I detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ Àr huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska anvÀndning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks Àven de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, dÀr Ätta rekryterare frÄn olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus pÄ dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstÀmmig bild av den praktiska anvÀndningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Centralt belÀgna hamnomrÄden vÀrlden över blir idag föremÄl för stadsutveckling till följd av att kustnÀra verksamhetsomrÄden omlokaliseras eller avregleras och vars frigjorda markarealer ger utrymme för ny bebyggelse. Varbergs stad stÄr idag inför ovan nÀmnda förÀndring mot bakgrund av beslut att förlÀgga VÀstkustbanan i tunnel under stadens centrala delar likvÀl beslut att omlokalisera GrenÄfÀrjans tillÀggsplats och Handelshamnens centralt belÀgna verksamheter till mer perifera hamndelar i staden. BarriÀrer försvinner och markarealer frigörs vilket skapar förutsÀttningar att etablera ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnomrÄde och Äter lÄta staden möta havet lÀngs denna kuststrÀcka.Föreliggande magisteruppsats resulterar i ett planförslag för ny bebyggelse inom Varbergs stations- och södra hamnomrÄde. Syftet med uppsatsen Àr att, utifrÄn teoretisk och praktisk kunskap om dagens stadsutveckling, skapa en bebyggelse som harmonierar med omgivningens smÄskaliga stadsstruktur och samtidigt möter stadens och regionens tillvÀxt och medföljande behov av centralt belÀgna bostÀder och lokaler för verksamheter och service. PlanomrÄdets lokalisering medför goda förutsÀttningar för en blandad bebyggelse och planförslaget tar utgÄngspunkt i integrerade funktioner sÄ som bostÀder, kontor, handel och service.

I detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ Àr huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska anvÀndning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks Àven de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, dÀr Ätta rekryterare frÄn olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus pÄ dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstÀmmig bild av den praktiska anvÀndningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

NÀr sÀkerheten vid rapportering brister kan det fÄ förödande konsekvenser. Inom intensiv- samt operationssjukvÄrden bedrivs omvÄrdnad i en högteknologisk miljö dÀr patienten befinner sig i en stark beroendestÀllning. SÀkerhetsaspekten vid överrapporteringar Àr hÀr mycket viktig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva en patientsÀker överrapportering mellan operation och intensivvÄrd. Granskning av 14 vetenskapliga artiklar visade att kommunikationen mellan intensivvÄrden samt operation förbÀttrades genom anvÀndandet av ett strukturerat rapporteringsverktyg.

Den hÀr uppsatsen Àr en studie om vad sjuksköterskor och undersköterskor vid Centralsjukhuset Kristianstads gyn-, kirurg- och ortopedavdelningar anser om sin introduktion. I litteraturstudien finns det beskrivet om olika Àmnen som företag idag bör kunna hantera för att kunna fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt samt Àven för att fÄ en vÀlmÄende personal. Dagens lagstiftning gÀllande introduktion av nyanstÀllda och olika metoder för hur företag och organisationer kan introducera sina nyanstÀllda finns Àven det med i litteraturstudien. DÄ studien handlar om sjuksköterskor och undersköterskor finns det Àven med ett stycke om hur det kan vara att arbeta inom de bÄda yrkesvalen. Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ studie och bygger pÄ sju intervjuer med nyanstÀllda sjuksköterskor och undersköterskor pÄ Centralsjukhuset Kristianstad.

Voyage Àr en fiktiv nyskapad resetidning vars formgivning har tagits fram efter en visuell studie av layouten hos Sveriges resetidningar Vagabond, Allt om Resor, Res och Escape 360°. Layoutens syfte Àr att visa hur man kan sticka ut och bryta mot den vanliga trenden för att fÄnga nya lÀsare inom detta tidningssegment. Den nytÀnkande layouten ska attrahera de mer aktiva och Àventyrliga resenÀrerna.De existerande resetidningarna Àr alla uppbyggda pÄ ett strukturerat vis, vissa rörigare Àn andra. Med den nya tidningen Voyage valdes att skapa en layout som medvetet Àr tÀnkt att vara rörig, fast med en harmoniserande rörighet. Under rörigheten finns ÀndÄ en underliggande struktur som hÄller uppslagen samman.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare bemöter utÄtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhÄller sig till utÄtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utÄtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lÀrare kan bemöta dessa barn. En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts dÀr vi har gjort observationer av tre lÀrares bemötande av tvÄ utÄtagerande barn.

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har Àtstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sÀtt att finna inre resurser och kÀnsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har Àtstörning utfördes med hjÀlp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter Àr en behandlingsmetod som kan hjÀlpa personer med Àtstörningar att finna resurser bÄde inom sig sjÀlva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sÀtt att bemÀstra svÄrigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmÄga, humor, möjlighet att lÀra sig handskas med problem, kÀnna samhörighet samt kunna hjÀlpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Syftet med studien Àr att undersöka rekryterande chefers uppfattning om verktyget kompetensbaserad rekrytering (KBR) samt utfallet av implementeringen av verktyget i Region Jönköpings lÀn. Studien har Àven ett övergripande syfte att undersöka om chefers attityder pÄverkar anvÀndningen av verktyget. Datainsamlingen Àr av kvalitativt slag och samlats in via semistrukturerade intervjuer som tolkats med en hermeneutistisk ansats.Studiens resultat visar att större delen av cheferna generellt har en positiv instÀllning till KBR. Majoriteten upplever att verktyget har hjÀlp dem att fÄ en tydlig struktur vid rekrytering vilket bidrar till att cheferna ser till kompetensen och vÄgar frÄngÄ sin magkÀnsla. Enligt cheferna bidrar verktyget till att rekryteringsprocessen blir kvalitetssÀkrad och motverkar felrekryteringar.

I dagens lÀge vid anvÀndning av sprutbetong sÄ tas vanligtvis ingen hÀnsyn till att struktur och materialegenskaper hos sprutbetong Àr annorlunda Àn för motsvarande gjuten betong. Dessa olikheter i struktur och egenskaper beror dels pÄ anvÀndningen av acceleratorer, högre cementhalt och en mindre ballaststorlek i sprutbetongen. Tidigare har mer eller mindre standardiserade recept för sprutbetongen anvÀnts vilket har haft liten variation oavsett de geologiska förutsÀttningarna. Detta har i vissa fall gett stora konsekvenser t.ex. i form av sprickbildning pÄ grund av krympning.

Undersökningen handlar om hur skönlitterÀra texter kan bjuda elever motstÄnd pÄ grund av svÄra ord, komplicerad meningsbyggnad, svÄrbegripliga stilfigurer, berÀttargreppet, den tidshistoriska och kulturella inramningen etc. och dÀrmed ligger undersökningens förutsÀttningar i grÀnsen mellan litteraturteori och stilforskning. Den empiriska delen bestÄr dels av ett test och dels en intervju. I testet utröns hur vÀl informantgruppen i skolÄr nio begriper utvalda textavsnitt frÄn svenska författares texter frÄn tiden 1879 till 1998. I intervjun undersöks i vilken mÄn innehÄll och struktur skapar svÄrigheter i elevgruppens lÀsning av en roman.

Minskad klimatpĂ„verkan genom mindre anvĂ€ndning av fossila brĂ€nslen Ă€r centralt i miljöpolitiken. För JĂ€mtlands lĂ€n finns ett regionalt miljömĂ„l om en ökad produktion av klimatneutral energi med delmĂ„let att biobrĂ€nsleproduktionen inom jordbruket ska öka frĂ„n 0 TWh Ă„r 2005 till minst 0,2 TWh Ă„r 2015. Syftet med uppsatsen Ă€r att ge en bild av vilka hinder som kan finnas för uppfyllandet av delmĂ„let. Åtta intervjuer har genomförts och beskrivna hinder har identifierats och delats in i kategorier. Resultaten har dĂ€refter diskuterats mot bakgrund av villkoren för jordbruk och energiproduktion och ur ett systemteoretiskt perspektiv, dĂ€r implementeringen beskrivs som mötespunkten för tre system: klimatpolitik, jordbruk och energisystem.

I denna uppsats tÀnker jag undersöka mekanismen för den mÀnskliga uppmÀrksamheten. För detta ÀndamÄl har jag lyft ut definitionen av uppmÀrksamheten ifrÄn definitionen av medvetandet. Jag Àr intresserad av att redovisa min Äsikt om den rena uppmÀrksamheten. Den delen av uppmÀrksamheten som bara Àr en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. UtifrÄn denna definition ser jag en viktigdel av uppmÀrksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och frÄn de högre delarna av vÄrt kognitiva system.

Abstrakt  Skolans uppdrag Àr mÄnga. Ett av dem Àr att genomföra systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetssÀkra undervisningen och inkludera eleverna i detta. Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lÀrares grundsyn pÄ begreppet kvalitet samt hur de ansÄg sig anvÀnda kvalitetsredovisningen i arbetet.  Ytterligare avsÄgs studien utforska hur eleven involveras i kvalitetsarbetet. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för denna studie var; Hur tolkar de intervjuade lÀrarna begreppet kvalitet och hur anser de sig arbeta med kvalitetsredovisningar.