. Trots att reformen genomfördes nyligen framgår det från vissa håll att det nya systemet brister på en del punkter. Den nya etableringsreformen är ett omdiskuterat ämne. Meningsskiljeaktigheter råder beroende på vilken myndighet respektive individ som tillfrågas. För att få svar på om etableringsreformen är bra och huruvida den var nödvändig genomfördes en granskning med början i det gamla systemet till vad syftet med reformen är och hur det fungerar. För att inte enbart få den teoretiska delen av det nya systemet genomfördes intervjuer med Arbetsförmedlingen och kommunen samt granskningar av en del rapporter och utredningar för att få svar på hur det fungerar i praktiken. För att reformen ska ge goda resultat krävs att alla aktörer uppfyller sina uppgifter och tar sitt ansvar. Reformen har haft sina svårigheter men samtidigt bör det finnas i åtanken att den är tämligen ny. Det kommer ta tid tills systemet är integrerat. Samtidigt finns det en stor risk för att dominoeffekten uppstår i reformens rättssystem om det brister i ett av leden och då är vi tillbaka på ruta ett.