Studiens syfte har varit att öka kunskapen och förståelsen för sexuella övergrepp mot kvinnor, så som den beskrivs i ett urval av forskningslitteraturen. Frågan som har varit i fokus är: Hur diskuteras våldtäkt och sexuella övergrepp i forskningslitteraturen, ur ett teoretiskt och behandlingsmässigt avseende? Studien har utförts i form av en kunskapsöversikt och bygger på ett urval av svenskspråkig samt internationell forskningslitteratur. Huvudinriktningen har varit att med feministisk och psykodynamisk teori som analysverktyg, diskutera sexuella övergrepp utifrån betydelsen av förövarens identitet och bakgrund, aktuella normer, föreställningar och värderingar i samhället kring förväntningar på förövare och offer. Vidare har sexuella övergrepp granskats ur en juridisk aspekt.

 SammanfattningStudiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna. Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen.

Vetenskapsjournalister fungerar som en länk mellan forskare och allmänhet. Deras verksamhet kan beskrivas som ett arbete med att översätta vetenskapliga publikationer till tidningstext. En stor del av det arbetet innebär att förenkla. Metaforer, liknelser och jämförelser är journalistens främsta verktyg i detta arbete. Metafor är en retorisk figur som betyder att ett uttryck tas från sitt naturliga sammanhang och används i ett annat.

Den här uppsatsen redovisar en uttalsstudie bland personer med arabiska som förstaspråk. Studien är dels kontrastiv då den undersöker uttalsavvikelser i det svenska språket utifrån den kontrastiva hypotesen, dels en attitydundersökning som tar upp både inlärares och lärares attityd till uttalsavvikelser. Fokus ligger på vokalerna, konsonanterna och de prosodiska egenskaperna (ordbetoning och längd) som brukar ställa till med problem vid andraspråksinlärning.I studien används två metoder, dels uttalstest, och dels intervjuer med inlärare och lärare. Uttalstestet består av två delar: styrt tal, d.v.s. en uppläst text, och fritt tal om ett specifikt ämne.

Barns och ungdomars psykiska ohälsa är ett ofullständigt utforskat område i Sverige. Mycket tyder dock på att den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bäst kan bli hjälpt. Syftet med denna studie har varit att få en större förståelse för hur återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa kan se ut för denna grupp: vad som är verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pådrivande och hjälpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 år som lidit av psykisk ohälsa men som idag mår bra igen. Ingen av dem har vårdats på institution för den psykiska ohälsan, men alla har fått professionell hjälp.

Tidigare forskning har visat att barn med typisk utveckling går från en visuell strategi till en fonologisk. Huruvida denna utveckling sker hos personer med utvecklingsstörning är oklart. De flesta forskare är överens om att dessa personer har en nedsättning i den fonologiska loopen. Om denna nedsättning beror på strukturella avvikelser eller utvecklingsförsening är forskarna inte eniga om. Det är även oklart var en eventuell strukturnedsättning skulle sitta.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur arbetsgrupperna inom verksamheten upplever och hanterar problem inom arbetsplatsen, som rör samarbetet kollegor emellan.Frågeställningar: 1) Hur hanteras uppkomna konflikter mellan anställda? 2) Vilken typ av konflikter förkommer inom arbetsgruppen? 3) Kan vissa konflikter förebyggas organisatoriskt?Metod och material: Kvalitativ metod och intervjustudie.Vi har gjort en kvalitativ studie i en verksamhet som jobbar med ungdomar. En verksamhet som är relativt liten med få arbetsgrupper. Arbetet är mycket individuellt och det finns en bred och varierande akademisk bakgrund bland personalen. Empirin har tagits fram genom en halvstrukturerad intervjuguide där resultatet delades in olika teman.

Syftet med detta arbete har varit att analysera hur offentliga rum förändras i samband med omfattande stadsutveckling. Arbetet ska ge upphov till ny kunskap för hur offentliga rum i framtida nyetableringar och i närliggande bebyggelse kommer att användas. Det offentliga rummets användande har studerats i en litteraturstudie och i en empiri över Sundsvalls tätort. Sundsvall valdes som empiri eftersom staden står inför två spännande stadsbyggnadsprojekt i direkt geografisk anknytning till stadens centrum. Detta tillsammans med att Sundsvalls centrum, Stenstaden, är ett väldefinierat stadscentrum, som är tydlig i sin struktur, gör att staden fungerar bra som fallstudie.

Transperson är ett paraplybegrepp som avser personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck alltid eller under perioder skiljer sig från det juridiska kön som registrerades för dem vid födseln. Till exempel; transsexuella, transvestiter, intergenders med flera. De är en marginaliserad grupp i samhället och forskning tyder på att de mår sämre, både fysiskt och psykiskt, än befolkningen i stort. Syftet med studien var att kartlägga vilken forskning som finns gällande transpersoners erfarenheter av bemötandet i sjukvården. Teoretisk ram var Personcentrerad omvårdnad och Queerteori.

Svenska livbolag har varit en av de större kapitalplacerarna på den svenska fastighetsmarknaden under de senaste fem åren. Livbolagen förvaltar kapital åt sina försäkringstagare som förväntar sig få utbetalningar antingen genom en traditionell försäkring, där livbolagen utlovar en bestämd avkastning per år eller genom att erbjuda fondförsäkringar. Den traditionella livförsäkringen inbringar stora summor premier som måste investeras i olika tillgångsslag. Placeringstillgångarna kommer att bli underställda det nya Solvens II direktivet som innebär att livbolagen måste anpassa sina tillgångar efter sina åtaganden.Syftet med den här rapporten är att utreda vilka effekter Solvens II direktivet kan tänkas ha på de svenska livbolagen och hur livbolagen kan komma att förändra sina portföljeallokeringar till följd av det nya regelverket. Rapporten avgränsas till livbolagens fastighetsrelaterade tillgångar och kommer primärt behandla effekten av ett riskbaserat kapitalkrav på olika fastighetsexponeringarna.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några mönster och samband i hur förskolepedagoger upplever förutsättningar för barns lärande beroende på ålderssammansättningen i gruppen. Studien är kvantitativ med webbenkät som metod för insamling av data från pedagoger. Undersökningen omfattar alla förskolor inom en kommun i Värmland, totalt 55 kommunala avdelningar och 144 pedagoger. Följande ålderssammansättningar ingår i studien: åldersindelade grupper, småbarnsavdelningar (1-3), avdelningar för äldre barn (3-5) och syskonavdelningar (1-5).Studien har sin utgångspunkt i interaktionistiska teorier, vilket innebär att förskolans verksamhet studeras utifrån olika samspelade aspekter, faktorer och nivåer. I studien ses förutsättningar för barns lärande i förhållande till förskolans kvalitet, vilken i sin tur tolkas som ett komplext fenomen som skapas i samspel mellan olika faktorer på struktur-, process- och resultatnivåer.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här undersökningen är skapa bättre förståelse för hur människor påverkas av att delta (passivt eller aktivt) i kulturella aktiviteter samt vidga kunskapen kring kultur som hälsofrämjande åtgärd. Följande frågeställningar har använts: Hur påverkas människan av mötet med kultur, fysiologiskt och psykologiskt. Vilka sjukdomstillstånd kan påverkas av kulturutövande? Vilken typ av kompetens krävs av personal som vägleder deltagarna i kulturella aktiviteter i hälsointerventioner? Vilka åtgärder behövs, inom vård, politik, samhällsstruktur och forskning för att kultur som hälsofrämjande åtgärd skall nå de människor som behöver den?MetodDen här studien är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade djupintervjuer med fyra forskare. Intervjuerna är analyserade med meningsinnehållet (inte språket) i fokus.

Stockholms läns landsting är sedan något år tillbaka nettobidragsgivare till det så kallade landstingskommunala utjämningssystemet. Enligt landstingsförbundets prognoser kommer denna utveckling att fortskrida, ett faktum som fick LO-ekonomerna Fransson och Wennmo att, i en rapport under våren 2003, hävda att utjämningssystemet inom en snar framtid kommer att bli politiskt ohållbart. Som alternativ föreslog rapportens författare att ett system med större, statligt kontrollerade, huvudmannaenheter införs. Uppsatsens syfte är att undersöka hur kostnaderna för hälso- och sjukvården kan komma att påverkas som en följd av att ansvaret överförs till större enheter än i dagsläget. För att uppfylla syftet har multipel regressionsanalys använts.