Denna rapport handlar om hur en applikation utvecklades för att samla prisinformation om en given marknad och sedan tillgÀngliggöra den pÄ ett strukturerat sÀtt. MÄlet med detta Àr att en webbutik ska fÄ en översikt över hur de förhÄller sig till sina konkurrenter. Rapporten börjar med en kort beskrivning av hur planen för utvecklingen sÄg ut innan utveckling pÄbörjades. Den fortsÀtter sedan med en ganska detaljerad beskrivning av hur slutprodukten blev.Applikationen utvecklades i Java och drar till stor del nytta av trÄdning för en öka prestandan. Det gÀller speciellt nÀr det handlar om uppgifter som involverar kommunikation med kÀllor pÄ internet.

Studien avser att ta reda pÄ hur tron Àr utformad hos aktiva medlemmar i en kristen frikyrkoförsamling med sÀrskilt fokus pÄ privatreligiositet. MÄlet Àr att fÄ insikt över i vilken grad tron Àr individualiserad och i vilken grad tron Àr formad utifrÄn traditionell kristen tro. Undersökningen har skett genom en empirisk undersökning dÀr fyra kvalitativa intervjuer legat som grund för studien. FrÄgestÀllningarna i studien har handlat om hur aktiva medlemmar i en frikyrkoförsamling ser pÄ sin tro och hur den Àr utformad. Avsikten har varit att se hur vÀl församlingen svarar för den enskilde individens tro samt hur tron kan sÀgas vara formad utifrÄn individuell tolkning med förtecken Ät privatreligiositet.Studien pekar pÄ en tydlig dubbelhet dÀr Ä ena sidan församlingen och dess gemenskap har stor betydelse i mÀnniskors formande av tro, vilket pekar pÄ vikten av en plausibilitetsstruktur.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur lÀrare betraktar förÀndringen frÄn kvartsamtal till utvecklingssamtal. VÄr studie har byggt pÄ fem kvalitativa intervjuer med lÀrare pÄ en högstadieskola i Norrbotten. De stora skillnaderna mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal som kommit fram under intervjuerna Àr, tiden som samtalet fÄr ta i bÄde förberedelser och genomförande, den ökade omfattning av information som skickas till hemmen innan samtalen och den mer klargjorda struktur som finns för samtalet. Dessa faktorer upplever lÀrarna har skapat bÀttre förutsÀttningar för att kunna uppnÄ en bra dialog vid utvecklingssamtalet. Det Àr dialogen som lÀrarna upplever som den stora förÀndringen mellan kvartsamtalet och utvecklingssamtalet..

Jag upplever det som att dagens samhÀlle Àr i ett konstant lÀge av förÀndring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhÀlle mÄste befinna sig i ett konstant lÀge av anpassning. UtifrÄn det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mÀnskliga resurserna samtidigt som de mÄste klara av den förÀnderliga omgivningen. Jag har dÀrför valt att undersöka personalhanteringen pÄ tre företag inom samma bransch för att faststÀlla ifall personalhanteringen utvecklas Ät liknande hÄll. Eller om företagen utvecklas Ät helt olika hÄll utan nÄgra likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag Àr intresserad av Àr hur lyckas de med en sÄdan balansering.Mitt syfte Àr sÄledes inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal.

I uppsatsen har rÀttslÀget vad gÀller tillÄtligheten av drogtester i arbetslivet utretts. Metoden som anvÀndes i rÀttsutredningen var den traditionell juridisk metod vilket innebar en genomgÄng av samtliga rÀttskÀllor. Det framkom att olika regler kunde vara tillÀmpliga beroende av om det var en offentlig- eller privat anstÀllning. PÄ den offentliga arbetsmarknaden reglerades frÄgan frÀmst i regeringsformen med undantag i bland annat lagen om offentlig anstÀllning. Ingen lagstiftning som direkt reglerade frÄgan pÄ det privata omrÄdet fanns Ànnu, dock offentliggjordes under utredningens gÄng ett lagförslag som föreslogs reglera frÄgan.

I denna studie undersöker vi inomhusmiljö och material i tvÄ Montessoriförskolor. VÄra frÄgestÀllningar handlar om hur inomhusmiljön Àr utformad och hur materialet Àr placerat i tvÄ Montessoriförskolor, samt hur tvÄ pedagoger i tvÄ Montessoriförskolor ser pÄ miljö och material utifrÄn följande nyckelbegrepp frÄn lÀroplanen för förskolan: utmaning och stimulans, initiativ och sjÀlvstÀndighet samt demokrati och medinflytande. I vÄr studie utgÄr vi frÀmst frÄn Maria Montessoris teorier angÄende miljö, material och sjÀlvstÀndighet, men tar ocksÄ upp andra teorier kring miljö. Vi anvÀnder oss av observationer och kvalitativa intervjuer, som grundar sig pÄ en pilotstudie som vi genomförde i en traditionell förskola. Resultatet visar pÄ att miljön och materialet i de tvÄ Montessoriförskolorna tillÄter barnen att ta egna initiativ och vara sjÀlvstÀndiga.

Rekrytering innebÀr att hitta rÀtt person till rÀtt plats nÀr ny arbetskraft ska tillsÀttas. SvÄrigheten Àr att det inte existerar ett bÀsta sÀtt att utforma en rekryteringsprocess pÄ. Rekryteringsprocesser ser dÀrför olika ut i olika organisationer. Syftet med undersökningen var att pÄ ett kvalitativt sÀtt nÄ en djupare förstÄelse om vilka faktorer som pÄverkar rekryteringsprocessers utformande. Resultatet baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med fem rekryteringsansvariga.

Lidingö kommun ligger i Stockholms lÀn, 15 minuter frÄn Stockholm City och en knapp km frÄn fastlandet. Lidingö har under ca 100 Är utvecklats frÄn jordbrukssamhÀlle till en modern villastad. Detta har skett med stort inflytande frÄn enskilda personer och skeenden. Tyngden i arbetet ligger pÄ att förklara hur enskilda individer och skeenden kan skapa utveckling och stark, framtida struktur. Tyngd ligger ocksÄ i att förklara dÄvarande befolknings tankar, handlingar och viljor samt att koppla dessa med utvecklingen och den nutida strukturen och uppbyggnaden.

Syftet med uppsatsen var att utifrÄn ett projektarbete vid Malmö-Sturup Airport,lyfta fram och dra lÀrdom av grupprocesser ochprojektarbete. Viktiga lÀrdomar Àr att projektarbete ibland krÀver förkunskaper inom process och metod snarare Àn branschspecifika kompetenser. En projektgrupp kan ha mer Àn en roll i arbetet och behöver dÄ balansera dessa roller och relationer. En grupp med kompletterande personligheter nÄr lÀttare effektivitet samtidigt som behovet av koordinator Àr stort. Styrningsverktyg Àr dÀrför viktiga för att skapa struktur.

Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.

HÀlso- och sjukvÄrden stÄr inför en stor utmaning, bÄde i Sverige och i vÀrlden. Kraven ökar pÄ bÄde kvalitet, sÀkerhet och effektivitet. Informatik Àr ett vÀrdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgÀngliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den hÀr systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvÄrdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hÀlso- och sjukvÄrds perspektiv.

Snabba svÀngningar pÄ marknaden, globalisering och kundernas höga krav stÀller ledningen införstora utmaningar och bristen pÄ en flexibel ledningsmodell blir tydlig. Den traditionelltfunktionsorienterade organisationsstrukturen rÀcker inte till för att leva upp till kundens varierandekrav och önskemÄl. TillÀmpning av processorientering Àr inte bara utgÄngspunkt för effektiviseringoch kvalitetssÀkring av verksamhet utan Àven för att möta framtida utmaningar samt att leva upp tillkundens olika önskemÄl.Syfte med föreliggande uppsats Àr att etablera en struktur pÄ företaget för att de vidare skall kunnadriva verksamheten ur ett processorienterat synsÀtt. Arbetet försöker pÄ djupet ta reda pÄ hurnuvarande teoretiska modeller om processledning skulle kunna modifieras för att bÀttre kunnatillÀmpas av industrin.TillvÀgagÄngssÀttet Àr inriktat pÄ att analysera LOGOSOLs verksamhet och identifiera processeroch eventuella problem genom deltagande observationer, semistrukturerade intervjuer ochgenomgÄng av företagets dokument. I forskningsprocessens gÄr empiri och teorilÀsningen parallelltoch berikar varandra under arbetets gÄng.

Bakgrund: De senaste Ärens skandaler inom nÀringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skÀrpts. I Sverige har exempelvis nya och strÀngare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagslÀget gÀller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gÀllande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I mÄnga europeiska lÀnder Àr dock smÄ aktiebolag undantagna frÄn kravet att genomgÄ extern revision.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett intressentperspektiv ge ett förslag pÄ hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utlÀndsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begrÀnsats till att enbart gÀlla myndigheter och banker.TillvÀgagÄngssÀtt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gÀllande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: JÀmförelsen lÀnderna emellan visar att det med hjÀlp av redovisningsteorier Àr svÄrt att förklara varför vissa lÀnder har revisionsplikt medan andra inte har det.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa vad vi har för vittnesskydd i svensk lagstiftning och om skyddet Àr tillrÀckligt med tanke pÄ de eventuella hot som kan förekomma mot vittne i samband med förundersökningar och rÀttegÄngar. Titeln pÄ uppsatsen Àr ?Vittnesskydd?. Syftet Àr ocksÄ att reda ut om det skulle vara möjligt att vittna anonymt, utan att sÀtta rÀttssÀkerheten ur spel, eller om det finns nÄgon annan möjlighet att skydda personer som skall vittna. Jag har anvÀnda mig av en traditionell juridisk metod, lagtext, praxis, proposition och doktrin.