Elevers vardag Àr fylld av mÄnga aktiviteter. För att fÄ en struktur pÄ sin dag Àr det viktigt att ha en förstÄelse av vad olika tidsbegrepp innebÀr. Med detta arbete vill vi fÄ kunskap om hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1 lÀgger grunden för en god förstÄelse för de olika tidsbegreppen. Vi vill Àven diskutera utifrÄn elevers uppfattning om tid. Studien grundar sig pÄ intervjuer med lÀrare och elever.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka bestÀmmelser i minerallagen, plan- och bygglagen samt miljöbalken som berör varandra under processen att söka och erhÄlla undersökningstillstÄnd och bearbetningskoncession för koncessionsmineraler. Minerallagen Àr den lagstiftning som reglerar utvinningen av koncessionsmineraler i Sverige och Àr en lagstiftning med en lÄng historik. GruvnÀringen i Sverige strÀcker sig tillbaka till 1200-talets bergsbruk och med tidens gÄng har minerallagen utvecklats till den lagstiftning som gÀller idag, en koncessionsrÀttslig minerallag med inslag av inmutningsrÀtt. UtgÄngspunkten var att undersöka hur en gruvverksamhet kan bedrivas inom ett omrÄde med detaljplan eller omrÄdesbestÀmmelser enligt plan- och bygglagen. Undersökningen utfördes enligt traditionell juridisk metod, det vill sÀga genom studier av lagstiftning, förarbeten och doktrin.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Olika modeller har genom Ären tagits fram för att förenkla analys av aktiemarknaden. En relativt ny teknik Àr sÄ kallade artificiella neuronnÀt.Dessa modeller har visat sig lovande nÀr det gÀller att förutsÀgaaktiekurser. Projektets syfte Àr att hitta artificiella neuronnÀt som ger bra förutsÀgelser av framtida aktiekurser. Under projektet har ett mjukvarusystemsom genererar och trÀnar artificiella neuronnÀt av typen feedforward utvecklats för att kunna testa neuronnÀt med olika indata, struktur och trÀningsinstÀllningar. För att komma fram till vilka konfigurationer pÄ neuronnÀten som ger bra resultat har nÀten testats genom simulerad aktiehandel dÀr köp- och sÀljbeslut grundats pÄ neuronnÀtens förutsÀgelser.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

NÀr en webbhandelsapplikation ska utvecklas pÄverkas produktleverantörens kunder, eftersom de mÄste förÀndra sina bestÀllningsrutiner. AnstÀllda hos kunden kommer dÀrmed att bli systemanvÀndare. Syftet med den hÀr rapporten Àr att undersöka om detta förhÄllande pÄverkar systemutvecklingsprocessen. Först genomfördes en litteraturstudie, dÀrefter intervjuades fem personer, vilka samtliga arbetar med att utveckla webbapplikationer Ät produktleverantörer.För att ett datasystem ska erhÄlla hög acceptans krÀvs anvÀndarmedverkan och eftersom anstÀllda hos kunden blir systemanvÀndare vid webbhandel, Àr det viktigt att de fÄr delta i utvecklingsprocessen. NÀr anstÀllda hos kunden ska ingÄ i utvecklingsprocessen kommer tidsÄtgÄngen att öka, vilket medför att kostnaderna för webbhandelsapplikationen ökar.

Vi har jÀmfört sex- och samlevnadsundervisningen pÄ tvÄ skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de mÄnga könsorden ute pÄ dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt dÀr man börjar med undervisningen i Ärskurs fem. HÀr har man lektioner i detta Àmne en gÄng i veckan, i nÄgot som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jÀmförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor pÄ vÄren i Ärskurs Ätta i biologin.

De problem som följer den traditionella systemutvecklingen Àr att det Àr mÄnga informationssystem som inte blir implementerade eller anvÀnda pÄ grund av att anvÀndarna inte accepterat det nya informationssystemet, likasÄ Àr ofta projekten överbudgeterade och tidsöverskridande. En av orsakerna till detta Àr att anvÀndarna inte deltar aktivt under utvecklingsprocessen, vilket gör att systemutvecklarna inte fÄr all den information de behöver för att utveckla ett informationssystem som motsvarar förvÀntningarna.I detta examensarbete undersöks om tillvÀgagÄngssÀttet participatory design (PD), som innebÀr att anvÀndaren aktivt deltar i hela utvecklingsprocessen, gÄr att integrera med den traditionella systemutvecklingsansatsen, dÀr utvecklingen sker med anvÀndarna som stöd till systemutvecklarna.Integrationen har gjorts genom att dels byta ut tekniker i systemutvecklingsmetoden SSADM och dels genom att kombinera SSADMs tekniker med PD-tekniker. Detta resultat har anvÀnds tillsammans med intervjuer för att avgöra om PD-tekniker kan anvÀndas i alla traditionella systemutvecklingsmetoder. Resultatet av integrationen visar att det Àr möjligt att integrera PD-tekniker med den traditionella systemutvecklingsansatsen..

Den hÀr studien undersöker didaktiska potentialer med att anvÀnda tv-spel i gymnasieskolans litteraturundervisning gÀllande vÀrdegrundsarbete. I den första delen av arbetet presenteras tidigare forskning kring spel som forskningsomrÄde och den relativa bristen av sÄdan forskning. Vidare presenteras begreppet intersektionalitet som analysmetod samt det svÄr- och mÄngtolkade begreppet vÀrdegrunden ur lÀroplanen som i ett eget avsnitt diskuteras ur ett moralfilosofiskt perspektiv. I arbetets andra del tillÀmpar vi den intersektionella analysmetoden pÄ tre olika spel: Dragon Age Origins, Rule of Rose och Call of Duty: Modern Warfare 2. Resultaten Àr senare diskuterade i arbetets sista och avslutande del.

Arbetet syftar till att ta reda pÄ vad rektorer och lÀrare har för tankar kring huruvida dagens skola Àr i behov av hÄrdare disciplin, samt vad hÄrdare disciplin skulle fÄ för effekter pÄ elevernas lÀrande. Undersökningen Àr genomförd med enkÀt som distribuerades via internet, dÀr de besvarande kunde lÀmna sina tankar och Äsikter kring vÄra frÄgor. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att de besvarande lÀrarna och rektorerna förvisso anser att skolan Àr i behov av ordning i klassrummet för att undervisningen ska bli effektiv, men att detta dock inte kan eller bör uppnÄs genom hÄrdare disciplin och bestraffningar. De besvarande efterstrÀvar bÀttre ledarskap i form tydlighet hos pedagogerna, dÀr samspel, kommunikation och struktur Àr det viktigaste för att skapa en ordnad miljö i klassrummet..

Föreliggande studie har utförts som ett kandidatexamensarbete vid Kungliga TekniskaHögskolan i Stockholm. Syftet med studien Àr att identifiera effekter av kunskapshantering inomklinisk vÄrd samt avgöra om dessa har en positiv inverkan pÄ kliniska arbetsflöden.VÄrdmarknaden kan idag som helhet anses vara mycket komplex. Ny teknik och forskning göratt den moderna sjukvÄrden stÀndigt utvecklas och blir allt mer förfinad. En konsekvens av alldenna förÀndring Àr en vÀxande efterfrÄgan av praktisk, proaktiv och omfattande hantering avkunskap. Introducerandet av informations- och kommunikationsteknologi tillför uppenbaramöjligheter till effektivisering inom sjukvÄrden.

This essay deals with the paradox of why the immigrants in Sweden, despite their considerable size of 12 % of the population and common interest and living opportunities, haven?t mobilized politically in any significant way. The aim with this essay is to reach a theoretical understanding of why this paradox exist. By the use of a critical case and a theoretical model, based on theories of collective action, the conclusion of this essay is that, despite the fact that the immigrants have a common interest and an organizational structure, the immigrants in Sweden has not mobilized politically in any significant way. The main reason for this is that they have a weak common identity and they don?t have the structural opportunities to act..

Syftet med föreliggande fallstudie var attundersöka vilka styrkor och svagheter som finns vid introduktion av nyanstÀlldapÄ ett fastighetsbolag samt att kartlÀgga introduktionsprocessens förbÀttringspotential. Studien baseras pÄ Ätta enskilda semistrukturerade djupintervjuer med anstÀllda inom olika befattningar inom företaget dÀr sedanen tematisk analys genomfördes baserat pÄ respondenternas svar. Respondenterna hade alla en delad uppfattning kring företagets positiva företagsklimat. Samtligarespondenter ansÄg Àven att introduktion av nyanstÀllda kan förbÀttras inomflera omrÄden. De efterfrÄgas exempelvis ett mer formaliserat introduktionsupplÀgg, mer struktur, fler utbildningar och checklistor som chefer kan anvÀnda sig av.