Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjÀlp oftare Àn mÀn, detta sÀgs bero pÄ att kvinnor har lÀttare att erkÀnna sig sjÀlva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i hur mÀn och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön pÄverkade bedömningen. Ett urval pÄ 108 yrkesarbetande mÀn och kvinnor frÄn tvÄ sektorer valdes ut, deltagarna lÀste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hÀlsa gradvis försÀmras pÄ grund av ökad arbetsbelastning. En flervÀgs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av mÄlpersonens arbetsbörda, ohÀlsa och hjÀlpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att mÀn uppfattade en kvinnlig kollegas ohÀlsa och hjÀlpbehov som större Àn en manlig kollegas.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollÀrare gÄr tillvÀga för att hjÀlpa barnen, i relation till professionalism. Jag har ocksÄ valt att undersöka stödet förskollÀrare fÄr frÄn andra professionella. Jag anvÀnde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollÀrare för att fÄ fram hur deras arbetssÀtt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollÀrares olika syn pÄ diagnos, att de hjÀlper barn bÄde pÄ egen hand och med hjÀlp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. FörskollÀrare beskriver Àven sin professionella roll och ansvar utifrÄn barnperspektiv och relation till förÀldrar.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att jag vill dokumentera min kreativa process frÄn första gÄngen jag börja skriva nytt material, till att för första gÄngen framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. HuvudfrÄga: hur fungerar min kreativa process och hur förhÄller jag mig till den? Jag har anvÀnt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt Är. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mÄtt av disciplin och rutiner och försöka hÄlla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt vÄga vara öppen och driva processen framÄt Àven om jag inte riktigt vet vad slutmÄlet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har ocksÄ under arbetet med denna uppsats förÀndrats. FrÄn att vara nÄgot abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella mÀnniskor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gÄva till en uppfattning om att kreativitet Àr en egenskap vi alla har som med rÀtt förutsÀttningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

This study was built on the concept of Emotional Intelligence (EI) as an ability with four branches, to effectively: (1) perceive (2) reason (3) understand and (4) manage emotions. By closely studying the four processes of EI through eight semistructured interviews with psychologists, counselors, CBT-therapists and psychotherapists, a study of participants' stories from real practice was done and then analyzed and interpreted. The purpose of this study was to get the participants to describe and put words on practical experiences that occur with clients that correspond to the four domains that define the concept of EI according to Mayer et al. (2008) and find out about if their way of "doing" EI gets trained and developed after several years of professional activity. The results shows that the practitioners used all four branches of EI in dialog with the client, both intra- and interpersonal.

Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva vad som karaktÀriserar organisationskulturen inom svenska tingsrÀtter. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att fÄ en förstÄelse för kulturen i de studerade organisationerna. Forskningsdesignen under arbetet har varit en fallstudie av tvÄ tingsrÀtter, Lunds- och Nacka tingsrÀtt. Den datainsamlingsmetod vi anvÀnt oss av har varit intervjuer. Slutsatser: Vi har utifrÄn vÄr studie bildat oss en uppfattning om vad som karaktÀriserar organisationskulturen i svenska tingsrÀtter.

Denna uppsats Àr inriktad pÄ att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgÄngar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgÄngar Àr strukturerad samt att utröna hur olika karaktÀrsdrag hos företag pÄverkar mÀngden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hÀlften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. KaraktÀrsdragen som utreds Àr:Àgarkoncentrationkapitalstrukturbolagets komplexitetlönsamhetföretagsstorlekandelen biologiska tillgÄngarResultatet pÄvisade Àven ett samband mellan andelen biologiska tillgÄngar och mÀngden redovisningsinformation medan nÄgot samband ej erhölls för de andra karaktÀrsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgÄngars pÄverkan pÄ mÀngden redovisningsinformation Àr risken som Àr kopplad till att vara beroende av nÄgon enskild tillgÄngstyp.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀrare i förskolan ser pÄ professionalism och hur det Äterspeglas i arbetet. Syftet var Àven att öka förstÄelsen för den professionella förskollÀrarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs pÄ observationer och intervjuer som jÀmför förskollÀrarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen Àr genomförd pÄ en förskola dÀr tvÄ olika avdelningar var medverkande. Studien baseras pÄ förskollÀrarnas individuella roll dÀrför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrÄgorna i undersökningen.

Social insatsgrupp Àr en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjÀnst och skola med mÄlen att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebÀr för professionella frÄn polis och socialtjÀnst i social insatsgrupp i SödertÀlje kommun. SödertÀlje kommun Àr en av de tolv kommuner dÀr Rikspolisstyrelsen inrÀttat pilotverksamheten social insatsgrupp pÄ uppdrag av regeringen. Syftet med studien Àr att undersöka hur representanter frÄn myndigheterna polisen och socialtjÀnsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i SödertÀlje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med mÄlet att försöka förstÄ vilka ungdomar som blir selekterade att ingÄ i projektet..

Det Àr inte lÀtt att kunna definiera begreppet Àldre, det finns yngre Àldre och Àldre Àldre. Det beror helt enkelt pÄ vem man jÀmför sig med, vilken perspektiv man pratar om, det kronologiska eller det sociala. Syftet med min uppsats Àr att fÄ bredare förstÄelse för hur de Àldre upplever att de blir betraktade i det postmoderna samhÀllet. Jag utgÄr ifrÄn socialkonstruktionistisk teori vilken förklarar verkligheten som en produkt av det sociala samspelet mellan mÀnniskor, dvs. vÄra uppfattningar om verkligheten Àr socialt konstruerade.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. VÄrt syfte Àr att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig frÄn de mÀn som missbrukar. Studien visar ocksÄ pÄ vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet Àr av fler insatser. För att besvara frÄgestÀllningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde Ätta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.

Detta examensarbete har utförts pĂ„ uppdrag av LindbĂ€cks i Öjebyn. LindbĂ€cks tillverkar bostĂ€der av trĂ€volymer i fabrik. MĂ„let var att ta fram förslag pĂ„ lĂ€genheter för Ă€ldre i lĂ€mplig boendeform. SĂ€rskilt fokus har lagts pĂ„ en flexibel utformning av hygienutrymmet. En önskan fanns att hitta en utformning som medger att ytan utanför hygienutrymmet kan anvĂ€ndas för hantering av hjĂ€lpmedel och som rörelseutrymme för vĂ„rdpersonal.

Interaction is an important part of children?s development. The school is a main arena in which children learn to interact, mainly through their playing. This study aims at investigating the role of interaction in a leisure school didactic setting. The aim of the study is to gain a better understanding for how the pupils develop though use of social interaction.

Depression Àr en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av mÀn i vÀstvÀrlden riskerar 20 % nÄgon gÄng att drabbas av en depression som krÀver professionell hjÀlp. MÀn med depression har ofta dolda symtom dÀrför Àr det svÄrt att upptÀcka manlig depression ute i samhÀllet.  Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos mÀn och hur vÄrdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, varv av fem Àr kvantitativa och tre Àr kvalitativa. Resultatet presenterades i tvÄ huvudkategorier, ?uttryck för depression hos mÀn? och ?hjÀlp och stöd?.

De senaste Ären har det skett stora förÀndringar inom handikappomsorgen. Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva om och hur omsorgspersonal anser att utvecklingsstördas livsföring har förÀndrats i och med intentionerna om normalisering och integrering. För att uppnÄ syftet genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som har arbetat inom handikappomsorgen under en lÀngre tid. Resultatet presenteras under följande teman: vardagligt liv, kommunikation, socialt nÀtverk, icke-strukturerad tid, integrering i samhÀllet och normala livsvillkor. Resultaten visade att personalen anser att normaliseringsprocessen har nÄtt fram Àven till individer med grav utvecklingsstörning.

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrÄn Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byrÄkratisk logik samt professionell logik. För att fÄ en rÀttvis uppfattning ingÄr bÄde kritiska och föresprÄkande kÀllor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade kÀllor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förstÄelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.