Sök:

Sökresultat:

503 Uppsatser om Strukturella hćl - Sida 30 av 34

Fördelning av aktieÀgarvÀrde ? En hÀndelsestudie av fastighetsbolagsförvÀrv pÄ Stockholmsbörsen

FörvÀrv kan göras utifrÄn en rad olika motiv, dÀr möjligheten till ökad lönsamhet genom synergieffekter Àr ett av de vanligaste. Synergieffekter ger fördelar, vilka genererar större kassaflöden och sÄledes högre avkastning för företagets Àgare. Medan budgivande bolag frÀmst handlar utifrÄn incitament sÄsom möjlighet till ökad konkurrenskraft, marknadsandel och lönsamhet, attraheras mÄlbolagets aktieÀgare snarare av budpremien. Detta eftersom de oftast erhÄller en premie pÄ mellan 15 till 50 procent utöver bolagets aktuella marknadsvÀrde. Empiriska undersökningar som gjorts kring uppköpssituationer i fastighetsbranschen, inklusive denna, visar att uppköp i regel gynnar det uppköpta företagets aktieÀgare pÄ bekostnad av aktieÀgarna i det förvÀrvande bolaget.

Organisationsutveckling av Försvarsmaktens ledningsorganisation

Huvudsyftet med uppsatsen Ă€r att klarlĂ€gga vilka förutsĂ€ttningar och grundvĂ€rden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. HĂ€r belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, bĂ„de deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgĂ„ngsvĂ€rdena nĂ„gra implicita som pĂ„verkade designen av organisationen och vilka var de i sĂ„dana fall?AnvĂ€ndes nĂ„gon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen pĂ„? Är organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmĂ€n eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmĂ€n? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförĂ€ndring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen Ă€r en bra utgĂ„ngspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hĂ€nger ihop. Modellen pĂ„minner oss om att strukturen alltid Ă€rknuten till andra komponenter i organisationen.

Ett attraktivt Söder - stadsförnyelse i Helsingborg

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs nÄgra allmÀnna reflektioner om attraktivitet samt en genomgÄng av olika aspekter av attraktivitet. DÀrefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet bestÄr i. Avslutningsvis dras nÄgra allmÀnna slutsatser. DÀrefter tillÀmpas pÄ Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

Mer Àn bara knÀtofs ? En kvalitativ studie av dansföreningen Hamboringens organisationsform.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med sÀrskilt fokus pÄ kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrÄn en förfrÄgan frÄn föreningen dÀr de ville ha hjÀlp med att se över föreningens organisationsform. I studien anvÀndes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnÀmnda perspektivet har sitt fokus pÄ hur organisationer strukturellt Àr uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar pÄ hur symboler anvÀnds för att stÀrka sammanhÄllningen inom organisationer. Vid sidan om dessa tvÄ teorier vÀvdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna fÄ svar pÄ studiens frÄgor.

Boendeformer och segregation - En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning

BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.

MÀnnen i Moa Martinsons Kvinnor och ÀppeltrÀd

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nĂ€ra lĂ€sning av Moa Martinsons Kvinnor och Ă€ppeltrĂ€d med fokus pĂ„ de manliga karaktĂ€rerna förmĂ„r öppna texten för tolkning pĂ„ nĂ„got nytt sĂ€tt, huvudsakligen i ett sjĂ€lvbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frĂ„gan om Kvinnor och Ă€ppeltrĂ€ds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.      Skildringarna av mĂ€nnen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden ? visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina tvĂ„ drunknade söner trĂ€nger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gĂ„ vidare avspeglas i romanen.

Övergödning i StavbofjĂ€rdens tillrinningsomrĂ„de : En utvĂ€rdering av genomförda insatser för minskad nĂ€ringsbelastning frĂ„n enskilda avlopp och jordbruk

Syftet med denna studie har varit att utvÀrdera och granska den första tidsperioden av det unika projektet Enskilda avlopp i kretslopp samt ÄtgÀrder som genomförts inom jordbruket för minskad nÀringsbelastning i StavbofjÀrden tillrinningsomrÄde i SödertÀlje kommun. Utmaningar med projektet redovisas ocksÄ för att undersöka möjligheten för andra kommuner att ta efter initiativet. För att uppnÄ syftet har litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer genomförts. Arbetet Àr en fallstudie av utvÀrderande karaktÀr och har genomförts i StavbofjÀrdens tillrinningsomrÄde.Problemen med övergödning Àr stora i StavbofjÀrdens tillrinningsomrÄde och idag arbetar man aktivt för att minska nÀringsbelastningen. Sedan tre Är tillbaka pÄgÄr projektet Enskilda avlopp i kretslopp för att försöka minska övergödningsproblematiken och möjliggöra Äterföring av nÀringsÀmnen till Äkermark.

Gy11 ? FörstÀrkning av skolans sorteringsfunktion? : En studie om ungdomars gymnasieval efter 2011 Ärs gymnasiereform.

 Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsÀttningarna pÄ gymnasienivÄ förÀndrades. Eleverna ska nu vÀlja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i Ärskurs nio. De gemensamma kÀrnÀmnena har minskat, möjligheter att lÀsa in högskolebehörighet pÄ yrkesförberedande program har förÀndrats och det har tillkommit tvÄ nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste tvÄ seklerna förÀndrats, bÄde inom organisationen och gentemot samhÀllsförÀndringar. Skolan har under Ären haft mÄnga olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft.

Duktighetsfenomenet : Ambition, höga krav och stress bland "duktiga tjejer" i den svenska gymnasieskolan

Det rÄder idag en rad jÀmstÀlldhetsproblem i den svenska skolan, trots att denna ska arbeta för jÀmstÀlldhet. Ett flertal studier visar att förvÀntningarna pÄ tjejer och killar skiljer sig Ät samt att tonÄrstjejers psykiska hÀlsa och vÀlmÄende blir allt sÀmre. Det har skrivits mycket om psykisk ohÀlsa gÀllande ungdomar, men fokus har sÀllan legat pÄ de högpresterande tjejerna i skolan. Denna uppsats syftade dÀrför till att undersöka i vilken omfattning ett ?duktighetsfenomen? rÄder bland tjejer som gÄr sista Äret i den svenska gymnasieskolan samt att ur ett genusperspektiv analysera detta fenomen.För att uppnÄ syftet valdes en tvÀrsnittsdesign innefattade tvÄ metoder; enkÀter samt semistrukturerade intervjuer, vilket ansÄgs nödvÀndigt eftersom uppsatsens frÄgestÀllningar var av bÄde kvantitativ och kvalitativ art.

Studenters syn pÄ sin ledarskapsförmÄga och viljan att bli chef : En kvantitativ studie om skillnader och samband mellan ekonom och PA-studenter.

Traditionellt har HR-arbetet frÀmst varit fokuserat pÄ administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillrÀckligt effektivt och vÀrdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras sÄ att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer Àr avgörande för hur framgÄngsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förÀndrade roll och vilken typ av stöd de förvÀntar sig av den. Vi vill ocksÄ undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig Ät beroende pÄ hur den Àr organiserad.

Hur skapas regional utveckling?: en fallstudie av biltestverksamheten i Arjeplog

Sverige Àr ett stort land dÀr förutsÀttningarna för ekonomisk utveckling varierar mellan de olika regionerna. I flera Ärtionden har regionalpolitik bedrivits för att jÀmna ut dessa skillnader. Politiken har inte alltid fÄtt det förvÀntade resultatet och det beror, enligt kritikerna till top-down- tÀnkandet, pÄ att det inte gÄr att skapa utveckling uppifrÄn. De menar att policy skapas pÄ lokal nivÄ i samhÀllet i sÄ kallade policynÀtverk. Enligt Burts teori bör ett sÄdant nÀtverk vara vÀl integrerat internt och aktörerna mÄste ha mÄnga kontakter utanför nÀtverket för att det ska vara maximalt presterande.

Prognos inom sjukvÄrden

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Upplevelsen av att handleda sjuksköterskestudenter i omvÄrdnadsprocessen pÄ en akutvÄrdsavdelning : en intervjustudie

SAMMANFATTNINGAtt arbeta i svensk hÀlso- och sjukvÄrd idag innebÀr att arbeta i en balans mellan stressiga ochstimulerande arbetssituationer. I sjuksköterskors arbetsuppgifter ingÄr det, utöver dearbetsuppgifter som utförs inom ens verksamhet, att handleda sjuksköterskestudenter.Tidigare studier visar pÄ att handledning krÀver mycket tid och energi och kan leda till stresshos personalen. Samtidigt kan handledning vara vÀldigt givande för personalen dÄ man serstudenten vÀxa i sin yrkesroll och att handledare i och med det kan vÀxa i sin egen yrkesrollsom sjuksköterska. OmvÄrdnadsprocessen Àr en central del i sjuksköterskestudentersutbildning och framförallt i verksamhetsförlagd utbildning i termin tre undersjuksköterskeutbildningen. PÄ en akutvÄrdsavdelning kan patienter som har kort förvÀntadvÄrdtid eller patienter som Àr i behov av extra övervakning eller kontroller vÄrdas.

Kapitalkrav & Konflikthantering : Svenska bankers hantering av intressekonflikter som uppkommit ur det ökade kapitalkravet

PÄ grund av bankernas roll i 2008 Ärs finanskris har förtroendet för banker sjunkit vÀrlden över. För att stabilisera situationen sÄ har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhÄlla sig till. DÀribland ett högre kapitalkrav. NÄgot som garderar bankerna mot framtida kriser men som Àven ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som bestÄr av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt Àgda banken SBAB genomfört begrÀnsningar i sin verksamhet.

HR-funktionens förÀndrade roll : En studie om linjechefers uppfattning av HR-funktionen i Falu och Avesta kommun

Traditionellt har HR-arbetet frÀmst varit fokuserat pÄ administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillrÀckligt effektivt och vÀrdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras sÄ att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer Àr avgörande för hur framgÄngsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förÀndrade roll och vilken typ av stöd de förvÀntar sig av den. Vi vill ocksÄ undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig Ät beroende pÄ hur den Àr organiserad.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->