Defensiv stolthet kan fÄ konflikter att uppkomma, trappas upp eller hindras frÄn att lösas. En fenomenologisk undersökning genomfördes med syfte att identifiera vad defensiv stolthet, som fenomen, innebÀr. FrÄgestÀllningen löd; Vad konstituerar defensiv stolthet i konflikter? Resultatet baserades pÄ 30 skriftliga protokoll samt fyra intervjuer. Analysen genomfördes enligt Karlssons EPP-metod.

Idag, inte bara i Sverige, bygger man mer och mer i betong. Betongkonstruktioner ses inte lÀngre som nÄgot kallt, grÄtt och trÄkigt dÄ man kan uppföra byggnadsverk som inte bara Àr starka och tÄliga utan Àven med originella former och fÀrger. För att fÄ betongen stark, inte bara i tryck mÄste sÄ gott som alla konstruktioner dock armeras pÄ ett eller annat sÀtt. Dessa nya och ofta komplicerade former pÄ konstruktionen stÀller nya krav pÄ armeringsmetoden som anvÀnds, trots detta har sÀttet att armera i stort sÀtt sett likadant ut i mÄnga, mÄnga Är.I den hÀr rapporten kommer man att utreda möjligheterna för en ny typ av armering att etablera sig pÄ en mycket konservativ marknad dÀr utrymmet för utveckling och nytÀnkande Àr till synes mycket litet.JÀmförelser mellan traditionell armering och denna nya cellarmering har gjorts, framförallt med avseende pÄ projekterings- och utförandenivÄ. Detta har gjorts genom intervjuer med sakkunniga, bÄde ute pÄ byggarbetsplatsen och i armeringsverkstad.

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare utifrĂ„n intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats Ă€r abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplĂ€gg. Metoden Ă€r kvalitativ dĂ€r fem intervjuer har genomförts med respondenter frĂ„n Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: DĂ„ uppsatsen bygger pĂ„ Kodens roll som förtroendefrĂ€mjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingĂ„ende och dess betydelse investerare och Ă€gare i företag.

En litteratursökning har gjorts i syfte att ta reda pĂ„ vilka metoder som kan anvĂ€ndas för att uppnĂ„ en lĂ€ngre odlingssĂ€song för grönsaker samtidigt som markens bördighet bibehĂ„lls. Åtta vanliga grönsaksfamiljer beskrivs med fokus pĂ„ egenskaper kopplade till skördetidpunkt och hur de kan passas in i en vĂ€xtföljd. Familjerna som behandlas Ă€r Amaranthaceae, Apiaceae, Cucurbitaceae, Asteraceae, Brassiceae, Alliaceae, Solanaceae och Fabaceae. OdlingssĂ€songen kan förlĂ€ngas genom att styra mikroklimatet pĂ„ olika sĂ€tt. De metoder som behandlas hĂ€r Ă€r förkultivering, odling i upphöjda bĂ€ddar, odling i tunnel, mark- och kulturtĂ€ckning, samt val av arter och sorter.

Rapporten tar upp en kartlÀggning av nÀtverksövervakningssystem (NMS) som anvÀnds för att övervaka nÀtverkstjÀnster och noder pÄ ett nÀtverk. De egenskaper för NMS som utvÀrderas Àr vilket stöd systemen har för att övervaka ett flertal tjÀnster, hur god prestandan Àr för varje system samt hur god anvÀndbarheten i grÀnssnittet Àr. Resultatet visar att Nagios, OpenNMS samt Argus hade stöd för samtliga tjÀnster medan Munin inte hade stöd för nÀtverksenheter och Cacti endast stöd att övervaka SNMP. Det visar Àven att Nagios och OpenNMS generellt hade möjlighet att larma vid fler hÀndelser samt att dessa tvÄ system var markant snabbare Àn Cacti och Munin. AnvÀndbarheten visade relativt stor skillnad i olika system.

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvÀndare har önskemÄl om att lÀttare hitta information pÄ offentlig sektors webbplatser. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbÀttras sÄ att anvÀndarna lÀttare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hÀmtade frÄn omrÄdet för webbdesign och anvÀndbarhet pÄverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta pÄ webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mÄn och i olika utstrÀckning av de olika kommunerna. FrÀmst förekommer brister inom omrÄdena struktur samt text och etikettering.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur matematikÀmnet presenteras pÄ en traditionell skola och pÄ en Montessoriskola och hur vÀl de förhÄller sig till styrdokumenten, tidigare forskning om matematik och lusten att lÀra. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag observerat pÄ bÄda skolorna och gjort en litteraturstudie. I kapitlet Tidigare forskning presenterar jag olika teorier om lÀrande i skolan och i Àmnet matematik, Skolverkets syn pÄ lÀrande och vilka teorier som Lpo94 baseras pÄ. Eftersom jag Àven har observerat pÄ en Montessoriskola gör jag en presentation av Montessoripedagogiken som grundar sig pÄ metodiska observationer av barn, gjorda av Maria Montessori. Tidigare var termen inlÀrning med i Lpo94 men termen för tankarna till att kunskap ska ses som en fÀrdig produkt som endast förs över till eleven.

SAMMANFATTNINGOtillrÀcklig fysisk aktivitet Àr en riskfaktor för en mÀngd olika sjukdomar och ohÀlsotillstÄnd. Att öka den fysiska aktivitetsnivÄn i en befolkning har visat sig vara en av de mest effektiva ÄtgÀrderna för att förbÀttra folkhÀlsan. PrimÀrvÄrden och speciellt distriktssköterskan har en central roll i arbetet med att förÀndra patienters ohÀlsosamma livsstilar. MÄnga sjuksköterskor inom primÀrvÄrden brottas med att kunna ge bra och effektiv rÄdgivning pÄ en mycket begrÀnsad tid. MI Àr en evidensbaserad tillÀmpning av livsstilsrÄdgivning som anvÀnds allt mer för att uppnÄ positiva livsstilsförÀndringar.Syftet med studien Àr att beskriva hur sjuksköterskan med hjÀlp av MI pÄ bÀsta sÀtt kan hjÀlpa patienten till en ökad fysisk aktivitetsnivÄ.

Syftet med undersökningen var att se om elevernas förstÄelse och intresse för kemi pÄverkas av det sÀtt med vilken undervisningen bedrivs i Àmnet.Arbetet bygger pÄ en jÀmförande studie mellan tvÄ skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning.Undersökningen bestÄr av fyra moment. TvÄ olika typer av elevenkÀtundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar frÄn tvÄ provfrÄgor vilka bÄda syftar till att belysa elevens förstÄelse för det efterfrÄgade. Alla moment har genomförts pÄ de bÄda skolorna.Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang pÄ en högre nivÄ och dÀrmed visar de ocksÄ en djupare förstÄelse för Àmnet Àn vad de elever som blivit undervisade med sÄ kallade traditionella metoder gör.Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiÀmnet högre  bland programmets olika Àmnen jÀmfört med de andra eleverna. Samtidigt som de Àven visar ett större intresse för vidare studier inom kemi Àn de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning.En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds mÄnga möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltÀnkande, vilket leder till att kemiÀmnet upplevs mindre abstrakt och dÀrmed mer intressant..

Bakgrund: Marknadsföring Àr ett stÀndigt förÀnderligt omrÄde, och den tekniska utvecklingen har medfört bÄde problem och lösningar. Digital produktplacering, vilket möjliggör infogning av produkter och varumÀrken i efterbearbetningen av en film- eller tv-inspelning, kan ses som en lösning pÄ den traditionella produktplaceringens brister.Syfte: Syftet med studien Àr att presentera en konceptuell jÀmförelse mellan traditionell och digital produktplacering med fokus pÄ att, inom ramen för det senare, beskriva, analysera och skapa en förstÄelse för fenomenet. Studien innefattar att en definition av digital produktplacering skapas, samtidigt som dess bransch exemplifieras och framtidstron utreds.Genomförande: Efter genomförd förstudie anvÀndes dokumentstudier, och intervjuer med fem aktörer inom produktplaceringsbranschen samt en medieforskare, för att studera fenomenet utifrÄn vÄrt valda syfte.Slutsats: VÄr definition av digital produktplacering, ur marknadsföringssynpunkt, lyder: Digital infogning av produkter, eller varumÀrken, i tidigare inspelat medieinnehÄll i syfte att pÄverka den avsedda mÄlgruppen. Fenomenet anser vi komplettera traditionell produktplacering som marknadsföringsmetod och kommer dÀrför troligen inte att ersÀtta densamma, utan istÀllet verka i symbios. DÀremot tycks framtiden se positiv ut för de bÄda fenomenens anvÀndande..

Syfte: Studiens syfte Àr att identifiera de faktorer som Àr viktiga för svenska företag att ha i Ätanke för att fÄ ett fungerande samarbete, i form av ett joint venture, pÄ den reglerade kinesiska marknaden. Metod: Studien bygger pÄ tre kvalitativa fallstudier gjorda pÄ svenska företag etablerade i Kina. Respondenterna bestÄr av dels representanter frÄn fallföretagen och dels konsulter med inriktning pÄ affÀrsetablering i Kina. Genom hela studien anvÀnds följande tre punkter för att fÄ en sammanhÀngande struktur: val av samarbetspartner, struktur pÄ samarbetet samt ledningsfilosofi. De tre ovanstÄende punkterna underbyggs alla av varsin teori, som Àr utgÄngspunkten för studiens analys.

1995 pÄbörjades en omfattande inventering av samtliga byggnader i Visby innerstad pÄ uppdrag av lÀnsmuseet pÄ Gotland. Det material som samlades in placerades i en Accessdatabas för att kunna anvÀndas av museet, lÀnsstyrelsen pÄ Gotland och stadsarkitektkontoret i Visby. Emellertid hade man vid inventeringens start inte nÄgon klar struktur för att skapa enhetlighet i materialet och dÀrför blev resultatet en svÄranvÀndbar databas. TillgÀngligheten till databasen begrÀnsades ocksÄ eftersom man var tvungen att göra en kopia till var och en som behövde möjlighet att anvÀnda den. Möjligheten att uppdatera informationen i databasen var alltsÄ i stort sett obefintlig, eftersom man dÄ skulle vara tvungen att skicka ut nya versioner till alla anvÀndare.

Skogsfastigheters skötselprogram Àr av stor betydelse nÀr det kommer till ekonomiska aspekter som kassaflöden. Genom att nuvÀrdesoptimera skogskötseln för fem verkliga fastigheter och jÀmföra resultatet med en skogsbruksplans ekonomiska utfall har skillnader identifierats. Inom ramen för en fallstudie har arbetet utgÄtt frÄn Handelsbankens perspektiv av fastigheternas ekonomiska potential kring kassaflöden. Kassaflöden Àr av central betydelse för bankers kreditanalyser av enskilda skogsfastigheter. MÄlet med fallstudien Àr att undersöka vilken skillnad i kassaflöde det blir under en tioÄrsperiod nÀr man jÀmför utfallet av optimerade planer frÄn Heureka PlanVis mot traditionella skogsbruksplaner. I fallstudien studeras fem verkliga fastigheter, vilka Àr spridda över hela Sverige och har bÄde en Heureka-plan och en traditionell skogsbruksplan.

Bakgrunden till litteraturöversikten Àr att bristande kommunikation mellan vÄrdpersonal Àr den vanligasteorsaken till att drygt etthundratusen personer i Sverige Ärligen drabbas av en vÄrdskada. Kommunikation Àrett centralt moment i vÄrden och innebÀr överförandet och delandet av information. Verbalkommunikation Àr mÄngfasetterad och Àr en fÀrdighet som sjuksköterskan skall besitta. Fokus förlitteraturöversikten Àr verbal kommunikation mellan sjuksköterskor i överrapportering av patienter mellanskift. Syftet med litteraturöversikten var att jÀmföra omvÄrdnadskonsekvenser av verbal kommunikationmellan sjuksköterskor.

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus pĂ„ fysikundervisningen, samt en förstĂ„elseinriktad examinationsform, pĂ„verkar elevers konceptuella förstĂ„else av fysik. Detta Ă€r intressant av tvĂ„ anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrĂ„gar (bl.a.) konceptuella förstĂ„elsekunskaper, och 2) Traditionell fysikundervisning Ă€r dĂ„lig pĂ„ att skapa en korrekt, konceptuell förstĂ„else av fysik. Det hĂ€r arbetet granskar resultaten frĂ„n en icketraditionell undervisning, dĂ€r flervalsfrĂ„geverktyget FCI anvĂ€nt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förstĂ„elseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare Ă€n motsvarande traditionella undervisning vad gĂ€llde att förbĂ€ttra resultaten pĂ„ diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var vĂ€ldigt litet (endast tio elever) Ă€r resultatet sĂ„ markant att det nog Ă€ndĂ„ Ă€ger viss giltighet.