Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Bakgrund: Företag som distribuerar varor till kund kan tillämpa antingen direkta eller indirekta försäljningskanaler, såsom centralt styrda enheter och franchising. Fördelar med franchising är en ökad tillväxttakt såväl som att franchisetagaren genom att satsa eget kapital motiveras att driva butiken så bra som möjligt vilket även gynnar franchisegivaren. Fördelar med centralt styrda enheter å andra sidan är standardisering, vilket lättare uppnås vid högre kontroll som kan återfinnas i centralt styrda organisationer där beslutsvägarna är kortare. Att tillämpa en distribution genom centralt styrda enheter ger även stordriftsfördelar genom exempelvis gemensamma inköp. För att öka kunskapen om fördelar och nackdelar med olika distributionsstrategier anser vi att det är intressant att studera hur distributionen påverkar ett företags anställda.

Att uppmärksamma och kartlägga en organisations inre liv kan hjälpa till ökad förståelse för medarbetarens tillfredsställelse och öka beredskapen för framtidens förändringar. Denna studie är ett försök till en helhetlig bild av ett företag i förändring genom delarna organisationsklimat, arbetstillfredsställelse och personalomsättning. Organisationsklimatet kartläggs utifrån en modell där komponenter som ledarskap, personalpolitik, individer m.m. ligger till grund för ett antal intervjuer. Studien visar att klimatet som präglar valda undersökningsrena kategoriseras av snabba beslut och ett på grund av företagets expansion och historia, både personalmässigt och strukturellt haltande.

Det importeras hjortkött till Sverige till ett värde av ca 135 miljoner SEK om året. Merparten kommer från Nya Zeeland. Köttet säljs främst till restauranger via grossister. Den svenska hjortnäringen består av ca 400 hägn av varierande storlek med en mycket heterogen grupp av uppfödare. Det finns stora skillnader mellan de svenska och de nyzeeländska uppfödarnas mål med sin verksamhet. De flesta svenska uppfödare sköter hela värdekedjan själva, medan den nyzeeländska näringen till stor del samordnas genom stora traditionellt organiserade kooperativa företag. Denna studie syftar till att undersöka vilka organisationsformer, som vore lämpliga att implementera i den svenska hjortnäringen utifrån lärdomar hämtade från Nya Zeeland.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet är att studera målen i de nationella styrdo-kument som finns angående genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras på lokal nivå i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen är läroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lärare i grundskolan för att studera hur genusmålen praktiseras och upplevs på lokal nivå. Teoretiska begrepp som uppsatsen går igenom är identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi.

Den här studien syftar till att undersöka om medarbetares attityd till regler och regelefterlevnad på en arbetsplats varierar med faktorer som anställningstiden, kön och personalkategori. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning med frågeställningar som belyser olika delar av regler och regelefterlevnad, både ur ett generellt och ur ett individuellt perspektiv. Försöksdeltagarna är tjänstemän och verkstadsanställda på ett medelstort mellansvenskt företag inom tillverkningsindustrin. Undersökningen visar på att det finns en skillnad i attityden mellan grupperna och att personer med lång anställningstid har en negativare inställning till regler och regelefterlevnad är personer med kort anställningstid, men att skillnaden inte är statistiskt signifikant..

Ett centralt tema i föreliggande uppsats är ordboksanvändning och informationsbeteende. Detta har tvärvetenskapligt undersökts utifrån en lexikografisk grund med bidragande inslag från biblioteks- och informationsvetenskap. Uppsatsens empiriska material utgörs av en kvalitativ studie i ordboksanvändning bland folk- och universitets­bibliotekarier. Resultatanalysen har givit tre dimensioner av ordboksanvändning: individuellt bruk, bruk i referenssituationer och låntagarbruk. Relaterat till två av informationsbeteendeprocessens komponenter, informations­behov och informationsuppsökning, varierar dimensionerna i intensitet och omfattning.

Uppsatsen behandlar sex kurdiska killar som bor i Stockholm och deras beskrivningar kring omvärldens bild av deras kultur.Vår frågeställning lyder: hur förhåller sig kurdiska killar till bilden av kurder som finns i omvärlden? Genom att intervjua dessa sex personer individuellt och ha med en liten medieanalys försöker få en uppfattning om dessa kurdiska killars identitetskonstruktion.Resultatet som man kan ta del av är att dessa kurdiska killar ofta försvarar sin kultur och sitt ursprung samtidigt som de har börjat tänja på gränserna som finns kring deras kultur..

Föreliggande kandidatuppsats är en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nätverk har på arbetsmarknaden utifrån sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anställa personal på sex olika företag. Tre frågor som undersöks närmare i denna uppsats är i vilken mån rekryterarna använder sitt sociala nätverk i sitt arbete, använder de främst nära relationer eller bekanta i anställningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att användningen av sociala nätverk vid rekrytering har på arbetsmarknaden. Vi utgår från Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga länkar. Det framkommer i våra intervjuer att rekryterarna på de olika företagen använder sina sociala nätverk vid tillsättning av tjänster i olika stor utsträckning.

This is a study on how a group of ten pupils choose their upper secondary schools (gymnasium). All pupils are ninth graders in a middle school in Husby which is a suburb of Stockholm. Like the big majority of Husby citizens, they all have immigrant backgrounds and their time in Sweden varies; some are born here while others are born abroad and migrated later with their parents. My aim was to understand their upper secondary school choices through own and their parents? "cultural capital".

Bootstrapping kan användas som komplement eller substitut till externfinansiering som metoder för resursanskaffning till lägsta möjliga kostnad.Samtliga respondenter föredrog internt genererade medel framför banklån.Ökning av eget kapital med hjälp av externa finansiärer visade sig vara detminst önskvärda alternativet för kapitalanskaffning.Studien visade attägartillförda medel och nyttjande av släkt och vänner var de vanligastförekommande metoderna för bootstrapping i de tillfrågade företagen.Av de tillfrågade företagen var de som ansåg sig existera på en riskfylldmarknad mer benägna att använda sig av bootstrappingmetoder..

AbstraktDenna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning och fokus ligger på åtta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjälp av dessa åtta intervjuer vill vi få fram hur dessa personer upplever sin situation på arbetsmarknaden och vad de själva tror ligger bakom deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån deras respektive utbildningsnivå. För att kunna analysera våra insamlade data har vi valt att använda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vår uppsats har vi kommit fram till att dessa åtta informanter trots sina ansträngningar har misslyckats med att få ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, våra informanter beskrev att de tror att det existerar en rädsla hos arbetsgivare för att anställa en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering på arbetsmarknaden.