Jag har i den hÀr uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gÄng har jag lÀst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; sÄsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt Àven med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom hÀxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kÀrna. Jag har Àven visat detta genom den lekfulla berÀttarstrukturen och genreblandningen.

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvÀgagÄngssÀttet vid sin granskning. Det finns dock situationer dÀr revisorn mÄste förlita sig pÄ riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstÄr hÀr ett problem för hur revisorn skall gÄ tillvÀga dÄ prognoser karaktÀriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrÄn vÄr frÄgestÀllning: Vilket tillvÀgagÄngssÀtt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer frÄn tre olika revisionsbolag av varierande storlek.

Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Vi hoppas att vÄrt examensarbete ska bidra till att elever i koncentrationssvÄrigheter ska uppmÀrksammas mer, och fÄ ett bÀttre stöd i skolan. Syftet med arbetet Àr att pedagoger skall kunna fÄ en bredare inblick i hur de kan stödja denna elevgrupp. DÀrmed hoppas vi att dessa elever kommer att fÄ en bÀttre möjlighet att uppnÄ mÄlen i Lpo-94 (LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Vi har intervjuat psykologer, skolledare, specialpedagoger, specialidrottslÀrare, resurser/elevassistenter samt grundskolelÀrare. Det vi kommit fram till nÀr vi tolkat och analyserat resultaten av intervjuerna Àr att elever i koncentrationssvÄrigheter behöver en stark struktur omkring sig.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen dÄ de upplevt en negativ förÀndring i stÀmningen, vilket kan ha pÄverkat medlemmarnas vÀlmÄende i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra mÀnniskor med avsikt att utrÀtta nÄgot vÀsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svÄrt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och mÄlinriktning, Àr paraplyorganisationer vilka Àr uppdelade strukturmÀssigt pÄ sÄ sÀtt att de bestÄr av flertalet underorganisationer. DÀrför Àr det av intresse att studera hur en sÄdan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund Àr en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn tvÄ svenska rollspel, förklara de strukturella betingelser som Àr gÀllande för dessa spel, samt vilka former av lÀrande som impliceras i de olika aktiviteter och processer som dessa strukturer banar vÀg för. En tÀmligen komplex bild framtrÀder kring dessa spörsmÄl. Spelets aktörer samverkar i en verbal, interaktionell spelakt, under vilken de kontinuerligt relaterar sig till de textuella ramarna ? ramar, vilka i sig kan omformas under och genom det gemensamma berÀttelseskapande som spelakten inbegriper och kretsar kring. Interaktiviteten och berÀttelseskapandet framtrÀder som tvÄ centrala faktorer för den identitetsutveckling som rollspel i optimala fall, genom sitt simulerande av erfarenheter, samt aktiva relation till sprÄkanvÀndande, kan leda till.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter anvÀnder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: Att uppnÄ vÀlbefinnande, Att uppnÄ kÀnsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smÀrta, Att trÀna och bibehÄlla fysiska funktioner, Att trÀna och bibehÄlla kognitiva funktioner och Att skapa struktur i en aktivitet. Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lÀttillgÀngligt och bra medel i behandling samt att det gick att anvÀnda för de flesta patientgrupper.

Kommunen ansvarar för att personer med psykiska funktionshinder har boende och sysselsÀttning. En insats som nÀstan alla kommuner erbjuder för att medverka till detta Àr boendestöd. Efter att ha arbetat som boendestödjare har jag erfarenheten att personer med psykiska funktionshinder tenderar att bli isolerade och leva ett passivt vardagsliv. Syfte med studien Àr att undersöka om personer med psykiska funktionshinder upplever att de har en meningsfull sysselsÀttning och hur insatsen boendestöd kan bidra till att skapa detta. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem klienter och tvÄ boendestödjare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledarskapet hos lÀrare ser ut i praktiken, detta med stort fokus pÄ de tre ledarskapsstilar som baseras pÄ bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer Àven genom intervjuer att fÄ se vad lÀrare sjÀlva har för syn pÄ ledarskap och vad ett gott ledarskap innebÀr för dem.Metoden som anvÀnds för studien Àr kvalitativ och det har genomförts Ätta observationer, tvÄ per lÀrare, och fyra intervjuer för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lÀrare som deltagit i studien lÀgger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla vÀrdesÀtter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebÀr en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra Àr bland annat att dessa lÀrare inte tror pÄ ett gott lÀrarskap utan ett gott ledarskap..

SammanfattningSyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Korpen arbetar med hÀlsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.FrÄgestÀllningarna var följande:1. Vad innebÀr hÀlsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?2. Varför vÀljer arbetsplatser just hÀlsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvÄrd?3.

ArbetsplatstrÀffar inom LuleÄ kommun har syftet att öka medarbetarnas inflytande samt ansvarstagande pÄ den egna arbetsplatsen. TrÀffarna ska ses som ett verktyg att förankra ledarskapet samt att fÄ fram medarbetarnas kompetenser. I detta examensarbete anvÀndes ledarskapsteori, Antonovskys (2011), kÀnslan av sammanhang, samt Maslows (1987) behovstrappa för att undersöka medarbetarens upplevelser av arbetsplatstrÀffarna. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur genomförs mötena? Hur upplever medarbetarna arbetsplatstrÀffarna och bidrar de till motivation? Tio semistrukturerade intervjuer gjordes med medarbetare inom LuleÄ kommun och insamlad data analyserades med en tematisk analysmetod.

Storytelling Àr en het trend inom marknadsföringen just nu och diskuteras i diverse olika medier. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur företagen anvÀnder sig av storytelling i sina reklamkampanjer. Baserat pÄ teori om berÀttarteknik har det utformats en analysmodell för storytelling inom reklamfilm. Analys har genomförts genom att studera ICAs, Tele2s och Com hems reklamkampanjer och jÀmföra deras struktur med analysmodellen. Reklamkampanjerna har Àven jÀmförts med fem steg som Àr grundlÀggande för att en berÀttelse ska klassas som storytelling.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus pÄ i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de Àr bra chefer. Syftet med studien Àr att pÄ ett överskÄdligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera pÄ för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn ett kvantitativt insamlat material som bestÄr av enkÀtundersökningar utförda i Ätta svenska kommuner, mellan Ären 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett Àr 30 318 personer, varav nÀra 2 300 Àr chefer.

Den hÀr studien handlar om hur medborgare tillgodogör sig samhÀllsinformation pÄ kommuners webbplatser. Syftet med studien Àr att visa hur tre smÄbarnsförÀldrar lyckas finna och förstÄ kommunwebbplatsers information om regler och avgifter i förskolan. Fokus ligger pÄ tvÄ nivÄer: pÄ sprÄket och pÄ strukturen. De tre informanter som deltar i studien bor i olika delar av Stockholm, och de testar tre mellanstora kommuners webbplatser. Kommunerna ligger i olika landsdelar.

Det som behövs för att bygga upp en fungerande organisation Àr av vikt i behandlingsarbete eftersom att uppbyggnaden pÄverkar kvaliteten pÄ det arbete som bedrivs. För detta krÀvs frÀmst en fungerande personalstyrka och syftet med denna studie Àr sÄledes att ta reda pÄ huruvida det sker nÄgot arbete för att frÀmja förutsÀttningar för bra behandlingsvÄrd. För att vidare undersöka sÄdant som kan komma att pÄverka det dagliga arbetet inom organisationer har en specifik behandlingsverksamhet valts ut dÀr fem anstÀllda intervjuades. Dem framkomna informationen analyserades sedan utifrÄn olika teorier och begrepp som valts ut och som redogörs för i den teoretiska ramen. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod dÄ denna metod tillÄter en att komprimera utvalda citat som kan anvÀndas i analysen.