Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur kunskapsbegreppet pÄverkar undervisningen av konstÀmnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstÀmnet i utbildning kan vara genom att utgÄ frÄn en möjlig samtida definition av Àmnet. Jag anvÀnder mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förstÄelse av materialet tar jag hjÀlp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjÀlp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur Àmnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta pÄverkar förstÄelsen av Àmnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att konstÀmnet i utbildning pÄ gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom Àmnet.

                    Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.

Fenomenet matsvinn Àr ett Àmne som alltmer har uppmÀrksammats de senaste Ären.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en strukturerad enkÀt med bÄde öppna och slutna frÄgor undersöka vilka tankar som gymnasieelever har om att slÀnga mat? Ett annat syfte med studien Àr att belysa Àmnet matsvinn ur ett ekologiskt hÄllbart utvecklingsperspektiv.Uppsatsens studie visar att gymnasieelever slÀnger livsmedel i varierande mÀngd. Anledningar de anger till att de gör det Àr problem med att portionera till sig sjÀlv eller att maten inte Àr god. Eleverna har tankar om att det pÄverkar miljön och ekonomin men flertalet verkar inte kunna koppla samman det med ekologisk hÄllbar utveckling. Skolan och samhÀllet i övrigt bör arbeta aktivt med att uppmÀrksamma eleverna pÄ den hÄllbara utvecklingen ur alla vinklar.NÀr det gÀller att definiera matsvinn sÄ visar uppsatsens belysning av Àmnet att det inte finns nÄgon gemensam definition vilket anses problematiskt i arbetet med att minska livsmedelsslöseriet.Nyckelord: Matsvinn, ekologisk hÄllbar utveckling.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap Àr en del av yrket mÄnga nyutexaminerade sjuksköterskor kÀnner sig oförberedda pÄ och att det kan vara svÄrt att ta den arbetsledande rollen pÄ arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fÄtt frÄn utbildning samt vilket stöd de fÄtt frÄn arbetsplatsen för att leda det patientnÀra omvÄrdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Abstract: Syftet med denna studie har varit att undersöka hur en grupp Àldrepeagogstudenter upplever sin kommande yrkesroll och hur professionsutvecklingen för Àldrepedagoger ser ut. Vi har undersökt hur professionsutveckling ser ut utifrÄn den vetenskapliga litteraturens uppstÀllda professionskriterier och hur dessa professionskriterier bedöms ha betydelse för formandet av en profession. För att komma Ät vÄra grundlÀggande frÄgestÀllningar och för att förstÄ Àldrepedagogers utveckling bestÄr det empiriska materialet dels av en litteraturstudie och dels av kvalitativt öppna intervjuer. För att tolka och förstÄ empirin Àr teorier kring profession, professionsutveckling och socialkonstruktivism centrala i studien. De kriterier vi utgÄtt frÄn Àr följande: professionell kunskap bör vara förankrad i en systematisk teori, den professionellt utbildade har auktoritet, de professionella ska inneha etiska regler och yrkeskÄren ska ha bildat en egen organisation.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.

Det övergripande syftet med studien var att studera andrasprÄkselevers lÀrande pÄ en gymnasieskola, i en klass med bÄde första- och andrasprÄkselever. Studien strÀvade efter att belysa vad det innebar för lÀrare att undervisa elever pÄ ett andrasprÄk och vad det innebar för elever att lÀra sig Àmnen pÄ ett andrasprÄk. Den etnografiska studien hade observationer, fÀltnotiser, dagböcker, loggböcker, samtal och intervjuer som verktyg. Lektionsarbete, elevsamtal, muntliga redovisningar samt elev- och lÀrarutvÀrderingar dokumenterades. Resultatet av studien visar att lÀraren mÄste ta hÀnsyn till vad andrasprÄksperspektiv innebÀr för planering och genomförande av ett temaarbete.

Vuxenutbildning ska enligt andragogiken organiseras annorlunda Àn utbildning för unga mÀnniskor.Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om vÄr skolas nya modell för undervisning/handledning i engelska grund och engelska A kan Ästadkomma ett nÀrmande till andragogiska principer. Jag ville ocksÄ se hur omstÀllningen till nytt arbetssÀtt pÄverkade kursdeltagarna, samt var de skulle lÀgga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning. Metod och material för arbetet utgjordes av litteraturstudier, studiebesök, förelÀsning, samt en kvantitativ enkÀtundersökning i kombination med en strukturerad intervju med de studerande. Resultatet av undersökningen visar att vi tycks ha nÀrmat undervisning/handledning till andragogiska principer. VÄra studerande lÀgger tyngdpunkten pÄ undervisningens pedagogiska upplÀgg, men efter omstruktureringen syns ett vidgat perspektiv till synpunkter pÄ nya omrÄden som arbetssÀtt och flexibilitet.

Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan tÀnker om utvÀrdering av höglÀsningens betydelse kopplat till barns fantasi-, sprÄk- och identitetsutveckling. HöglÀsning Àr en viktig del i alla barns utveckling och pedagoger har ansvar för att barnen fÄr möjlighet att utvecklas inom dessa omrÄden. Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ Ätta intervjuer med pedagoger inom förskolan. Resultatet beskriver hur pedagogerna i studien resonerar och tÀnker om utvÀrdering av höglÀsning i förskolans verksamhet. Genom citat framkommer olika aspekter av pedagogernas tankar om höglÀsning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka blivande psykologers subjektiva upplevelse av att gÄ i egenterapi och hur de pÄverkas av att det Àr ett obligatoriskt moment i utbildningen. Via semistrukturerade intervjuer undersöktes tolv studerande pÄ psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Av dessa gick fem KBT inriktning pÄ utbildningen och sju PDT inriktning. Data bearbetades genom en tematisk analys. Resultaten visade att egenterapi övervÀgande upplevs som positiv och betydelsefull bÄde ur en personlig och en professionell synvinkel.

VÄr uppsats handlar om ADHD sedd med genusperspektiv, tyngdpunkten ligger pÄ flickors problembild. Vi har börjat med en tillbakablick av medicinsk forskning och psykvÄrd, gÄr sedan genom dagens norm för ADHD diagnostisering. Vi tar upp dagens medicinska förklaring till hur ADHD uppstÄr samt skillnader i flickors respektive pojkars symtombild. Vi har anvÀnt oss av strukturerad intervjumetod. DÄ vi intervjuat fyra vÄrdnadshavare över Internet passade denna metod bÀst.

Den som begÄtt ett brott kan av domstol efter genomgÄng av en rÀttspsykiatrisk undersökning dömas till rÀttspsykiatrisk vÄrd. Komplexiteten i det rÀttspsykiatriska vÄrdandet Àr att patienterna begÄtt brott, lider av en allvarlig psykisk störning samt att vÄrden bedrivs i en sÀkerhetsanpassad miljö. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vÄrdarens instÀllning och attityder kring vÄrden av patienter dömda till rÀttspsykiatrisk vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie med kvalitativ analys dÀr tvÄ vetenskapliga artiklar samt fyra avhandlingar analyserades. Resultatet visade att vÄrdarna upplever att de saknar kunskap att utifrÄn ett sÀkerhetstÀnk kunna nÄ patienterna bakom deras brott och diagnos.

Inom palliativ vÄrd Àr en professionell interaktion vÀsentlig sÄvÀl för sjuksköterskan som för patienten och dennes nÀrstÄende. Interaktionen utgör grunden i omvÄrdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes nÀrstÄende ansÄgs utgöra basen i omvÄrdnaden sÄ var det vÀsentligt att sjuksköterskan med hjÀlp av interaktionen förmedlade stöd, bekrÀftelse och respekt.

Psykisk sjukdom Àr en av vÀrldens frÀmsta folksjukdomar som mer Àn 450 miljoner mÀnniskor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebÀr att allmÀnsjuksköterskan kan ansvara för omvÄrdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som pÄverkar allmÀnsjuksköterskan att förse omvÄrdnad till psykiskt sjuka patienter pÄ somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som bestÄr av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och anvÀndes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.