Syftet med studien är att undersöka transsexuellas upplevelser av att vara just transsexuell i dagens samhälle samt hur detta påverkas av rådande normer som berör avvikande könsidentiteter. Syftet var vidare att studera hur de upplever sig bli bemötta av professionella hjälpare samt vad professionella bör tänka på i möten med transsexuella. Studien utgår från sju transsexuella intervjupersoner som är i olika stadier av sin transformeringsprocess, alla intervjupersoner lever dock som sitt psykologiska/mentala/upplevda kön. För att få en relevant analys av resultatet har vi antagit en socialkonstruktivistisk teori, samt teorin om ?könsgörandet? och heteronormen.

Första mötet med sjukvården sker ofta på en akutmottagning. Det är viktigt att patienten får ett så bra omhändertagande som möjligt för att patienten ska få en positiv erfarenhet av vården. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vårdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vårdaren på en akutmottagning. Studien baserades på en litteraturstudie.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till personer med schizofreni. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) där totalt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg att schizofreni inte kan härledas till en enda orsak utan är ett samspel mellan olika faktorer. Schizofreni betraktades som en behandlingsbar sjukdom och endast delvis återhämtning ansågs möjlig förutsatt att professionell hjälp finns att tillgå. Sjuksköterskor hade negativa attityder angående sjukdomens prognos.

Syftet med den här undersökningen är att gå bakom kulisserna på olika medieföretag och medieproduktioner och ta reda på hur olika mediearbetare ser på makt och inflytande och även få klarhet i vad det är som krävs av en person som vill skaffa sig inflytande inom branschen.Samtidigt ska undersökningen bidra till förståelse hur det ser ut inom mediebranschen och på det sättet förbereda nya mediearbetare på framtiden.Fem kvalitativa djupintervjuer med fem mediearbetare, från filmproducent till nyhetsredaktör genomfördes. Fyra av de intervjuade var män, fyra jobbade inom mediebranschen i dag, en kom från ett annat land men jobbade i Sverige och Halmstad.Vid analysen av empirin användes flera av Pierre Bourdieus begrepp, som kapital och fält. Vad som kom fram under undersökningen, enligt våra intervjupersoner, var att ett starkt nätverk är en mycket viktig faktor om en person försöker skaffa sig ett ökat inflytande inom branschen. Men de som verkligen bestämmer branschens villkor är de som har mest pengar, eller kan associeras med dem som har pengarna. Det handlar dessutom i hög grad om personliga egenskaper, man måste vara beredd på att jobba hårt, vara envis och vara noga med att göra ett bra jobb, det är nästan viktigare att kunna arbeta hårt än att vara professionell..

Syftet med arbetet är att undersöka om uppväxtmiljön har någon betydelse för barns motoriska utveckling. För att ta reda på detta har vi valt ut fyra skolor. Två skolor i en större stad och två skolor på landsbygden. Undersökningsgruppen är barn, 10 år, och för att ta reda på deras motoriska färdigheter har vi använt oss av ett observationsschema, MUGI (Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning). I vår kvalitativa undersökning har vi arbetat med en strukturerad observation.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse hur förskolans miljö och lärarnas arbets- och förhållningssätt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som används vid arbetet med barn som har autism så som t.ex. allmän daglig träning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  användes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  våra  anteckningar. Fem förskollärare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det är  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats.Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssätt  med  barn som  har  autism  även  kan  hjälpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskådlig miljö, små barngrupper och bildschema vara några av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar på att det krävs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  få  ut  så  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  är  i  förskolan. Föräldrasamverkan är betydelsefull för att lärare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar även att det finns en önskan från lärarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lärare..

Self-efficacy är, delvis, beroende av generalisering genom vilken individen kan ta gamla erfarenheter till stöd inför aktuella situationer. Individer med undergiven roll i en 24/7 relation, inom Bondage-discipline, dominance-submission, sadism-masochism (BDSM) subkulturen, befinner sig i en, i högre grad, strukturerad vardag än individer med dominant roll. Detta bör leda till större erfarenhetsbank att generalisera från. Frågeställning är huruvida individerna med undergiven roll ligger på extremare nivåer av allmän och förhållandefokuserad self-efficacy, än de med dominant roll. En enkätundersökning genomfördes där den allmänna self-efficacyn testades med skalan översatt av Löve, Moor och Hensing (2011) och den förhållandefokuserade self-efficacyn med en egen översättning av Sherer, Maddux, Mercandante, Prentice-Dunn, Jacobs, och Rogers (1982) skala.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för både patienter och deras närstående inför problem associerat med livshotande sjukdom. Situationen vid livets slut kan se ut på olika sätt, likaså de palliativa insatserna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i palliativ fas. Metod:En litteraturstudie med strukturerad sökning och deskriptiv design har gjorts med artikelsökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar, varav nio kvalitativa och en kvantitativ, som motsvarade studiens syfte valdes ut och analyserades.

Förstagenerationsinvandrares syn på delaktighet vid vård i livet slutskede tycks det aldrig tidigare forskats kring. Det väckte författarnas intresse. Om förstagenerationsinvandrarnas syn skiljer sig från författarnas syn på delaktighet, kan vi då utan kunskap bemöta dem respektfullt? Syftet med studien var att beskriva förstagenerationsinvandrares erfarenheter av delaktighet när den närstående gavs vård i livets slutskede. En kvalitativ intervjustudie och textanalys genomfördes.

Alla människor kan drabbas av hjärtstopp och varje år inträffar ungefär 15 000 hjärtstopp i Sverige. Att drabbas av hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som påverkar individen på olika sätt. En ökad kunskap om patienters upplevelser utgör grunden för att ge professionell omvårdnad och kunna bemöta patienten i sin livsvärld. Syftet var att belysa patientens upplevelser efter att ha överlevt hjärtstopp. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ryttare upplever Flow, och vidare även hur ryttare upplever samspelet inom ekipaget vid Flow. Studien inkluderade 10 kvinnliga informanter (M = 18.7, SD = 1.48) med tävlingserfarenhet som sträcker sig från ingen alls till internationell nivå (Hoppning= 4, Dressyr = 3, Fälttävlan = 2, Ingen tävling = 1). En semi-strukturerad intervjuguide utvecklades utifrån Csikszentmihalyi's holistiska perspektiv på de nio dimensionerna av Flow (Jackson & Csikszentmihalyi, 1999), och data analyserades kvalitativt genom en innehållsanalys. Resultatet visade både att ryttares upplevelse av Flow stämmer väl överens med andra idrottsutövares upplevelse (Swann, Keegan, Piggott och Crust, 2012), och bekräftar tidigare tolkningar av att ridsporten skiljer sig från de flesta andra idrotter genom att utfallet till stor del är beroende av interaktionen och samarbetet mellan häst och ryttare (Beauchamp & Whinton, 2005). Vidare visar resultatet även att samspelet mellan häst och ryttare är en viktig och oersättlig del i upplevelsen av Flow..

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka hur två olika organisationer skiljer och liknar varandra i önskan om ledarskapsegenskaper, detta utifrån de tre olika arenorna rekrytering, utbildning och ledarskap. I denna rapport kommer vi att studera organisationerna Försvarsmakten samt Sony Ericsson, där Försvarsmakten kommer representerar en strukturerad organisation och Sony Ericsson en projektorganisation. Med hjälp av intervjuer både på Försvarsmakten i Halmstad och Sony Ericsson i Lund har vi fått svar på frågor kring rekrytering, utbildning och ledarskap. Det som gör jämförelsen intressant är skillnaden i organisationsformerna på de två olika företagen Försvarsmakten samt Sony Ericsson. Vi har efter granskning av data fått fram att de båda organisationerna strävar efter liknande egenskaper med på skilda sätt. På grund av organisationernas olika strukturer och organisatoriska uppbyggnad går man olika vägar för att hitta en ledare men i slutändan kan man se att processerna liknar varandra.

Problemformulering Den befintliga forskningen om vad som motiverar anställda att leva upp till varumärkeslöftet är ostrukturerad. Forskare använder olika nämnare för att beskriva vad som motiverar anställda men det saknas forskning som sammanställer och ger en strukturerad bild av ämnet. Därför är det nödvändigt att systematisera nämnarna för att strukturera den befintliga forskningen.Syfte Syftet med studien är att systematisera de nämnare som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet.Forskningsfråga Hur kan nämnarna som driver anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet systematiseras?Metod Studien består av en tvärsnittsstudie av anställdas motivation att leva upp till varumärkeslöftet. Det genomfördes en kvantitativ undersökningsmetod där kvantifierbar data samlades in med hjälp av enkäter.Slutsats För att strukturera befintlig forskning framkom det att nämnarna kunde systematiseras till de fyra faktorerna självständighet, delaktighet, ledarskap och bekräftelse.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur biståndshandläggare reflekterar och agerar vid överväganden kring självbestämmande och integritet vid handläggningen av ärenden med personer över 65 år med demenssjukdom. Våra frågeställningar handlar om hur bistånds-handläggarna hanterar rätten till självbestämmande och integritet när en person har en demenssjukdom, i vilken utsträckning kan och ska biståndshandläggarna lyssna på den enskilde när den har en demenssjukdom samt hur biståndshandläggarna ser på personer med en demenssjukdoms förmåga till självbestämmande. För att få svar på frågeställningarna har vi intervjuat tio biståndshandläggare inom äldreomsorgen i Göteborgs stad. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med en semi-strukturerad intervjuguide. Teorierna som har använts är synen av människan som subjekt eller objekt, normativ etik samt pastoralmakt.

Den här uppsatsens främsta syfte är att undersöka hur en grupp användare av Scanias termdatabas Scania Lexicon ser på alternativt utformade terminologiska definitioner. Som en del i undersökningen berättar använd­arna hur de använder Scania Lexicon, om de har användning för definitionerna och om de tycker att definitioner­na är begripliga, lättlästa och användbara. De alternativa definitionerna består av en version skriven enligt klarspråksprinciper vad gäller meningsbyggnad och ordval, och en skriven enligt ett relativt nytt ordboksformat kallat cobuild. Användarna har fått läsa fem originaldefinitioner samt de två omskrivna versionerna.Resultatet visar att reaktionerna på cobuildformatet är negativa i nästan samtliga fall medan reaktionerna på klarspråksversionerna är blandade. Två användare tycker att klarspråksdefinitionerna är bättre i majoriteten av fallen medan de övriga fem oftast tycker bäst om originalet.