Sök:

Sökresultat:

503 Uppsatser om Strukturella hćl - Sida 29 av 34

PiteÄuppropet: en studie av initativet bakom det manliga nÀtverket i PiteÄ

Efter att en kvinna i PiteÄ dödats av sin före detta sambo, bildades ett manligt nÀtverk i staden med syfte att verka för kvinnofrid. NÀtverket brukar Àven kallas för PiteÄuppropet. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kritisk fallstudie studera ett exempel pÄ en lyckad organisering. Min hypotes Àr att de mÀn som tog initiativ till det första mötet hade en hög nivÄ av social kapital. För att testa denna har jag stÀllt upp tre frÄgestÀllningar.

UlvsundastrÄket - tvÀrbanan som strukturerande element i en splittrad stadsbygd

I Stockholms ytterstad orsakar tunnelbanans tydligt radiella struktur svaga tvÀrkopplingar mellan förorterna. TvÀrbanan, spÄrvagnen mellan stadens södra och vÀstra förorter i det halvcentrala bandet, Àr ett framgÄngsrikt försök att förbÀttra tvÀrförbindelserna i Stockholms kollektivtrafiknÀt. Under den fortsatta utbyggnaden av tvÀrbanan kan en samordnad kollektivtrafik- och bebyggelseplanering bidra till att integrera ytterstadens stadsdelar med varandra. MariehÀll-BrommafÀltet-Ulvsunda i nordöstra Stockholm Àr ett av 12 stadsutvecklingsomrÄden som enligt Stockholms översiktsplan frÄn 1999 utgör stadens framtida utvecklingsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Idag domineras omrÄdet av Bromma flygplats, vars buller förhindrar nybyggnad av bostÀder i stora delar av omrÄdet. TvÀrbanan, som idag gÄr mellan Sickla och Alvik, planeras inom kort förlÀngas norrut i tvÄ grenar via Ulvsunda industriomrÄde och Bromma flygplats.

Att undersöka en verksamhets sÀkerhetsstatus - struktur eller kultur? : Om Ätta haveriutredares syn pÄ vad som konstituerar en sÀker verksamhet.

Olyckor Ă€r ofta resultatet av en mĂ€ngd processer dĂ€r teknik, mĂ€nniskor och organisatoriska förhĂ„llanden samverkat pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att följden blivit en negativ hĂ€ndelseutveckling. Teorier gör gĂ€llande att en haveriutredares mentala förestĂ€llningar eller olycksmodeller har betydelse för hur ett sĂ„dant förlopp kan analyseras och förstĂ„s. En teori hĂ€vdar att sĂ€kerhetskultur som begrepp potentiellt skulle kunna kopplas till olycksmodeller för att bĂ€ttre kunna förstĂ„ utvecklingen av vissa hĂ€ndelseförlopp.Statens Haverikommission undersöker olyckor och tillbud frĂ€mst inom domĂ€nerna flyg, sjöfart, spĂ„rbunden trafik samt militĂ€r verksamhet. Även andra allvarliga olyckor inom andra domĂ€ner utreds i vissa fall. Huvudsyftet med haveriutredningarna Ă€r att förbĂ€ttra sĂ€kerheten genom att undersöka vad som har hĂ€nt, varför det har hĂ€nt och vad som kan göras för att förebygga att liknande hĂ€ndelser intrĂ€ffar igen.

Ett attraktivt Söder : stadsförnyelse i Helsingborg

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs nÄgra allmÀnna reflektioner om attraktivitet samt en genomgÄng av olika aspekter av attraktivitet. DÀrefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet bestÄr i. Avslutningsvis dras nÄgra allmÀnna slutsatser. DÀrefter tillÀmpas pÄ Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

Movement pattern and habitat use of female grass snake (Natrix natrix) in a semi-urban environment

Rörelsemönster och habitatanvÀndning hos ormar Àr ett omrÄde dÀr relativt lite forskning har gjorts trots tecken pÄ minskande populationer pÄ flera platser i vÀrlden. Snoken (Natrix natrix) Àr en vanligt förekommande orm i Sverige som tycks vara pÄ nedgÄng, troligen pÄ grund av en sÀmre tillgÄng pÄ ÀgglÀggningsplatser. Vanliga ÀgglÀggningsplatser i Sverige utgörs av gödselstackar och komposter vilka ger den stabila temperatur som Àggen behöver. Dessa har dock blivit bÄde fÀrre och mer svÄrtillgÀngliga under det senaste Ärhundradet. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka vilka ÀgglÀggningsplatser som anvÀnds i ett omrÄde dÀr gödselstackar saknas och hur anpassningsbara snokhonor Àr till nya omrÄden.

"FrÄn det att jag var liten har det alltid varit boll" : Om konstruktionen av femininitet bland elitsatsande fotbollstjejer

Svenska fotbollförbundet Àr numera det specialidrottsförbund som har flest kvinnliga medlemmar. Samtidigt tycks fotbollen förkroppsliga maskulinitetens idé, och fotbollsspelande kvinnor benÀmns som okvinnliga. Föreliggande arbete behandlar konstruktionen av femininitet bland elitsatsande fotbollstjejer i MFF: s dam utvecklingslag (DU). FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ tjejers tal om sig sjÀlva i en elitklubb inom en traditionell manssport.Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observation studerar jag fotbollstjejernas metoder för konstruktion av verkligheten ur ett etnometodologisk perspektiv. De teoribildningar som jag anvÀnder Àr Robert W.

Foderrelaterad fÄng hos hÀst : gÄr det att förebygga?

FÄng Àr en vanlig hÀstsjukdom som medför stort lidande för den drabbade hÀsten. Av mÄnga olika fÄngframkallande faktorer Àr de foderrelaterade de vanligaste. Syftet med arbetet var att undersöka vilka vetenskapliga stöd det finns för att det Àr möjligt att förebygga foderrelaterad fÄng genom en vÀl anpassad foderstat. Arbetet var en litteraturstudie av vetenskapliga texter, utvalda genom sökningar i databaser, för att ta reda pÄ vad som Àr kÀnt om vad som startar ett fÄnganfall, hur kroppen pÄverkas samt vilka hÀstar som Àr i riskzonen för fÄng. MÄlet var att ta reda pÄ vilka vetenskapliga rekommendationer det finns för utfodring av hÀstar i riskzonen, bÄde nÀr det gÀller planering av foderstat och val av fodermedel, men Àven nÀr det gÀller bete för dessa hÀstar.

Boendeformer och segregation : En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

Interaktion hos yngre barn med grav cerebral pares : En fallstudie av interaktionen hos tvÄ yngre barn och deras nÀrmaste omgivning med ett strukturerat bedömningsmaterial

Kommunikation Àr avgörande för att uppnÄ en god livskvalitet och grundlÀggande för att kunna förstÄ andra och göra oss sjÀlva förstÄdda. Grunden för en tillfredsstÀllande kommunikation Àr att det finns ett samspel mellan de parter som ingÄr, vilket förutsÀtter att det sker ett ömsesidigt utbyte mellan samtalsparterna. De funktionsnedsÀttningar som cerebral pares ofta leder till kan medföra svÄrigheter för individen att göra sig förstÄdd. Det saknas idag svenska studier gÀllande interaktionen hos smÄ barn med grav cerebral pares (CP). Denna studies syfte Àr att bidra till en ökad kunskap om hur interaktionen ser ut hos yngre barn (1,5-5 Är) med grav CP (GMFCS IV-V) och deras nÀrmaste omgivning.

Etnisk mÄngfald : En studie av LÀnsförsÀkringar VÀrmland

De senaste Ären har den etniska mÄngfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhÀlle (Roth, 2004). Detta pÄverkar vÄrt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmÀrksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr en organisation som har uppmÀrksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mÄngfald. I VÀrmland Àr andelen utrikes födda mÀnniskor 8,1 procent1 och LÀnsförsÀkringar VÀrmland menar att det kan krÀvas en förÀndring för att kunna möta deras potentiella ochbefintliga kunder som har utlÀndsk bakgrund samt ta tillvara pÄ den kompetens som finns hos dessa mÀnniskor som Àven har förÀndrat arbetsmarknaden. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr liksom mÄnga andra svenska organisationer homogen med de vita mÀnnen i toppen och har en lÄg andel medarbetare med utlÀndsk bakgrund, i enlighet med hurHolgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige.

Arbetslöshet ? ett sociologiskt perspektiv : ? arbetslöshetens effekter pÄ individen

ProblemArbetslöshet drabbar alla, speciellt med bakgrund av den ekonomiska krisen 2008. Vi sÄg hela vÀrlden drabbas och inte minst Sverige, unga som gamla. Vi har dÀrför intresserat oss för hur mÀnniskorna bakom arbetslöshetssiffrorna upplever sin situation som arbetslösa.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur arbetslöshet upplevs utifrÄn arbetslösas perspektiv.För att uppnÄ vÄrt syfte kommer vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund, Hur ser deras handlingsmöjligheter ut?Hur ser de pÄ sina jobbchanser? Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet? Finns det skillnader mellan mÀn och kvinnor vad gÀller deras upplevelser?Hur hanterar mÀnnen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation? MetodVi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att studera upplevelserna kring arbetslösheten. Vi har Àven anvÀnt oss av andrahandsmaterial till vÄra intervjuer.

Vilka faktorer pÄverkar aktiemarknadsutvecklingen? och vilka andra faktorer pÄverkar enskilda aktiekurser?

Denna uppsats handlar om en kartlÀggning av faktorer som, enligt författarens uppfattning och erfarenhet, orsakar aktiekursvariationer och pÄverkar utvecklingen pÄ aktiemarknaden.Före kartlÀggningen av dessa faktorer framhÀvs vikten av den amerikanska aktiemarknaden och dess influens pÄ vÀrldens övriga börser.Vidare, struktureras uppsatsen i ett teorikapitel som innehÄller tvÄ delar med separata kartlÀggningar av faktorer som pÄverkar aktiemarknaden i helhet respektive faktorer som orsakar enstaka aktieprisvariationer, och ett empirikapitel som ocksÄ innehÄller olika delar dÀr observationer och undersökningsresultat jÀmförs med de kartlagda teorierna.Faktorerna som tros pÄverka hela marknadsutvecklingen Àr styrrÀntenivÄn, inflationen, konjunkturlÀget, oljepriset, krig och terror, tekniska analysen, amerikanska makrostatistiksiffror, politiska beslut, övervÀrdering och korrektion, psykologiska faktorer, spekulation, osÀkerhet samt rapporteringsperioder. DÀremot, har mina undersökningsresultat visat att anomalier, det vill sÀga omtalade och Äterkommande perioder dÀr aktiemarknaden oförklarligt brukar följa ett visst utvecklingsmönster, inte har den beryktade effekten pÄ börserna.BetrÀffande enstaka aktiekursvariationer, har mina observationer visat att strukturella förÀndringar i ett företag, blankning i en aktie, rykten, företagsrapporters innehÄll, tidningsartiklar samt publicerade rekommendationer och bedömningar frÄn olika kÀllor har alla en verkande effekt pÄ en aktiekursutveckling. DÀremot har det konstaterats att aktiens fundamentala vÀrde inte har nÄgon större effekt pÄ investerarnas köp- eller sÀljbeslut och dÀrmed inte har nÄgon verkan pÄ kursförÀndringen.Under arbetets gÄng har det Àven uppdagats ytterligare faktorer som inte har en teoretisk förankring men ÀndÄ fÄr en betydande verkan pÄ en aktiekursutveckling. Dessa har belysts i en tredje och separat del i empirikapitlet. Faktorerna Àr den amerikanska dollarkursen, vinstvarningar eller prognosuppdateringar i företag, stora order, skandaler, vd-uttalanden samt kapitalmarknadsdagar.I det fjÀrde och det sista kapitlet diskuteras och ifrÄgasÀtts logiken i marknads- och aktiekursutvecklingen.

INDIVIDERS PÅVERKAN : pĂ„ beslut under en kommunal mĂ„lprocess

Bakgrund och problem:         MÄlstyrning, som utvecklades inom den privata sektorn, blev som en följd av New Public Management (NPM) ett vanligt styrsÀtt inom svenska kommunorganisationer redan i början av 1990-talet. Skillnader i förutsÀttningarna mellan privata och offentliga organisationer har sedan dess gjort att det funnits svÄrigheter att tillÀmpa styrsÀttet. Tidigare forskning har identifierat problem i form av mÄltrÀngsel, mÄlformulering, mÀtbarhet och uppföljning. Studier som fokuserat pÄ beslut i kommunorganisationer har bland annat tittat pÄ tjÀnstemanna- kontra politikerrollen och individernas egenskaper. I den hÀr studien dockas de bÄda omrÄdena samman dÄ beslut under kommunala organisationers mÄlprocesser studeras med sÀrskilt fokus pÄ individers pÄverkan pÄ besluten.ForskningsfrÄga:                        Hur pÄverkar individer i en kommunorganisation, i praktiken, de beslut om mÄl och delmÄl som förekommer under mÄlstyrda arbeten? Och varför ser pÄverkan ut som den gör?Syfte:                                              Syftet med studien Àr att förklara individers pÄverkan pÄ beslut om mÄl och delmÄl under ett mÄlstyrt arbete i en kommunorganisation, detta för att skapa en helhetsbild som ökar den totala förstÄelsen för mÄlarbeten i dessa organisationer.Teoretisk referensram:           Studien koncentreras kring individers pÄverkan pÄ beslut, genom att ta utgÄngspunkt i den vidareutvecklade Garbage-Can-teorins begrepp; problem, lösningar, tid, engagemang och möjligheternas fönster.

Mer Àn bara knÀtofs ? En kvalitativ studie av dansföreningen Hamboringens organisationsform.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med sÀrskilt fokus pÄ kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrÄn en förfrÄgan frÄn föreningen dÀr de ville ha hjÀlp med att se över föreningens organisationsform. I studien anvÀndes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnÀmnda perspektivet har sitt fokus pÄ hur organisationer strukturellt Àr uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar pÄ hur symboler anvÀnds för att stÀrka sammanhÄllningen inom organisationer. Vid sidan om dessa tvÄ teorier vÀvdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna fÄ svar pÄ studiens frÄgor.

SfÀroidisering av kolstÄl: optimering av glödgningscykeln hos LuCoil Steel AB

Hos LuCoil Steel AB, dotterbolag till SSAB TunnplÄt AB, vÀrmebehandlas bl.a. stÄl för att ge det speciella egenskaper som gynnar dess formbarhet vid efterföljande behandlingar. Denna vÀrmebehandling av stÄlet som kallas för mjukglödgning eller sfÀroidiseringsglödgning Àr en vÀldigt tidskrÀvande process, dÀr strukturella förÀndringar i materialet sker och utvecklas med tiden. Syftet med detta arbete har varit att hitta optimala vÀrmebehandlingscykler för fyra olika stÄlsorter dÀr kraven pÄ materialegenskaperna uppfylles och samtidigt undersöka hur utvecklingen av mikrostrukturen med tiden pÄverkar dess egenskaper. För att simulera den industriella glödgningsprocessen hos LuCoil utfördes försök i en laboratorieugn och vidare utfördes hÄrdhetsprov, dragprov och analyser av mikrostrukturen i svepelektronmikroskop för varje glödgat material.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->