Sökresultat:
647 Uppsatser om Strukturella ćtgärder - Sida 40 av 44
Duktighetsfenomenet : Ambition, höga krav och stress bland "duktiga tjejer" i den svenska gymnasieskolan
Det rÄder idag en rad jÀmstÀlldhetsproblem i den svenska skolan, trots att denna ska arbeta för jÀmstÀlldhet. Ett flertal studier visar att förvÀntningarna pÄ tjejer och killar skiljer sig Ät samt att tonÄrstjejers psykiska hÀlsa och vÀlmÄende blir allt sÀmre. Det har skrivits mycket om psykisk ohÀlsa gÀllande ungdomar, men fokus har sÀllan legat pÄ de högpresterande tjejerna i skolan. Denna uppsats syftade dÀrför till att undersöka i vilken omfattning ett ?duktighetsfenomen? rÄder bland tjejer som gÄr sista Äret i den svenska gymnasieskolan samt att ur ett genusperspektiv analysera detta fenomen.För att uppnÄ syftet valdes en tvÀrsnittsdesign innefattade tvÄ metoder; enkÀter samt semistrukturerade intervjuer, vilket ansÄgs nödvÀndigt eftersom uppsatsens frÄgestÀllningar var av bÄde kvantitativ och kvalitativ art.
Studenters syn pÄ sin ledarskapsförmÄga och viljan att bli chef : En kvantitativ studie om skillnader och samband mellan ekonom och PA-studenter.
Traditionellt har HR-arbetet frÀmst varit fokuserat pÄ administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillrÀckligt effektivt och vÀrdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras sÄ att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer Àr avgörande för hur framgÄngsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förÀndrade roll och vilken typ av stöd de förvÀntar sig av den. Vi vill ocksÄ undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig Ät beroende pÄ hur den Àr organiserad.
Hur skapas regional utveckling?: en fallstudie av biltestverksamheten i Arjeplog
Sverige Àr ett stort land dÀr förutsÀttningarna för ekonomisk utveckling varierar mellan de olika regionerna. I flera Ärtionden har regionalpolitik bedrivits för att jÀmna ut dessa skillnader. Politiken har inte alltid fÄtt det förvÀntade resultatet och det beror, enligt kritikerna till top-down- tÀnkandet, pÄ att det inte gÄr att skapa utveckling uppifrÄn. De menar att policy skapas pÄ lokal nivÄ i samhÀllet i sÄ kallade policynÀtverk. Enligt Burts teori bör ett sÄdant nÀtverk vara vÀl integrerat internt och aktörerna mÄste ha mÄnga kontakter utanför nÀtverket för att det ska vara maximalt presterande.
Prognos inom sjukvÄrden
Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.
Upplevelsen av att handleda sjuksköterskestudenter i omvÄrdnadsprocessen pÄ en akutvÄrdsavdelning : en intervjustudie
SAMMANFATTNINGAtt arbeta i svensk hÀlso- och sjukvÄrd idag innebÀr att arbeta i en balans mellan stressiga ochstimulerande arbetssituationer. I sjuksköterskors arbetsuppgifter ingÄr det, utöver dearbetsuppgifter som utförs inom ens verksamhet, att handleda sjuksköterskestudenter.Tidigare studier visar pÄ att handledning krÀver mycket tid och energi och kan leda till stresshos personalen. Samtidigt kan handledning vara vÀldigt givande för personalen dÄ man serstudenten vÀxa i sin yrkesroll och att handledare i och med det kan vÀxa i sin egen yrkesrollsom sjuksköterska. OmvÄrdnadsprocessen Àr en central del i sjuksköterskestudentersutbildning och framförallt i verksamhetsförlagd utbildning i termin tre undersjuksköterskeutbildningen. PÄ en akutvÄrdsavdelning kan patienter som har kort förvÀntadvÄrdtid eller patienter som Àr i behov av extra övervakning eller kontroller vÄrdas.
Kapitalkrav & Konflikthantering : Svenska bankers hantering av intressekonflikter som uppkommit ur det ökade kapitalkravet
PÄ grund av bankernas roll i 2008 Ärs finanskris har förtroendet för banker sjunkit vÀrlden över. För att stabilisera situationen sÄ har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhÄlla sig till. DÀribland ett högre kapitalkrav. NÄgot som garderar bankerna mot framtida kriser men som Àven ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som bestÄr av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt Àgda banken SBAB genomfört begrÀnsningar i sin verksamhet.
Mots?ttningarnas Paradis - H?gstadieschemat som ett uttryck f?r schemal?ggare som n?rbyr?krater och deras komplexa praktik
Syfte:
Denna studie ?syftar att bidra med kunskap kring schemat och f?rst?else kring varf?r det konstrueras som det g?rs. Studien unders?ker hur h?gstadieelevers scheman ser ut idag; vilka likheter och skillnader det kan finnas, s?v?l som varf?r det konstrueras som de g?rs enligt de som l?gger schemat. Detta genom att unders?ka hur schemal?ggare beskriver sitt handlingsutrymme och vilka faktorer de upplever p?verkar deras beslut i schemal?ggningsprocessen.
Teori:
Studien ramas dels in av ett neurovetenskapligt perspektiv p? elevers l?rande och f?ruts?ttningar f?r l?rande, d?r hj?rnans utveckling och (?ver-)belastning ?r central.
HR-funktionens förÀndrade roll : En studie om linjechefers uppfattning av HR-funktionen i Falu och Avesta kommun
Traditionellt har HR-arbetet frÀmst varit fokuserat pÄ administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillrÀckligt effektivt och vÀrdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras sÄ att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och linjechefer Àr avgörande för hur framgÄngsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förÀndrade roll och vilken typ av stöd de förvÀntar sig av den. Vi vill ocksÄ undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig Ät beroende pÄ hur den Àr organiserad.
Fumonisin B1 : toxiska effekter och verkningsmekanismer för toxicitet
Mykotoxinet fumonisin B1 som förekommer i hela vÀrlden pÄ framförallt majs, har visats ge upphov till flera olika toxiska effekter hos en mÀngd olika djurslag. De mest specifika Àr leukoencefalomalaci hos hÀst (ELEM) och lungödem hos gris (PPE), men Àven skador i lever, njurar och hjÀrt-kÀrlsystemet samt carcinogenicitet har observerats. Effekterna skiljer sig en hel del mellan olika djurslag, vilket den hÀr uppsatsen syftade att hitta möjliga anledningar till. Dessutom var syftet att sammanstÀlla information om fumonisins verkningsmekanismer ? bÄde bekrÀftade och mer osÀkra sÄdana, samt beskriva de toxiska effekterna hos olika djur och i olika organ och Àven ta upp diagnosticering, vilken dos som krÀvs för att orsaka sjukdom samt jÀmföra de rekommenderade grÀnsvÀrden som har satts upp för fumonisiner i foder med forskningsresultat.
Kostnad-IntÀkts analys av förbÀttrad överföringskapacitet i det nrodiska elsystemet
Den svenska elmarknaden avreglerades den 1 januari 1996 och handel och produktion med el öppnades upp för konkurrens. Idag fungerar den nordiska elbörsen Nord Pool som den dominerandemarknadsplatsen för all handel med el inom Norden. Varje dag samlas aktörernas bud för utbud och efterfrÄgan pÄ och systempriset baseras pÄ producenternas marginalkostnader och konsumenternas betalningsvilja. Den internationella marknaden innebÀr att den grÀnsöverskridande handeln med el ökar. De nordiska stamnÀten Àr inte dimensionerade för denna omfattande handel vilket ger upphov till flaskhalsar i stamnÀten.
Ăstra Stranden: Gestaltningsprogram och utvecklingsplan för resecentrum och en ny hĂ„llbar stadsdel i LuleĂ„
Planer pĂ„ att bygga Norrbotniabanan mellan UmeĂ„ och LuleĂ„ har gjort att de berörda stĂ€derna börjat förbereda sig pĂ„ en eventuell utbyggnad, bl.a. genom att utreda möjliga placeringar och utformningar pĂ„ resecentrum. I LuleĂ„ utgör omrĂ„det Ăstra Stranden, öster om dagens jĂ€rnvĂ€gsstation, den enskilt största kvarvarande markreserven för bebyggelse pĂ„ centrumhalvön. Ăstra Stranden har dĂ€rför potential att möta framtida efterfrĂ„gan pĂ„ mark för expansion av stadsbebyggelsen. Idag utvecklas jĂ€rnvĂ€gsstationer mot att vara mer Ă€n ett centrum för resande och transport.
Finns det blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik?
Med denna uppsats har vi försökt modellera sannolikheten för förÀndringar i den kommunala skattenivÄn i svenska kommuner givet deras politiska styre, som Àr kodade enligt definition av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Genom att göra det försöker vi fÄ svar pÄ frÄgan om det finns blockpolitiska skillnader i kommunal skattepolitik. Genom att kombinera SKL:s klassificering av kommunala politiska styren 2002-2006 med 2006-2010 har vi skapat sÄ kallade maktskifteskategorier, som vi sedan anvÀnder som kategoriska variabler nÀr vi modellerar sannolikheten för olika förÀndringar i de kommunala skattenivÄerna. För att i viss mÄn renodla politikens inflytande och skilja det frÄn andra strukturer som kan tÀnkas pÄverka skattenivÄn har vi skapat variabler som vi kallar för kontrollvariabler. Dessa försöker spegla strukturella förutsÀttningar för den kommunala ekonomin.
Innovativ vidareutveckling av kockkniv
Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.
Inköpsorganisation och förbÀttringsförslag i ett medelstort tillverkande företag
Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.
Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
Ljud inom landskapsarkitektur Àr relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln Àr avsevÀrt
mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet Àn den audiella. Hur ljud upplevs Àr
subjektivt och i jÀmförelse med synen, svÄrare att ÄskÄdliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud
som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en
betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet Àr starkt kopplat till minnet, vilket gör
att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser.
I stÀder blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att vÄra stÀder förtÀtas
tvingas ljuden att trÀngas om utrymmet.