Syftet med studien Àr att belysa frivillighetsorganisationers arbete med hemlöshet i Sverige, Polen och Kanada genom att, utföra en komparativ analys av deras tillvÀgagÄngsÀtt och metoder i relation till olika vÀlfÀrdskontexter. Studien insamling av primÀrdata Àr gjord genom semistrukturerade intervjuer med tre nyckelrespondenter frÄn respektive land. IntervjufrÄgorna Àr framtagna utifrÄn det syfte och frÄgestÀllningar som genomsyrar studien och för att fÄ fram frivillighetsorganisationernas egna upplevelser om relationen till hemlöshet och vÀlfÀrdsstaten. Materialet analyserades dÀrefter utifrÄn en historisk och traditionell komparation av organisationernas ökade utrymme i den tillbakadragande vÀlfÀrdsstaten. Slutsatsen i denna studie Àr att frivillighetsorganisationerna bör krÀva mer utrymme i samhÀllet, frÀmst i Sverige och Polen.

Arbetet kopplar ihop matematiken med trÀ- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgÄngspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv pÄ matematikundervisningen i grundskolans senare Är. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremÄl med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men Àven genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lÀrare. Intervjuerna behandlade lÀrarnas syn pÄ praktisk matematik jÀmfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att bÄde matematik och trÀ- och metallslöjdlÀrarna var positiva till praktisk matematik.

Dold samÀganderÀtt till fast egendom Àr en rÀttsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte Àr civilrÀttslig Àgare till en fastighet ges möjligheten att bli samÀgare om vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hÀvdar dold samÀganderÀtt ska ha bidragit ekonomiskt till förvÀrvet. Makarna ska Àven ha haft avsikten att Àga egendomen gemensamt, Àr avsikten inte uttryckt har det godtagits en sÄ kallad tyst överenskommelse.

LÀsundervisning, dess syfte och innehÄll har förÀndrats genom historien. Det har Àven skolan, dess form och innehÄll gjort. Idag Àr det viktigt att anpassa lÀsundervisningen till alla elever utifrÄn deras förutsÀttningar och behov (Lpo 94, 2005). Syftet med vÄr studie Àr att fördjupa vÄra kunskaper om hur lÀsundervisning kan bedrivas. I litteraturbakgrunden fokuserar vi pÄ olika faktorer som krÀvs för att eleverna ska anamma lÀsningen samtidigt som vi redogör för tvÄ vanliga lÀsundervisningsmetoder som kan anvÀndas i undervisningen.

Året 1995 Ă€ndrades reglerna i förĂ€ldrabalken som reglerar förmyndarskap för barn. Genom Ă€ndringen sĂ„ tillfaller automatiskt, om inget annat sĂ€gs, förmyndarskapet till vĂ„rdnadshavaren. Detta innebĂ€r att vĂ„rdnadshavarens stĂ€llning stĂ€rktes genom att exempelvis alla barnets konton skall vara tillgĂ€ngliga för vĂ„rdnadshavaren. Men i vissa fall, bland annat om barnet skall skuldsĂ€ttas, sĂ„ skall överförmyndaren kontaktas. Syftet med denna framstĂ€llning var att utreda rĂ€ttslĂ€get i förĂ€ldrabalken och utsökningsbalken med hjĂ€lp av traditionell juridisk metod. I slutdiskussionen kommer jag att belysa Ă€mnet utifrĂ„n olika aspekter för att sedan komma med egna idĂ©er och förslag till Ă€ndring i dagens gĂ€llanderĂ€tt. En huvudtanke bakom Ă€ndringarna i förĂ€ldrabalken var att vĂ„rdnadshavaren vill barnet sitt bĂ€sta.

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbÀrare/kanaler nÀmligen tal, ljud och musik. Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ vilken typ av information som bÀst lÀmpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mÀta informationsförlusten under ett lyssningstest dÀr vi anvÀnt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har Àven dÄ vÀgt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstÄr vid bilkörning) och mÀtt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sÀgas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptÀckte i studien Àr kanalernas olika vÀrdesatser dÀr tal Àr den huvudsakliga informationsbÀraren och ljudet i större grad bidrar med kÀnsla.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda konsekvenserna av att rĂ€ttshjĂ€lpen blivit subsidiĂ€r till rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringarna. Uppsatsen grundar sig pĂ„ traditionell juridisk metod samt jĂ€mförelser av försĂ€kringsvillkor och statistik. Behovet av rĂ€ttshjĂ€lp har funnits lĂ„ngt tillbaka, dock infördes den första rĂ€ttshjĂ€lpslagen i Sverige först Ă„r 1972. Parallellt med rĂ€ttshjĂ€lpen finns rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringar, som ingĂ„r i hemförsĂ€kringen. År 1996 blev rĂ€ttshjĂ€lpslagen subsidiĂ€r vilket betyder att rĂ€ttsskyddsförsĂ€kringen skall anvĂ€ndas i första hand om behov av hjĂ€lp finns.

Uppsatsen handlar om att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka vilka aspekter av juristprogrammet som pÄverkar studenternas trivsel. Detta gjordes utifrÄn frÄgestÀllningarna: (1) Hur pÄverkar juriststudenters sociala bakgrund deras upplevda trivsel pÄ juristprogrammet? (2) PÄ vilket sÀtt pÄverkar utbildningens struktur huruvida juriststudenter integreras socialt och akademiskt pÄ juristprogrammet? Vi ville Àven undersöka om juriststudenternas kÀnsla av att passa in och trivas pÄverkas av en eventuell förestÀllning om vad som karaktÀriserar en typisk juriststudent, vilket omvÀnt kan innebÀra att de som inte identifierar sig med denna förestÀllning kan kÀnna sig avvikande. Bakgrunden till denna uppsats Àr att juristprogrammet sÀrskiljer sig bland olika elitutbildningar genom sin höga frekvens av studieavbrott, vilket kan spegla en problematik unik för just den utbildningen. I tidigare forskning om trivsel och studieavbrott pÄ juristprogrammet framhÀvs social bakgrund, sociokulturell alienering och undervisningsstrukturen som de mest drivande omstÀndigheterna vid studieavbrott.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens fÄr en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebÀr att företag kontinuerligt mÄste investera i mÀnskliga resurser för att bibehÄlla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och pÄverkar en organisation under lÄng tid. Trots detta har HR-debatten först under senare Är börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar rÄder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen pÄ bÀsta sÀtt.

Mitt huvudsakliga syfte med uppsatsen har varit att utreda vilken Äterbetalningsskyldighet konsumenten ÄlÀggs efter vÄrdslös kreditprövning. FrÀmst har möjligheten till jÀmkning av Äterbetalningsansvaret utretts. Syftet har Àven varit att försöka bedöma om införandet av kreditprövningsskyldigheten fÄtt avsedd effekt, dÀrmed om konsumentskyddet vid bristande kreditprövning Àr tillrÀckligt högt med hÀnsyn till Konsumentkreditlagens syfte. I arbetet har anvÀnts traditionell juridisk metod. De civilrÀttsliga pÄföljderna vid bristande kreditprövning Àr idag begrÀnsade.

Avsikten med undersökningen Àr att klarlÀgga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill Àven efterforska vad som styr innehÄll, lÀrande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer. Undersökningen har utförts pÄ kommunala och privata förskolor i tvÄ större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollÀrarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lÀrande frÀmst utifrÄn sÄng, rörelse och matematik, vilket gÄr att hÀrröra till LÀroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). NÀr det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi dÀremot inte att alla delar som kartlÀggning, planering, utvÀrdering och uppföljning för att synliggöra barns lÀrande och för att utveckla verksamheten förekommer..

Industriellt byggande i trÀ och projektledningsmetoder hÀnger ihop. För att visa pÄ vilket sÀtt de har ett samband har kunskaper om projektledning och byggteknik applicerats pÄ företaget Martinsons sÀtt att projektera höga bostadshus i trÀ. Syftet med examensarbetet Àr att upprÀtta ett förslag till en hÄllbar projektmodell för projekteringsprocessen gÀllandes höga bostadshus i trÀ. Genom strukturering och standardisering av projektflödet i ett bostadsprojekt kan detta i framtiden gynna byggandet av höga bostadshus i trÀ bÄde i Sverige och internationellt. Resultatet visar en flödesstruktur över ett bostadsprojekt, en manual till projektledaren samt en analys över beslutsunderlaget med rekommendationer pÄ ÄtgÀrder för att uppnÄ en effektivare process utifrÄn bÄde traditionell-och agil projektledningsmetodik.

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vad lÀrare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts Àr samtalsintervjuer som genomförts med sju lÀrare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lÀrarna benÀmner sin utomhusverksamhet pÄ olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebÀr. Den stora skillnaden Àr att lÀrarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lÀrarna pÄ I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.

Syftet med min undersökning Àr att genomföra en pilotstudie om svensklÀrares attityder till sitt Àmne och se om dessa pÄverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer pÄ tre gymnasieskolor varav en Àr offentlig och de övriga tvÄ fristÄende. Genom att jÀmföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristÄende gymnasieskolan har jag försökt svara pÄ frÄgestÀllningen: Finns det hos svensklÀrare attitydskillnader till Àmnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar pÄ frÄgestÀllningen visar sig kunna tolkas pÄ tvÄ sÀtt, beroende pÄ vilka faktorer som lÀggs i begreppet attityder till sitt Àmne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet sÄ blir svaret pÄ frÄgestÀllningen negativt.

Denna rapport handlar om hur en applikation utvecklades för att samla prisinformation om en given marknad och sedan tillgÀngliggöra den pÄ ett strukturerat sÀtt. MÄlet med detta Àr att en webbutik ska fÄ en översikt över hur de förhÄller sig till sina konkurrenter. Rapporten börjar med en kort beskrivning av hur planen för utvecklingen sÄg ut innan utveckling pÄbörjades. Den fortsÀtter sedan med en ganska detaljerad beskrivning av hur slutprodukten blev.Applikationen utvecklades i Java och drar till stor del nytta av trÄdning för en öka prestandan. Det gÀller speciellt nÀr det handlar om uppgifter som involverar kommunikation med kÀllor pÄ internet.