Syftet med vår undersökning var att få en ökad förståelse för pedagogers olika syn på läxor och hur de motiverar användandet av dessa. Vår undersökning, som är av kvalitativ karaktär, är baserad på intervjuer med pedagoger verksamma i skolans år 1-5. Vår slutsats av undersökningen är att de pedagoger vi intervjuade inte använde sig av läxor oreflekterat eller av tradition, utan att de istället hade klara åsikter om läxor. Resultatet visar också att pedagogerna i stor utsträckning använde sig av individuellt utformade läxor. Vad gäller huruvida läxan påverkar elevens lärande positivt skiljer sig pedagogernas uppfattningar åt.

Språket verkar i allmänhet gå mot ett gemensamt normspråk. Bengt Nordberg och Eva Sundgren har 1967 respektive 1996 undersökt den morfologiska variationen och förändringen i Eskilstunaspråket. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i dessa två undersökningar kunna ge svar om språkets förändringsprocess 2006. I intervjuform undersöks sju språkliga variabler hos åtta informanter. Slutsatsen är att språket är i förändring och att vi i sinom tid går mot ett gemensamt normspråk.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. Därigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser påverkar elevers tillgängliggörande av hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll och därmed säga något om huruvida implementering av utbildning för hållbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av åtta elever från två olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrån Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser på hållbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillägnar sig hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lägre social klass som studerar på yrkesförberedande program från att lära sig om och bli engagerade i frågor om hållbar utveckling. Men studien visar också att skolan har stora möjligheter att påverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bättre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framträder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.

Drank från sprittillverkningen för humankonsumtion har sedan en längre tid använts som foder till grisar men få studier har gjorts inom området. Med hårdare krav på djuromsorg och djurhälsa, både från staten och för ekonomin i lantbrukarens egen produktion, är det intressant att se drankens effekt på produktionsegenskaper och hälsa. Syftet med vårt examensarbete är att utvärdera hur drank fungerar i slaktgrisproduktion med hänsyn till produktionsegenskaper och hälsa. Studien har genomförts som ett fältförsök på gården Björkhem utanför Kristianstad. Tre omgångar grisar med 783 djur i varje omgång (totalt 2349 grisar) har ingått i försöket, som löpt från mars 2012 till januari 2013. I varje omgång fanns en kontrollgrupp samt två försöksled, alla i separata avdelningar. Kontrollgruppen har fått färdigfoder blandat med vatten. I försöksleden har drank ingått i blandningen och övriga komponenter korrigerats för att ge ett likvärdigt näringsinnehåll i alla foder.

Syftet med examensarbetet är att göra en marknadsjämförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrån investeringsrisk, belåningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter från sex segment som är logistikfastighetsägande bolag/investerare, fastighetsägande bolag av industrilager & industriproduktion, värderingsinstitut/banker, mäklarbyråer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april ? 8 maj år 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bättre och säkrare investering än andra industrifastigheter i bankens synvinkel, då andra industrifastigheter kan vara så mycket olika slags fastigheter som däcklager, sågverk, industriproduktion som är osäkrare och har en sämre alternativanvändning än vad logistikfastigheter har, även om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jättemycket åt.

Pensionssystemet är uppbyggt på så vis att det är menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man själv ska spara en del kapital. Den allmänna pensionen, som utbetalas från Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriär.Arbetar man på en arbetsplats som inte är kollektivansluten, är arbetsgivaren inte tvingad till att betala in några pengar till pensionen. Som anställd är det upp till en själv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta.Idag är det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanställda arbetare och är kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjänstepensionen in från arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom.

Denna studie ämnar kartlägga fysisk aktivitet på tre gymnasieskolor i Uppsalaområdet och förstå samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgångspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förändrats över tid där allt fler barn och ungdomar i nuläget är mer fysiskt inaktiva än tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del på vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsättningar man har. Föräldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund är något som påverkar barn och ungdomars inställning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkätundersökning med 185 enkäter på Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i Uppsalaområdet. Enkätundersökningen användes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör på sin fritid, hur många som är fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; föräldrars utbildning, föräldrars sociala position samt föräldrars träningsvanor påverkar och påverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som är ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig även på de övriga två skolorna att eleverna generellt sett är fysisk aktiva.

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.

Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Syftet med denna studie är att på ta reda på vad en bra hands-on-artefakt för museum är och hur den bör utformas. En kvalitativ fallstudie är gjord på utställningen Sinnrika människan på Naturhistoriska riksmuseet. Empirin har fåtts fram genom korta intervjuer och observation med museibesökare samt djupgående intervjuer med personer insatta i ämnet. Resultatet har sedan både analyserats individuellt och korsanalyserats, efter detta har resultatet kategoriserats. Slutsatsen för studien visade att det är många aspekter som spelar in vid skapandet av en interaktiv station, en av de viktigaste aspekterna är tydlighet om vad syftet med stationen är och hur den utförs..

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

The purpose of this study is to examine how school meals are organized in a selection of Stockholm's secondary schools and to examine the relationship between school meals and the different parameters that indicate each school's symbolic capital and educational capital. By looking at the statistics from each school on the basis of the final grade average, percentage of pupils with foreign background and gender, I examine whether it is possible to see a relationship between how schools organize meals and which pupils attend the school.  In my study, I systematically went through each school's website and tried to identify how school meals at each school are organized. To increase the validity of the study, I have also conducted a questionnaire survey by mail addressed to school principals.   In order to analyse and understand my results and put them in relation to my current knowledge about the schools in my sample, I am using Bourdieu's theoretical tools that a given aid, both in methodological and analytical purpose. Based on Bourdieu's theories of symbolic capital, cultural capital and educational capital, I can understand and analyse school meals are organized and focused as part of schools' symbolic assets in competition with other schools.   The first part of the study shows that there are four different organizational models for school meals, fully equipped kitchen and canteen, heating kitchen and canteen, school meals in restaurants and school meal card.    In the second part, I have examined the relationship between the type of organization for school meals used and the symbolic resources available at the school. I can conclude from the results that it is difficult to find a correlation between the symbolic resources and the different categories. But even though it is not possible to see all the schools' symbolic assets equally clear, there are still some very telling examples. In many ways, these examples can be seen as polar opposites to each other based on Mikael Palme?s concepts ?goal rational? and ?education oriented? schools..

Studien syftar till att söka förklara skillnaden mellan ett företags marknadsvärde och dess bokförda värde. Samt att söka öka förståelsen kring denna skillnad och dess beståndsdelar. För att uppfylla studiens syfta har jag, genom ett främst kvalitativt angreppssätt söka kvantitativt testa vissa för diskursen relevanta samband och begrepp. Genom att granska externa ekonomiska rapporter och börskurser för samtliga företag registrerade på stockholmsbörsens A-lista under perioden 2002 till och med 2005 har relevant data insamlats. Dessa data har sedan använts för att söka påvisa ett marknadsvärdes uppbyggnad och beståndsdelar.

Problembakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är idag ett högst aktuellt begrepp då världen står inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar när det kommer till dessa utmaningar och förväntas inte enbart sträva efter vinstmaximering utan de förväntas även ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hållbarhetsarbete kan företag utfärda en hållbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) är de mest tillämpade frivilliga riktlinjerna för hållbarhetsrapportering. Undersökningsämnet behandlar hur kvalité på hållbarhetsrapportering värderas av investerare.