Syftet med uppsatsen var att belysa hur bistÄndshandlÀggare reflekterar och agerar vid övervÀganden kring sjÀlvbestÀmmande och integritet vid handlÀggningen av Àrenden med personer över 65 Är med demenssjukdom. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur bistÄnds-handlÀggarna hanterar rÀtten till sjÀlvbestÀmmande och integritet nÀr en person har en demenssjukdom, i vilken utstrÀckning kan och ska bistÄndshandlÀggarna lyssna pÄ den enskilde nÀr den har en demenssjukdom samt hur bistÄndshandlÀggarna ser pÄ personer med en demenssjukdoms förmÄga till sjÀlvbestÀmmande. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har vi intervjuat tio bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i Göteborgs stad. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med en semi-strukturerad intervjuguide. Teorierna som har anvÀnts Àr synen av mÀnniskan som subjekt eller objekt, normativ etik samt pastoralmakt.

Den hÀr uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka hur en grupp anvÀndare av Scanias termdatabas Scania Lexicon ser pÄ alternativt utformade terminologiska definitioner. Som en del i undersökningen berÀttar anvÀnd­arna hur de anvÀnder Scania Lexicon, om de har anvÀndning för definitionerna och om de tycker att definitioner­na Àr begripliga, lÀttlÀsta och anvÀndbara. De alternativa definitionerna bestÄr av en version skriven enligt klarsprÄksprinciper vad gÀller meningsbyggnad och ordval, och en skriven enligt ett relativt nytt ordboksformat kallat cobuild. AnvÀndarna har fÄtt lÀsa fem originaldefinitioner samt de tvÄ omskrivna versionerna.Resultatet visar att reaktionerna pÄ cobuildformatet Àr negativa i nÀstan samtliga fall medan reaktionerna pÄ klarsprÄksversionerna Àr blandade. TvÄ anvÀndare tycker att klarsprÄksdefinitionerna Àr bÀttre i majoriteten av fallen medan de övriga fem oftast tycker bÀst om originalet.

Utvecklingen av svensk hemsjukvÄrd har gjort det möjligt för alltfler personer att vÄrdas i det egna hemmet den sista tiden i livet. Mötet med svÄrt sjuka och döende personer i hemmet stÀller krav pÄ sjuksköterskorna som ska delta i vÄrden. Det Àr viktigt att redan frÄn första mötet skapa en relation prÀglad av förtroende och tillit. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med svÄrt sjuka personer med behov av palliativ vÄrd i hemmet. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Av tradition har specialpedagogiken handlat om normalitet och avvikelse. MÄlet med dagens skola Àr en skola för alla, dÀr den breda mÄngfalden ses som en tillgÄng. Alla som lever tillsammans i samhÀllet ska ocksÄ kunna gÄ i samma skola. Studien syftar till att genom en kvalitativ studie undersöka vilka förvÀntningar lÀrare i grundskolan har pÄ specialpedagogen. Samtidigt redogörs för den syn specialpedagogen sjÀlv har pÄ sitt uppdrag.

SammanfattningSyftet med studien Àr att ge förstÄelse för hur arbetet kan se ut pÄ ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvÀgagÄngssÀtt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ?det goda mötet? innebÀr för demArbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfÀllen pÄ tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det talande, koder och indikatorer, som nyckelord. UtifrÄn det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men Àven information utöver vÄr frÄgestÀllning.

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrÄn elever inom autismspektrumstörning. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrare uppfattar begreppet inkludering samt lÀrares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrandet sker i interaktion mellan mÀnniskor och att mÀnniskor kÀnner sig delaktiga i processen. Studien tar ocksÄ stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys.

Syftet med uppsatsen Àr dels att studera vilken förankring som en taxiorganisations varumÀrke kan ha bland företagets vÀxelpersonal dels att undersöka om det föreligger diskrepans mellan vad organisationen vill förmedla med sitt varumÀrke och de vÀxelanstÀlldas uppfattning om detsamma. Uppsatsen syftar till att försöka förstÄ och förklara denna eventuella diskrepans genom att knyta an till teorier om rollövertagande, organisationsidentitet och organisationskultur. Forsknings- och teoretiska perspektivI uppsatsen har teorier frÄn det sociologiska fÀltet anvÀnds liksom forskningsperspektiv pÄ intern marknadsföring och produktsyn.MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra medarbetare och en driftchef intervjuats. Intervjuerna spelades in via diktafon. För intervjuerna anvÀndes en strukturerad intervjuguide.ResultatResultatet visar att förankringen av varumÀrket hos vÀxelmedarbetarna har brister.

Syfte: Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn vÄr empiriska undersökning bidra till att utveckla teoretiska modeller med avseende pÄ beslutsprocessen. Metod: Denna studie har utgÄtt ifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har mött teori och praktik iterativt dÄ abduktion har anvÀnts. En kvalitativ ansats utformad som en fallstudie dÀr fyra anonyma företag har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuguide. Teori: En normativ och en deskriptiv beslutsteori beskrivs för att utgöra en grund i hur en beslutsfattare kan tÀnka. Sedan presenteras den problematiken som finns gÀllande skillnader mellan teori och praktik som forskare har lyft fram. Teori angÄende företagsförvÀrv presenteras och dÀrtill en förvÀrvsmodell för hur företag kan gÄ tillvÀga vid detta utförande.  Slutsats: Syftet med studien Àr att utveckla teoretiska modeller och studien har pÄvisat att det Àr viktigt att beakta de mÀnskiga faktorerna.

VÄrt examensarbete fokuserar pÄ att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevers syn pÄ matematikÀmnet. Vi har försökt Ästadkomma detta genom att besvara tre frÄgestÀllningar angÄende pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och anvÀnder sig av skolÀmnet matematik samt vilka upplevelser de har av sÄdana situationer och vad som pÄverkat deras prestationer. MetodmÀssigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkÀt som innehÄller tvÄ olika sorters frÄgor: sju med svarskalor och tvÄ öppna frÄgor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkÀt distribuerades digitalt via Internet till en slumpmÀssig grupp och vi fick in 141 svar frÄn mÀnniskor mellan Äldrarna 13 och 53. VÄrt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med lÀraren, lÀrarens matematiska kunskaper, lÀrarens undervisningsmetod och lÀrarens Äterkoppling med elever Àr viktigare Àn faktorer som matematikbokens utformning och förÀldrars engagemang.

Denna studie belyser hur unga kvinnors attityder och identifikation ser ut till mode- och livsstilsbloggare i Sverige. Bloggar har under det senaste decenniet vuxit och blivit ett stort internetfenomen. Syftet med studien a?r sa?ledes att ta fasta pa? hur bloggla?sarnas blogganva?ndning ser ut samt hur deras fo?rtroende och relation till bloggarna bero?r dem. Detta fo?r att a?ven kunna belysa hur reklamen i bloggarna upplevs av bloggla?sarna.

Denna uppsats handlar om lÀrares instÀllning till populÀrlitteratur i undervisningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka svensklÀrares instÀllning till populÀrlitteratur i undervisningen pÄ gymnasiet och om lÀrarna har samma instÀllning. Syftet Àr Àven att undersöka fördelar och nackdelar med att anvÀnda populÀrlitteratur i undervisningen och om lÀrarnas syn pÄ populÀrlitteratur och dess anvÀndning i svenskundervisningen överrensstÀmmer med tidigare forskning. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som belyser populÀrlitteraturen som litteratur och dess förhÄllande till skolan.Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som genomförts med sju svensklÀrare pÄ gymnasiet i varierande Äldrar och kön. Resultatet av vÄr undersökning visar pÄ att lÀrarnas Älder speglar en viss instÀllning till populÀrlitteraturen i undervisningen.

ABSTRAKTPalliativ vÄrd innebÀr att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vÄrd uppstÄr ofta tankar och kÀnslor hos sjuksköterskor som kan vara svÄra att hantera. Sjuksköterskor behöver dÄ en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vÄrd och vilka coping-strategier som kan anvÀndas för att hantera kÀnslomÀssiga pÄfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vÄrden. Litteraturstudien utgick frÄn vetenskapliga artiklar som analyserats med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys.

För nyinflyttade och besökare styr stadens orienterbarhet vad vi upplever genom att stadens platser Àr olika lÀtta att hittat. Hur vi upplever staden pÄverkas av i vilken mÄn vi förstÄr dess uppbyggnad och kÀnner oss vÀlkomnade. Men Àven alla som lÀnge bott i staden har glÀdje av att den Àr logiskt strukturerad. Om vi kan röra oss pÄ ett effektivt sÀtt kan vi snabbare utrÀtta Àrenden. En tydlig bild av omgivningen Àr en förutsÀttning för att ge hemstaden betydelse, och det Àr en grund för kÀnslan av gemenskap och samhörighet i staden.

Jag har varit intresserad av att ge en bild av hur de som arbetar pÄ organisationer och myndigheter som möter rattfyllerister ser pÄ sina klienter och deras behandlingsmöjligheter. Jag har Àven undersökt om dessa uppfattningar i stort skiljer sig mellan organisationerna/myndigheterna. Följande tre frÄgestÀllningar har fÄtt styra arbetet;? Hur uppfattas rattfylleristen av dem som arbetar med dessa personer? ? Vilka av rattfylleristerna anses som lÀmpliga att genomgÄ behandling?? Hur uppfattas den egna och arbetsplatsens syn pÄ rattfylleristen jÀmfört med de andra organisationerna? RÄder samstÀmmighet?För att genomföra studien har jag anvÀnt mig av en kvalitativ utgÄngspunkt och intervjuat sex personer med anknytning till omrÄdet. Till intervjuerna har jag anvÀnt en strukturerad intervjuguide för att kunna fÄ bra jÀmförelsemöjligheter.Som titeln antyder ansÄg de professionella att i stort sett vem som helst kan bli rattfyllerist.

Förr eller senare drabbas alla mÀnniskor av mer eller mindre allvarliga och plötsliga trauman i livet. De flesta av oss övervinner sÄdana svÄra situationer pÄ egen hand eller med hjÀlp av familj och vÀnner. Dock kan mÀnniskor som tidigare levt ett balanserat liv drabbas av övermÀktiga kriser, dÀr professionell hjÀlp och stöd behövs. Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av att i svÄra situationer fÄ stöd av sjuksköterskor. Resultatet förvÀntades ge förslag pÄ vilka omvÄrdnadsinterventioner som sjuksköterskor kunde anvÀnda sig av.