Sök:

Sökresultat:

503 Uppsatser om Strukturella hćl - Sida 25 av 34

Att arbeta strukturellt : Med vÀrlden som arbetsfÀlt

SammanfattningAllt fler socialarbetare vÀljer idag att Äka ut i vÀrlden för att arbeta med olika projekt. Det internationella perspektivet Àr av stor relevans för socialt arbete dÄ globaliseringen av vÀrlden gör lÀnder allt mer beroende av varandra och sociala problem krÀver internationella lösningar. Kunskaper om hur man arbetar med sociala problem pÄ en strukturell nivÄ Àr mycket viktigt inom det internationella fÀltet för att uppnÄ hÄllbara förÀndringar.Syftet med uppsatsen har varit att bidra med en förstÄelse för hur socialarbetare arbetar med förÀndring utifrÄn ett strukturellt perspektiv inom socialt arbete i utvecklingslÀnder. Det vi frÄgat oss Àr vilka möjligheter som finns, vilka utmaningar och hinder som kan uppstÄ samt vilka metoder och kunskaper som Àr viktiga vid socialt förÀndringsarbete i utvecklingslÀnder dÄ man arbetar utifrÄn ett strukturellt perspektiv. För att svara pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi valt att genomföra fem kvalitativa intervjuer med socialarbetare med erfarenhet av strukturellt socialt arbete i utvecklingslÀnder.

Försörjningsstöd och lokalsamhÀlle : En explorativ studie om lÄga försörjningsstödskostnader i SÀffle kommun

The purpose of this study is to illustrate if structural factors to welfare indicators and the internal organisation of handle social assistance in combination with dominating ways of living with their values and norms can be used to explain why the costs of social assistance are low in SĂ€ffle township. The character of this study is exploratory, though important aspects in this case was unknown. The empiricism come from descriptive secondary statistics and from qualitative interwievs with three inhabitants in SĂ€ffle, whom are experts which means they know the township of SĂ€ffle and itÂŽs inhabitants well. SĂ€ffle has been studied from four perspectives, of which the first two have a top- or macroperspective. In the study appears two divergent pictures.

Möjligheter och hinder för förverkligandet av en sjÀlvförnyande och demokratisk skola - Sett utifrÄn olika perspektiv och ramfaktorteorin

Syftet med vÄr undersökning har handlat om att försöka fÄ klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en sjÀlvförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrÄn olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) stÀllt ett antal frÄgestÀllningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssÀtt. Detta innebÀr att vi utgÄtt frÄn teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen pÄ skolutveckling har skiftat, men en gemensam nÀmnare vi iakttagit Àr att nÀstan samtliga informanter associerar begreppet mot nÄgot framÄtsyftande och gemensamt för skolan att strÀva mot som en mÄluppfyllande helhet.

Resurser och utmaningar : omvÄrdnad av kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relationer

Bakgrund: OmvÄrdnad Àr sjuksköterskans ansvarsomrÄde och ges till individer under hela livet. Det omvÄrdnadsbehov som en individ har ska tillgodoses oavsett om de Àr av fysisk, psykisk, social, kulturell eller andlig karaktÀr. VÄld i nÀra relationer drabbar en tredjedel av vÀrldens kvinnor och sjuksköterskan har en betydande roll i deras omhÀndertagande.Syfte: Att belysa resurser och utmaningar inom omvÄrdnad av kvinnor utsatta för vÄld i en nÀra relation.Metod: Litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar inkluderade. Dataanalysen utfördes genom att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat.Resultat: Arbetsmiljö och utbildning Äterfanns som viktiga strukturella aspekter inom omvÄrdnaden av utsatta kvinnor och kunde ses som bÄde resurser och utmaningar i omvÄrdnadsarbetet. Vidare inom de personliga aspekterna kunde majoriteten av subkategorierna Àven hÀr ses som bÄde resurser och utmaningar.

K1 : Är det förenklade K1 regelverket anvĂ€ndbart?

 Sammanfattning Problem och bakgrund: BokföringsnÀmnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda nÀringsidkare som bör implementeras frÄn den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlÀtta den administrativa bördan. HuvudfrÄgan som stÀlls i denna studie Àr en undran om, till vilken grad har anvÀndbarheten av K1 regelverket för de enskilda nÀringsidkarna förÀndrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrÄgorna Àr, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till vÀsentliga kostnadsbesparingar vad gÀller den administrativa bördan?Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda nÀringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen.Metod: Studien tillÀmpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjÀlp av statistisk datasamling. Detta innebÀr att studien utgÄr frÄn en kvantitativ enkÀtundersökning med ett slumpmÀssigt urval av respondenter.Referensram: I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda nÀringsidkarna i ett bredare perspektiv.Slutsats: Studiens syfte var att försöka förklara anvÀndbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken.

Jobbcoachers personliga nÀtverk : en undersökning av kommunala jobbcoachers nÀtverk och hur kontakterna anvÀnds för att fÄ personer i sysselsÀttning

Det finns mycket forskning som tyder pÄ att nÀtverk Àr betydelsefullt pÄ arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat pÄ de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nÀtverk har för att fÄ ett jobb. I vÄr studie fokuserar vi dÀremot pÄ de som sitter pÄ ?andra sidan?. Uppsatsens fokus Àr de arbetsrelaterade nÀtverken hos fem kommunala jobbcoacher.

Komplexa mÀnniskor i en mekanisk orgnaisation - ett kulturperspektiv

Syftet med vÄr studie Àr att genom ett kulturperspektiv fÄ en förstÄelse för vad som kan pÄverka anstÀlldas syn pÄ begreppen ledarskap och engagemang i arbetsorganisationen. Denna uppsats Àr en uppföljning av en tidigare enkÀtstudie som genomförts i den studerade organisationen. DÄ vi uppfattar att den undersökta organisationens strukturella utformning har betydande likheter men en mekanisk organisation, dÀr mÀnniskan i sitt arbetsutövande förvÀntas upptrÀda som maskinens förlÀngda arm,söker vi ocksÄ förstÄ hur detta kan pÄverka de nÀmnda begreppen. Vi utgÄr ifrÄn kultur som en social konstruktion, det vill sÀga det Àr mÀnniskorna i organisationen som skapar, vidmakthÄller och Äterskapar kulturen. Vidare ser vi kultur som de gemensamma innebörder och symboler som en grupp mÀnniskor delar i ett visst sammanhang eller en situation.

Malnutrition-ett omvÄrdnadsproblem

Detta examensarbete skrevs under vÄren 2009. Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att en informatör pÄ Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlÀnda barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vÀnder sig till LÀrarutbildningen Àr att han Àr intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgÄngspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som pÄ olika sÀtt berör nyanlÀnda barns situation i Sverige.

"Man mÄste göra andra vÀgval" : Om kuratorers arbete med papperslösa pÄ familjecentral

Den hÀr uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjÀnstens kuratorers arbete med papperslösa pÄ familjecentraler, och att öka förstÄelsen för vad kuratorerna upplever pÄverkar arbetet. En kvalitativ metod har anvÀnts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgÄngspunkt vid tvÄ geografiska omrÄden.Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta pÄ ett annat sÀtt med papperslösa, göra andra vÀgval, Àn med andra familjer de möter, till exempel genom att hÀnvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa bestÄr till stor del av att finnas tillgÀnglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhÀllsinformation och i varierande grad sjÀlv ?dra i trÄdar? och vara aktivt stöd.

Hemlöshet, hÀlsa och kontakt med vÄrden : En litteraturöversikt

Bakgrund: Hemlöshet Àr ett ökande problem i vÀrlden och beroende pÄ land sÄ hanteras och uppfattas fenomenet pÄ olika sÀtt. Olika faktorer pÄverkar huruvida en person hamnar i hemlöshet och dessa kan kategoriseras in i individuella, relationella, institutionella och strukturella faktorer. Hemlösa personer Àr en utsatt grupp i samhÀllet och hemlösheten pÄverkar en persons livskvalitet och hÀlsa. Hemlösa personer uppvisar liknande medicinska tillstÄnd som den allmÀnna befolkningen men i större utstrÀckning och löper större risk att dö i förtid. Hemlösa personer uppsöker oftare akutmottagningar och har lÀngre vÄrdtid Àn personer som inte Àr hemlösa.Syfte: Att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelser av sin hÀlsosituation och kontakt med vÄrden.Metod: En litteraturöversikt genomfördes, dÀr nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades.

"Kan jag fÄ bo i Sverige?" En studie av informaitonsmaterial till nyanlÀnda barn

Detta examensarbete skrevs under vÄren 2009. Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt i att en informatör pÄ Migrationsverket i Malmö undrar hur olika aktörer bemöter nyanlÀnda barns informationsbehov. Han efterlyser en förstudie kring detta, för att sedan eventuellt kunna utarbeta ett informationsmaterial. Anledningen till att han vÀnder sig till LÀrarutbildningen Àr att han Àr intresserad av att ta del av ett pedagogiskt perspektiv. Författarna har med utgÄngspunkt i denna undran kartlagt tre informationsmaterial som pÄ olika sÀtt berör nyanlÀnda barns situation i Sverige.

FrÄn sociala nÀtverk till osttillverkning : En studie om vad aktörer i gÄrdsmejeristers sociala nÀtverk tillför vid företagsstart och etablering

Storskaliga strukturer prÀglar idag stora delar av samhÀllet. Det Àr resultatet av en strukturutveckling som har pÄgÄtt under en lÀngre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det Àr dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfrÄga en smÄskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den smÄskaliga livsmedelsföretagen Àr idag flera till antalet Àn de större.

?Tiggarna pÄ stan Àr bara skrapet pÄ ytan? - En kvalitativ studie om förestÀllningar kring tiggeri inom det sociala arbetets fÀlt.

Tiggeri Àr ett fenomen som upprör och berör. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka förestÀllningar om tiggeri som fenomen som fanns pÄ det sociala arbetets fÀlt. UtgÄngspunkten i vÄr uppsats var socialarbetare i Göteborg som i sitt arbete kommer i kontakt med utlÀndska EU-medborgare som tigger. VÄra frÄgestÀllningar var hur socialarbetarna beskriver vilka tiggarna Àr och hur deras situation ser ut, vilka orsaker de beskriver till tiggeri, om de anser tiggeri i Göteborg Àr ett problem och hur det i sÄ fall bör ÄtgÀrdas. Vi ville ocksÄ förstÄ vad som ligger bakom förestÀllningarna om tiggeri och hur förestÀllningarna pÄverkar arbetet pÄ fÀltet.

Kulturella skillnader i internationella affa?rsrelationer : En studie av svenska fo?retags affa?rsrelationer i Mexiko

Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.

Att v?rda personer med demenssjukdom i akutsjukv?rd

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->