Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking. In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined. In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality..

Föreliggande uppsats Àr en praxisnÀra fenomenologisk studie genomförd pÄ en mindre skol- och behandlingsverksamhet i TÀby, som heter SvalnÀs. PÄ SvalnÀs samlas personalen en gÄng per vecka i nÄgot de kallar metodforum. I detta forum delas och reflekteras det kring erfarenheter frÄn den dagliga praktiken som pÄ olika sÀtt berört personalen. Metodforum Àr ett svÄrfÄngat och komplext fenomen och dÀrmed ocksÄ svÄrt att beskriva. Denna uppsats Àr ett försök att beskriva metoden frÄn insidan, via deltagarnas upplevelser av metoden.I uppsatsen presenteras SvalnÀs och den vÀrdegrund och kultur ur vilken metodforum uppkommit.

Syftet med denna studie var att beskriva Àldre personers erfarenheter av aktivitet pÄ sÀrskilt boende. Undersökningsgruppen bestod av Ätta Àldre personer som bodde pÄ sÀrskilt boende. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer som sedan analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Fysik förmÄga en vÀsentlig faktor för aktivitetsengagemanget?, ?Personlig vÄrd och mÄltider ger struktur Ät dagen?, ?Anordnade aktiviteter passar inte alla? och ?BegrÀnsade sociala kontakter mellan de boende ökar betydelsen av anhöriga och vÀnner i sociala aktiviteter?.

Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli Àr, hur det visar sig, hur lÀrare kan arbeta med dessa elever och om det finns nÄgon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en litteraturstudie.Dyskalkyli betyder specifika matematiksvÄrigheter. Det Àr inte ovanligt att dyskalkyliker fÄr svÄrt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det Àr viktigt med en noggrann utvÀrdering av eleven för att den ska fÄ rÀtt hjÀlp. Dessa elever behöver en bra struktur pÄ undervisningen som ska ligga pÄ en nivÄ som passar eleven.

Syftet med den hÀr studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Hur barns koncentrationssvÄrigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp dÀr barnen var ett till fem Är gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frÄgestÀllningarna. DÀrefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvÄrigheter kan visa sig pÄ en mÀngd olika sÀtt.

Att planera för att uppnÄ tÀthet Àr ett rÄdande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet Àr inte nytt, och ofta hÀmtas inspiration och idéer frÄn 1800-talsstaden som fÄr fungera som förebild till den tÀta stad som planeras idag. Men tÀthet har inte alltid varit önskvÀrt, tvÀrtom. Under en stor del av 1900-talet pÄgick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spÄr i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrÄgasÀttas och en ÄtergÄng till ett planeringsideal med en tÀtare struktur gjorde sig Äterigen gÀllande. Till en början sÄgs en strÀvan efter tÀthet mer som nÄgonting nödvÀndigt, ett mÄste för att vÀnda pÄgÄende trender.

Syfte: Utredningens syfte Àr att med hjÀlp av relevanta teorier studera och analysera entreprenörens roll samt de strategier som ligger till grund för GodEls inbrytning pÄ en oligopolmarknad. Vi har Àven för avsikt att öka förstÄelsen för vad som krÀvs för att lyckas slÄ sig in i en bransch som bestÄr av en homogen produkt samt domineras av ett fÄtal stora aktörer. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie över ett företag och anvÀnt oss av primÀr ? och sekundÀrdata som sedan analyserats med hjÀlp av relevanta teorier. Vi har valt den abduktiva ansatsen dÄ den passade vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt pÄ bÀsta sÀtt.

Högtalare bestÄr idag ofta av flera högtalarelement, avsedda för olika frekvensomrÄden. Signalen som driver dessa mÄste delas upp genom att oönskade frekvenskomponenter filtreras bort ur respektive utgÄende signal. Normalt görs detta med passiva komponenter i högtalarlÄdan. I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram ett digitalt system för att ersÀtta dessa passiva filter. Teoridelen tar metodiskt lÀsaren till en relevant kravspecifikation för systemet.

Grundsynen Àr idag att individer med psykiska funktionsnedsÀttningar i största möjliga utstrÀckning ska rehabiliteras i sin hemmiljö. VÄrden erbjuder dock fortfarande rehabiliteringsinsatser utanför hemmet och dagverksamheter inom psykiatrin Àr ett exempel pÄ detta. Dagverksamhet Àr en vÄrdform dÀr deltagarna kombinerar vardagslivet med psykiatrisk behandling och rehabilitering.Syftet med denna studie var att beskriva personer med psykiska funktionsnedsÀttningar och deras upplevelser av deltagande i en dagverksamhet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag anvÀndes. Intervjuerna genomfördes med Ätta personer som har psykiska funktionsnedsÀttningar och har en pÄgÄende kontakt med en dagverksamhet inom nÀrpsykiatrin sedan minst ett Är tillbaka.Resultatet i studien visar att deltagarna har fÄtt nya vanor och ny struktur i vardagen genom sitt deltagande i dagverksamheten.

Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlÀtta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ insikt i hur det Àr för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det pÄverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjÀlpande pedagoger för dessa barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjÀrnan pÄverkar DAMP och ADHD, pedagogik gÀllande DAMP och ADHD. Resultatet grundas pÄ vÄra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under mÄnga Är.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förskolepedagogers syn pÄ naturens betydelse för barns motoriska utveckling. För att komma fram till resultat har en kvalitativ undersökning genomförts och sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor har intervjuats. Intervjuerna visar pÄ en uppfattning om att naturen Àr viktigt för barns utveckling. Naturen har mycket att ge barnen och pedagogerna har en stor förstÄelse för vikten av en bra relation mellan barn och natur. Enligt de intervjuade pedagogerna skiljer sig deras resurser Ät vilket pÄverkar dem att utnyttja det som naturen har att erbjuda barnen i deras motoriska utveckling.

Studien har undersökt möteskulturen vid tre funktioner pÄ ett internationellt företag inom tillverkningsindustrin. Möteskulturen Àr avgrÀnsad till mötenas strukturella beskaffenhet, deltagarnas interaktioner och hur man tar tillvara deltagarnas kompetens under arbetsmöten. Studien utgÄr frÄn en materialnÀra metod dÀr möteskulturen har studerats genom tre fokusgrupper med 20 respondenter. Resultatet tyder pÄ tre liknande möteskulturer med bÄde vÀlfungerande, strukturerade möten och otydliga dysfunktionella möten. Kulturerna karaktÀriseras av en hög kvantitet möten, en utbredd strÀvan efter konsensus, obalanserade deltagarroller som innebÀr att alla kompetenser inte tas tillvara pÄ.

Mellan yta och form Àr ett examensarbete i smyckekonst, pÄkandidatnivÄ som undersöker vad en monoton bearbetning av metall kan resultera i. Jag har anvÀnt mig av en puns för att göra avtryck i tunt utvalsad plÄt. Det bildas smÄ gropar i metallen, sakta vÀxer en nystruktur fram och den tunna plÄten blir hÄrd av bearbetningen.Jag har undersökt relationen mellan den enskilda pricken och den yttre formen pÄ plÄten, vad hÀnder med ytan nÀr jag gÄr upp i storlek och inom vilken form ska denna yta befinna sig i? Hur förhÄller sig den nya ytan till den gamla? Och hur blir ytan bÀrbar? Bland annat dessa frÄgor har varit underlag för mitt arbete, men under processens gÄng harmycket annat kommit till. Tankar och reflektioner kring mitt arbete, framförallt vad bearbetning av metall innebÀr för mig, upprepningens effekt pÄ arbetet och min fascination för förvandlingen av materialet har varit framtrÀdande..

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.