Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammationssjukdom som symmetriskt drabbar kroppens leder och går i skov. En inflammationsprocess uppstår i synovialmembranet (ledhinnan) som börjar förtjockas och utsöndra ett exsudat till synovialvätskan, Exsudatet innehåller mycket erosiva inflammatoriska molekyler, inklusive cytokinerna TNF, IL-1 (interleukin) pch IL-6. De onormala cytokinkoncentrationerna förstör med tiden leden. Detta leder till leddeformationer, smärta och stelhet. Sjukdomen involverar även andra organ än enbart rörelseapparaten.

Strukturell avbildning med ultraljud kan användas för att upptäcka sjukdomar och störningar i kroppen. För att ställa tillförlitliga diagnoser räcker det inte alltid med en strukturell avbildning utan ibland krävs det även fysiologisk information. Vid användning av funktionell avbildning med ultraljud kan den informationen mätas i kroppens olika fysiologiska system. Systemen består av funktionellt olika enheter och kallas för motoriska enheter i skelettmuskulatur. Vid sjukdomar som ateroskleros (åderförkalkning) kan dessa enheter vara så kallade kärlplack, som består av vävnad med varierande egenskaper och medicinsk relevans. Möjligheten att kunna analysera funktionella enheter i system som dessa kan bidra mycket till diagnostisering av sjukdomar och störningar. Den här studien presenterar en metod för att hitta naturliga kluster av funktionella enheter i skelettmuskulatur, från 3D-data inhämtat med ultraljudssekvenser. I studien genererades syntetiska data från en modell som simulerar sekvenser av aktionspotentialer i kontraherande muskelvävnad.

Majoriteten av världens extremt fattiga bor i rurala områden och 300 miljoner av dem i Indien och Kina. Trots att länderna kommit en bit på vägen i sin strukturella omvandling arbetar fortfarande runt hälften av befolkningen på landsbygden inom jordbruket. De direkta och indirekta effekterna som den primära sektorn skapar har visat sig viktiga av olika anledningar. Hur detta kommer sig undersöks närmare i denna uppsats som är en litteraturstudie om rural fattigdom och jordbrukssektorn roll för att minska denna i Indien och Kina. Dessutom kommer även den makroekonomiska politik som förts i länderna samt andra jordbruksspecifika faktorers inverkan på sektorn att granskas.

Denna uppsats handlar om arrangerade äktenskap. Syftet är att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö där arrangerade äktenskap är vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och värderar denna form av äktenskap och dels hur dessa påverkas av andra samhällens syn på det arrangerade äktenskapet. En annan infallsvinkel är hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang där arrangerade äktenskap är vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och värderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat äktenskap, eller befinner sig i en miljö där denna form av äktenskap är vanligt förekommande. Intervjuer har även utförts med en kurator, en lärare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter på något sätt kommer i kontakt med det arrangerade äktenskapet.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Forskning visar att tillgången till rätt resurser, framförallt i form av kunskap och kontakter, är en förutsättning för en lyckad internationaliseringsprocess i företag. En förmedlande part, en så kallad ?broker? som kopplar ihop kontakter och affärsnätverk med varandra, kan bidra till denna process. Denna uppsats studerar en handelsfrämjande organisation mellan Finland och Sverige som här benämns som ?Handelsfrämjaren?.

Bakgrund: Papperslösa och asylsökande räknas till samhällets mest utsatta och tillhör de grupper vilka FNs mänskliga rättigheter syftar till att skydda. Svensk lagstiftning är inte förenlig med dessa rättigheter. Papperslösa och asylsökande lider ofta av fysiska och psykiska problem och vägen till hälso- och sjukvård är kantad av hinder. Den svenska yrkesetiska koden för sjuksköterskor beskriver en professionell plikt att vårda alla på samma villkor. Omständigheter som hindrar sjuksköterskor att ge jämlik vård ställer dem inför problem och dilemman.

Studiens syfte har varit att öka kunskapen och förståelsen för sexuella övergrepp mot kvinnor, så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Frågan som har varit i fokus är: Hur diskuteras våldtäkt och sexuella övergrepp i forskningslitteraturen, ur ett teoretiskt och behandlingsmässigt avseende? Studien har utförts i form av en kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig samt internationell forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att med feministisk och psykodynamisk teori som analysverktyg, diskutera sexuella övergrepp utifrån betydelsen av förövarens identitet och bakgrund, aktuella normer, föreställningar och värderingar i samhället kring förväntningar på förövare och offer. Vidare har sexuella övergrepp granskats ur en juridisk aspekt.

 SammanfattningStudiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna. Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen.

Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat.

Den här uppsatsen redovisar en uttalsstudie bland personer med arabiska som förstaspråk. Studien är dels kontrastiv då den undersöker uttalsavvikelser i det svenska språket utifrån den kontrastiva hypotesen, dels en attitydundersökning som tar upp både inlärares och lärares attityd till uttalsavvikelser. Fokus ligger på vokalerna, konsonanterna och de prosodiska egenskaperna (ordbetoning och längd) som brukar ställa till med problem vid andraspråksinlärning.I studien används två metoder, dels uttalstest, och dels intervjuer med inlärare och lärare. Uttalstestet består av två delar: styrt tal, d.v.s. en uppläst text, och fritt tal om ett specifikt ämne.

Barns och ungdomars psykiska ohälsa är ett ofullständigt utforskat område i Sverige. Mycket tyder dock på att den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bäst kan bli hjälpt. Syftet med denna studie har varit att få en större förståelse för hur återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa kan se ut för denna grupp: vad som är verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pådrivande och hjälpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 år som lidit av psykisk ohälsa men som idag mår bra igen. Ingen av dem har vårdats på institution för den psykiska ohälsan, men alla har fått professionell hjälp.

Tidigare forskning har visat att barn med typisk utveckling går från en visuell strategi till en fonologisk. Huruvida denna utveckling sker hos personer med utvecklingsstörning är oklart. De flesta forskare är överens om att dessa personer har en nedsättning i den fonologiska loopen. Om denna nedsättning beror på strukturella avvikelser eller utvecklingsförsening är forskarna inte eniga om. Det är även oklart var en eventuell strukturnedsättning skulle sitta.