Arbetslösheten i Sverige ökade och nÄdde rekordhöjder under första halvan av 1990-talet. En metod för att minska ned denna blev att investera i nyföretagande. För att kunna öka nyföretagandet har forskare funnit att det krÀvs förstÄelse för vad som motiverar mÀnniskor att starta företag. De har kommit fram till att individer kan drivas av tvÄ olika motiv för att starta företag, dels frivilligt företagande och dels tvÄng. Utöver motivationen pÄverkar Àven strukturen i omgivningen.Syftet med denna undersökning Àr att dels ge en beskrivning över hur strukturen kan pÄverka nyföretagandet i en region, och dels att undersöka vilken bakgrund och vilket motiv personer som startar företag har.

Syfte: Studiens syfte Àr att presentera en struktur för online-baserade modeföretags visuellakommunikation. UtgÄngspunkten Àr den fysiska butikens visual merchandise-strategier, sommodifieras för att skapa en modell anpassad till online-perspektiv.Metod: För att besvara vÄrt syfte undersöktes hur webbshoppar arbetar med sin visuellakommunikation genom en kvalitativ observationsstudie. Fyra webbshoppar observeradesunder en period pÄ tvÄ veckor, vid tre olika tillfÀllen. Observationen utgick frÄn studiens egenmodell dÀr visual merchandise-strategier frÄn den fysiska butiken kodats till ett onlinesammanhang.Ett observations-schema med öppna frÄgor arbetades fram för att praktisktkunna genomföra observationen pÄ ett strukturerat sÀtt. Arbetet med observationen skeddeparallellt med analysen som kunde anpassas och pÄverka varandra.

Denna studie Àmnar undersöka lÀromedel i japanska, ett relativt nytt Àmne i svenskt undervisningssammanhang. Med tonvikt pÄ sÀrskilt inlÀrning av nya skriftsprÄkssystem undersöks i denna studie hur en engelsk och en svensk lÀrobok för nybörjare i japanska presenterar och betonar olika aspekter av det japanska skriftsprÄksystemet. Detta görs utifrÄn bakgrunden att skriftsprÄket fÄr en allt större roll i alla mÀnniskors liv i och med ett utbrett internetanvÀndande men ocksÄ eftersom att japanska och andra asiatiska sprÄk tycks öka i popularitet bland elever i Sverige. Eftersom att japanska dessutom anvÀnder ett skriftsprÄkssystem som Àr mycket annorlunda i jÀmförelse med det svenska krÀvs att man som pedagog tittar extra pÄ detta.Av relevans för undersökningen Àr hur de olika skriftsprÄkssystemens struktur pÄverkar och/eller anvÀnds i dessa lÀromedel men Àven forskning inom tillÀgnande av nya skriftsprÄk i allmÀnhet och det japanska skriftsprÄket i synnerhet beaktas. Detta gÀller aspekter sÄ som fonologisk transparens, ortgrafiska konventioner och metalingvistisk medvetenhet.

Arbetet Ă€r i mĂ„nga kulturer basen för det ekonomiska systemet. I vĂ„r kultur spelar arbete ofta en mycket central roll för meningen med individens liv. Detta kan leda till stora problem vid just arbetslöshet. DĂ„ Ă€ldres etablering pĂ„ arbetsmarknaden i större utstrĂ€ckning Ă€n yngres Ă€r begrĂ€nsad fann vi detta intressant att undersöka vidare.Syftet med denna studie var att med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer samt tidigare forskning och teorier fĂ„ en fördjupad förstĂ„else av de Ă€ldres upplevelse av arbetslöshet och vilka strategier de anvĂ€nder för att hantera sin livssituation.För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor och tre mĂ€n. ÅldersmĂ€ssigt befann de sig alla över 55 Ă„r.

VÀxthus anvÀnds för att ge ett bÀttre odlingsklimat Ät grödor och vÀxter. För ytterligare förbÀttring av förhÄllandena anvÀnds vÀxthusvÀvar som exempelvis kan reglera temperatur, fuktighet och ljustillförsel. VÀven som behandlas i denna rapport Àr en sÄ kallad energivÀv som frÀmst har till uppgift att minska energiÄtgÄngen vid uppvÀrmning.NÀr vÀven Àr fördragen nattetid, ökar luftfuktigheten dÄ grödorna avger fukt dygnet runt. Fukten kan kondenseras mot energivÀven, vilket gör att det bildas droppar pÄ vÀven som kan falla ned pÄ vÀxtligheten. Den höga luftfuktigheten kan medföra svampsjukdomar och i övrigt ocksÄ bidra till att tillvÀxten avstannar.

Vid LKAB:s gruva i Kiruna började gruvbrytningen ovan jord för att senare Ă„r 1960 pĂ„börja gruvbrytningen under jord. Brytningsmetoden som tillĂ€mpas Ă€r storskalig skivrasbrytning, vilket innebĂ€r att nĂ€r malmen bryts ut lĂ€mnas ett utrymme som hela tiden fylls pĂ„ med rasmassor ovanifrĂ„n.Inga större seismiska eller spĂ€nningsinducerade problem skedde i början av gruvbrytningen under jord, förrĂ€n Ă„r 2003 dĂ„ bergutfall av smĂ€llbergskaraktĂ€r uppkom i block 33 och 25. Under Ă„ren som följde intrĂ€ffade bergutfall som var spĂ€nningsinducerade, en del större och andra mindre. År 2008 den 2 februari intrĂ€ffade den tragiska olyckan i block 19 dĂ„ en person omkom under rasmassorna pĂ„ nivĂ„ 907 m avv.Orsak till dessa spĂ€nningsinducerade bergutfall tros vara de förhöjda bergsspĂ€nningarna som uppkommer dĂ„ brytningen gĂ„r djupare i kombination med strukturer i gruvan som aktiveras vid gruvbrytning. För att minska problemen med bergutfall har man provat ett nytt sĂ€tt att bryta ut blocken, genom att börja öppna blocket dĂ€r den mest seismiskt aktiva strukturen Ă€r belĂ€gen, vilket benĂ€mns brytningssekvens ?öppning frĂ„n struktur?.

Syfte: Syftet med denna explorativa studie Àr att jÀmföra tvÄ stiftelseförvaltare i Sverige för att se vilken organisationsstruktur de har, anledningen till varför de vÀljer den formen av struktur, vilka konsekvenser fÄr organisationsstrukturen och hur effektivt fungerar respektive struktur för stiftelseförvaltaren. Metod: Ett flertal intervjuer har genomförts med Göteborg och Stockholms Stad samt LÀnsstyrelsen med hjÀlp av mina intervjufrÄgor. LÀmplig litteratur och vetenskapliga artiklar har valt ut för att kunna fÄ fram relevant referensram. För att kunna analysera referensramen och den insamlade datan har analysen delats upp i fem kategorier 1 organisationsstruktur, 2 samförvaltning, 3 stiftelselagen, 4 allmÀnnyttan, 5 kostnader och effektivitet. Slutsats: AnvÀnds "fel" orgnisationsstruktur i verksamheten leder det till ineffektivitet som ger ökade kostanader.

MS, multipel skleros, Àr en neurologisk sjukdom som kan leda till kommunikationsrelaterade problem. Personer med MS kan dÀrför tÀnkas vara i behov av olika former av kommunikationshjÀlpmedel. Samtalsmatta Àr ett visuellt och bildbaserat kommunikationshjÀlpmedel som avser att underlÀtta för personer att visa Äsikter och göra val. Syftet med denna studie Àr att utreda samtalsmattans effekt pÄ kommunikation med personer med MS. FrÄgestÀllningarna rör huruvida samtalseffektiviteten pÄverkas av samtalsmattan, vilka för- och nackdelar samtalsmattan kan ha jÀmfört med verbal kommunikation och hur deltagarna uppfattar anvÀndandet av samtalsmattan. För att utreda detta har en kvalitativ metod anvÀnts.

I uppsatsen analyseras svenska översÀttningar av amerikanska rocktexter. Studien belyser hur texterna förÀndras i översÀttningarna gÀllande bildsprÄk, tematik och struktur. Uppsatsen undersöker ocksÄ utbyten av kulturella koder och diskuterar hur stor tolkningsfrihet översÀttare av rocklyrik har..

Uppsatsen handlar om metaforer i det vetenskapliga sprÄket. Jag har inte, som mÄnga före mig, behandlat hur metaforer och andra bilder styr vÄr uppfattning av verkligheten. I stÀllet har jag koncentrerat mig pÄ att analysera metaforens struktur. Det vill sÀga meningsöverföringen mellan bokstavlig och icke-bokstavlig betydelse. Min tes Àr att det kan ske en andra meningsöverföring, dÀr den icke-bokstavliga betydelsen fÄr bokstavlig betydelse.

The main purpose of this paper is to analyse the relation between the spatial and individual structures in Paul Austers City of Glass. The interpretative discussion is focused on the novels metafictive aspects. The analyses consists that Quinn, the main character, is linked to the city environment because of his function as detective, flĂąnuer and author. According to Baudelaire, Benjamin and Berman the two last positions are fundamental in the literary citystructure, as well as in the formation of individuality and modernity..

Detta kandidatarbete undersöker hur narrativa strukturer inom spel fungerar i kombination med varandra, hur dessa kan anvÀndas tillsammans och vad som förÀndras i en spelproduktion. Syftet Àr att undersöka trippelnarrativ som metod för anvÀndande av flera narrativa strukturer i ett och samma spel och att ta reda pÄ hur det kan tillÀmpas i en spelproduktion. Vi genomförde en undersökande produktion dÀr vi utvecklade en prototyp av ett spel med en trippelnarrativ struktur för att sedan diskutera och resonera kring anvÀndandet i spel.

Syftet med detta arbete var att utvÀrdera möjligheten för Gruvbergets hematit (HGB) att nyttjas i Malmbergets anrikningskrets. För att besvara frÄgan om det Àr möjligt eller inte att anrika HGB pÄ samma sÀtt som hematit frÄn Malmberget (HMB), gjordes tvÄ parallella anrikningsförsök i laboratorieskala pÄ respektive material under identiska förhÄllanden. Efter att laboratorieförsöken var slutförda och analysresultat erhÄllna, kunde följande slutsatser lÀggas fram. Den största skillnaden mellan HMB:s och HGB:s malmer Àr deras textur. HGB har en finkornig tÀtt struktur med ej distinkta korngrÀnser.

Litteraturstudien tar upp Àmnet trygghet, dÀr mÄlet har varit att förklara vad det Àr som uppfattas som otryggt i de vegetativa miljöerna samt hur vi i dagens samhÀlle bÀst kan arbeta med den angrÀnsande vegetationen till gÄng- och cykelbanor för att öka tryggheten dÀr. En empiriska studien som gjorts Àr baserad pÄ tre gÄng- och cykelstrÄk i Lomma kommun. Platsernas vegetation har inventerats och problem ur ett trygghetsperspektiv har noterats, och utifrÄn det har förslag pÄ ÄtgÀrder angetts. Den slutsats som kunnat dras Àr att kontinuerlig skötsel av vegetationen pÄ en plats Àr ett krav för att kunna behÄlla en struktur och kvalité som inte upplevs som otrygg.

Bakgrund och problem: StÀndiga förÀndringar sker i samhÀllet som pÄverkar oss alla mer eller mindre. För att ett samhÀlle ska fungera och utvecklas krÀvs en mÀngd olika faktorer som samverkar. I denna uppsats har vi studerat utvecklingen för tvÄ kommuner, VÄrgÄrda och Götene, nÀr det gÀller befolkning, nÀringsliv samt struktur.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för lokal samhÀllsutveckling och dÀrmed ocksÄ förstÄ hur vi pÄ ett bÀttre sÀtt kan utnyttja de resurser som anvÀnds för att bygga upp samhÀllet.AvgrÀnsningar: Vi har valt att se kommunerna som ett geografiskt omrÄde dÀr mÀnniskor bor och arbetar, alltsÄ inte studerat kommunerna som organisationer. Vi har Àven valt att endast presentera och analysera nÄgra av de största och mest betydelsefulla företagen i respektive kommun. AvgrÀnsning har ocksÄ gjorts nÀr det gÀller vad som studeras i kommunerna, vi har lagt fokus pÄ förÀndringar i det totala invÄnarantalet, förÀndringar i olika Älderskategorier samt utbildningsnivÄ jÀmfört med övriga landet.Metod: DÄ vi till stor del utgÄtt frÄn statistik Àr denna studie mer av kvantitativ karaktÀr, men den har Àven kvalitativa inslag genom att vi gjort tolkningar av den litteratur som anvÀnds.Resultat och slutsatser: UtifrÄn statistiken har vi kommit fram till att inga större förÀndringar har skett i nÀringslivets struktur i kommunerna sedan 1990, men att det inte alltid följt utvecklingen som under samma period skett i Sverige.