Syftet med denna uppsats Àr att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för Àmnet bild i Lpo94 och Lgr11 samt bildlÀrares uppfattningar kring den nya kursplanen och hur de vÀljer att bedriva sin undervisning utifrÄn den. Slutligen har Àven relationen mellan dessa delar analyserats. Studien bygger pÄ de tvÄ metoderna, komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie. Textanalysen riktar sig mot grundskolans senare Är och dÀrför har kursplanerna i bild, med fokus pÄ Ärskurs sju till nio studerats. I intervjustudien ingick fyra bildlÀrare som undervisar i grundskolans senare Är.

LÀroplanen Àr förÀnderlig över tid och har kunnat Äterspegla sin samtid samhÀllets rÄdande grundintentioner. Piaget, Dewey och Vygotskij har alla pÄverkat den svenska lÀroplanens utformning pÄ olika sÀtt och skapat olika förutsÀttningar och svÄrigheter för individen och dennes utveckling. En undersökning som byggde pÄ 15 lÀrares upplevelser fokuserade pÄ huruvida den senaste lÀroplanen skapade problem för eleverna och hur de i sÄ fall uttrycktes. Resultaten visade att lÀroplanen i sig inte var den avgörande, utan att yttre faktorer sÄsom media, samhÀllets struktur och förÀldrar hade en större betydelse för hur eleverna fungerade i skolan. Flera lÀrare kommenterade nya fenomen som rÄare attityder mellan flickor, lustbarn och starkt prÀglad individualism vilka alla kan ses som vidare underlag för framtida forskning..

Detta examensarbetet gick ut pÄ att ta reda pÄ orsakerna till de ökade hjulslitaget hos malmvagnarna vid LKAB:s anlÀggningar under jord. Hjuluppföljning har visat att drifttiden hos hjulaxlarna har sjunkit med Ären och ett ökat antal hjulbyten Àr ett faktum. Utslitna hjul upparbetas genom pÄlÀggssvetsning med ett austenitiskt rostfritt material medan nya hjul Àr gjorda av perlitiskt kolstÄl. Nya osvetsade hjul hÄller ca. 22 mÄnader och alltsÄ dubbelt sÄ lÀnge som ett pÄlÀggssvetsat hjul.

NÀr man studerar logistik finner man att det Àr ett mÄngdimensionellt omrÄde sett bÄde ur civiltoch militÀrt perspektiv. Man finner att begreppet logistik anvÀnds i stor omfattning i dagenssamhÀlle och kan betecknas som ett modeord. Ser man till svensk försvarsmakt, kan man undersenare Är se en snabb utveckling och förÀndring avseende uppgifter och struktur och dÀr sÀkerhetspolitiskaförÀndringar i omvÀrlden pÄverkar pÄ olika sÀtt. Detta inverkar Àven pÄ logistikfunktionensom mÄste anpassa sitt funktionsomrÄde utifrÄn de nya uppgifterna.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva likheter och olikheter mellan Rysslands, Sveriges ochNATO:s logistikfunktioner avseende; syfte och definition, ingÄende delfunktioner och delfunktionernasorganisatoriska koppling. Studien har genomförts utifrÄn operativ och strategisk nivÄoch endast den militÀra logistikfunktionen har studerats.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

SammanfattningI denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjÀnstemannamÀssiga organisation under de sista 20 Ären. Jag ville ta reda pÄ varför man förÀndrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angÄende varför man har förÀndrat sin organisation var att man ansÄg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansÄg att dagens samhÀlle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som Àger rum inom skolorganisationen Àr att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning.

?Denna uppsats handlar om hur det lÀrande samtalet förÀndras och tar sig nya former och vÀgar i samband med att pedagogers verktyg och arbetssÀtt Àndras. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur professor Tomas Kroksmarks forskningsstudie 1-1 projektet, dÀr varje elev frÄn Är 4 och berörda pedagoger fÄr tillgÄng till varsin dator, pÄverkar det lÀrande samtalet med utgÄngspunkt i respondenternas syn. Detta gjordes utifrÄn forskningsfrÄgorna som stÀllts, vilka lett till att skapa förstÄelse om hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrarrollen, hur 1-1 projektet pÄverkat elevernas lÀrstilar, hur 1-1 projektet pÄverkat det lÀrande samtalet samt hur 1-1 projektet pÄverkat lÀrandet. För kunna ta del av pedagogernas syn genomfördes intervjuer med sex verksamma pedagoger pÄ de tvÄ Vittraskolor belÀgna i Stockholm, som Àr delaktiga i projektet.NÄgra av de övergripande resultaten i studien Àr att respondenterna upplever att 1-1 projektet stimulerat till en mer varierande och verklighetsförankrad undervisning och lÀrande.

UtvÀrderingar av utbildningar Àr högst nödvÀndiga att genomföra för att hjÀlpa organisationer att vÀlja rÀtt utbildningssatsning, men Àven för att vidareutveckla utbildningarna. Studiens syfte var att utvÀrdera om deltagarna i coachningsutbildningen ?Empatisk coachning? upplevde att utbildningen gett relevanta fÀrdigheter och hur det gÄtt att tillÀmpa dessa mot mÄlgruppen lÄngtidsarbetslösa. Syftet var ocksÄ att utvÀrdera inslagen i utbildningen som handlar om motstÄndshantering och motivation. Sju anstÀllda i ett projekt för lÄngtidsarbetslösa, som gÄtt utbildningen intervjuades.

Studiens syfte Àr att undersöka sex förskollÀrares upplevelser och erfarenheter kring arbetet med individualisering i stora barngrupper. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur organiserar förskollÀrarna verksamheten för att individualisera arbetet i stora barngrupper?Vilka hinder och möjligheter ser förskollÀrarna med individualisering i stora barngrupper?Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med förskollÀrare som arbetar i stora barngrupper, med barn i Äldrarna tre till fem. LivsvÀrldsfenomenologin anvÀnds som inspiration i studien.De faktorer som enligt respondenterna frÀmjar möjligheten för att arbeta med individualisering Àr flera. Planering, struktur, organisation och regelbundna diskussioner inom arbetslaget Àr en faktor.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Intresset för hÀlsa har lett till att konsumenter efterfrÄgar högre kvalité dÀr fokus inte lÀngre enbart Àr pris. Allt eftersom kvalité hamnar i centrum Àr det intressant att undersöka hur kvalité skapas. En produkt som tydligt följer denna trend Àr kaffe. Denna uppsats Àmnar undersöka hur svenska kafferosterier skapar kvalité pÄ kaffe genom en studie av sex rosterier av varierande storlek i Sverige. Studien följer en kvalitativ struktur som utformats efter en av de dominerande teorierna inom kvalitetsforskning, Total Quality Management, dÀr analysmodellen primÀrt baserats pÄ The Juran Trilogy.

Denna uppsats syftar till att undersöka upplevelser av distansutbildningar och dess begrÀnsningar och möjligheter med fokus pÄ lÀrande. Anledningen till inriktningen grundar sig i denna utbildningsforms konstanta förÀndring över tid, vilket idag berör mÄnga mÀnniskors lÀrande. Detta skapar vidare ett behov av att undersöka fenomenet nÀrmare, sÄ att dess innehÄll och kvalitet kan uppmÀrksammas och sÀkerstÀllas. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod dÀr tolkningsarbetet har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Fem personer har intervjuats och resultaten har analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv samt utifrÄn begreppen: distans i tiden, i rummet, i dialogen och i strukturen.

Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga struktur och generella drag hos kundsamtal i en lanthandel samt att studera improvisation, dvs. hur sprÄket varierar beroende pÄ samtalspartner, i dessa samtal.Femtiotre samtal har spelats in i kassan i en upplÀndsk lanthandel. Inspelningarna Àr det huvudsakliga materialet och ligger till grund för analysen, men de har kompletterats med kortare intervjuer.Samtalens organisation följer i stora drag transaktionsprocessen. Samtalen Àr uppdelade i fem faser. Endast en av dessa, betalfasen, Àr obligatorisk och lÀngden pÄ faserna varierar mellan olika samtal.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjÀnster ibostadsomrÄden, vilket i denna studie innebÀr i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mÄngfunktionella egenskaper i bostadsomrÄden. Detta undersöks utifrÄn ettaktörsperspektiv, det vill sÀga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsomrÄden ser pÄ möjligheten att integrera en mÄngfunktionellanvÀndning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör Àven för sjÀlva begreppetekosystemtjÀnster och en analys av dess möjlighet att pÄverka en ökad mÄngfunktionellanvÀndning av grönska i bostadsmiljöer görs.StÀders struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hÄrdgjorda ytor vÀrmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som pÄ olika sÀtt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser pÄ ett faktiskt mÄngfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlÀgga möjligheter och begrÀnsningar med ett sÄdant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del bestÄr av en intervjustudie med tjÀnstemÀn inom olika kommunalaförvaltningar som Àr delaktiga i planering av bostadsomrÄden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av tvÄ flerbostadshus pÄ PlatÄn i VÀstraEriksberg i Göteborg.