Den ökande stressen är ett stort problem bland sjuksköterskor. Stor arbetsbelastning och höga krav leder till allt fler sjukskrivningar vilket är en negativ utveckling i en yrkesgrupp som är viktig för hela samhället. Syftet med denna uppsats är att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor fysiskt och psykiskt samt att undersöka i sammanhanget betydelsefulla copingstrategier. Uppstatsen är en litteraturstudie som baseras på tretton vetenskapliga artiklar vilka behandlar ämnena stress, coping, mental och fysisk hälsa bland sjuksköterskor. Resultatet visar att vanliga Stressorer bland sjuksköterskor är hög arbetsbelastning, patientnära arbete, administrativa och organisatoriska påfrestningar samt brist på stöd och uppskatting.

Stress är ett aktuellt och diskuterat ämne i dagens samhälle. En orsak till detta kan vara den ökade ohälsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förändringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid Luleå tekniska universitet, kartlägga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts är upplevda livssituationer, sociala förhållanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en människas liv samspelar med hur hon mår, därför är det svårt att ta ut människan ur sitt sammanhang.

Syftet med studien var att öka kunskaperna om och förståelsen för de äldre anhörigvårdarnas situation genom att låta dem berätta om sin situation ur egen synvinkel för de äldre anhörigvårdarna, 75 år eller äldre, som vårdar sin maka / make.Metoden som användes för att samla information var semistrukturerad intervju. Intervjutexterna analyserades med manifest innehållsanalys och med separat analys av de underliggande känslouttryck som framkom i intervjun.Resultatet visar att dessa äldre anhörigvårdares situation innefattar många dagliga Stressorer. Deras sömn blir störd av vårdtagaren, de har aldrig en lugn stund utan de har beredskap dygnet runt, deras avlastningstid i samband med inköp är otillräcklig och skapar stress, möjligheterna till dagavlastning för egen tid är obefintlig, de blir isolerade, de är oroade därför att back-up saknas som kan ta över om deras egen hälsa sviker, färdtjänstlagen ger inget stöd för besvär som uppkommer vid normalt åldrande, de önskar en universalkontakt, så kallad hjälpkontakt för äldre vid kommunen samt saknar känslan av förståelse från kommunen om de konsekvenser det innebär att bli äldre oavsett hälsotillstånd.Slutsatsen är att det behövs mer forskning inom området för att vi skall kunna hjälpa dessa äldre anhörigvårdare till en värdigare tillvaro..

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

Syftet med studien är att utforska och förstå de resonemang lesbiska par begagnar sig av i beslutsfattandet om reproduktionsmetod. Här ingår även berättelser kring de erfarenheter paren har av möten med professionella inom svensk sjukvård och myndighetsutövning. Studien består av tio intervjuer med lesbiska par, vilka har fått barn inom den offentliga sjukvården sedan detta blev tillgängligt den 1 juli år 2005. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod i det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att parens beslut har föregåtts av en process där alternativ har vägts mot varandra. Här återfinns två typer av tolkningsrepertoarer där svensk sjukvård har fått företräde på grundval av externa omständigheter.

En stor del av dagens sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa och fysisk inaktivitet och har blivit ett folkhälsoproblem. Stress beror av relationen mellan individ och miljö, där individens självuppfattning och verklighetsupplevelse är av betydelse för upprätthållandet av välbefinnande. Stress uppkommer av flera olika orsaker, Stressorer, vilka skiljer sig människor emellan. Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan både i att förebygga och behandla stress och företagssköterskan kan genom hälsorådgivning ha en betydande roll för yrkesverksammas fysiska aktivitetsutövande. Syftet med studien var att beskriva den fysiska aktivitetens betydelse för den upplevda stressnivån bland anställda inom ett kommunalt energi- och vattenbolag.

The main purpose of the thesis was to investigate if mothers of girls with Asperger syndrome/high-functioning autism experienced the same stressors regardless of society and culture or in which way the stressors might differ.A special purpose of the thesis was to investigate if the society by different types of support could relieve stress and eliminate or reduce stressors.The method of the thesis was to interview three mothers in Sweden and three in Spain, who all had a daughter, 10 - 15 years old, with Asperger syndrome or high-functioning autism.The result shows that mothers in both countries experienced equal level of stress, though the Swedish mothers got more support from the society. However, the stressors differed. For the Spanish mothers the main stressor was the girls´ problems at school. The main stressor for the Swedish mothers was how to find time to fulfil their different roles, e.g. mother, wife, housewife, professional, friend.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga har de senaste 10-20 åren ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohälsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att främja psykisk hälsa. Metod: Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero på socioekonomiska skillnader och stress.

Tidigare forskning om lastbilschaufförers arbetsförhållanden har visat att de utsätts för ett flertal Stressorer i arbetet och att de har låg kontroll över sitt arbete. Syftet med studien var att undersöka lastbilschaufförers upplevelse av stress till följd av Europeiska Kör- och vilotidslagen (KoV), hur de upplever sin arbetssituation samt bidra till att öka förståelsen kring lastbilschaufförers arbetsförhållande. Studien omfattade sex manliga lastbilschaufförer från Trestadsregionen (Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg) som omfattades av KoV. Samtliga chaufförer hade familj med olika ålder på barn och chaufförernas yrkeserfarenhet varierade mellan 19 och 40 år. Det genomfördes en kvalitativ studie utifrån en tematisk analysmetod.

Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tvångsåtgärder i form av fastspänning samt isolering inom den psykiatriska tvångsvården. Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård innebär att samhället har förmågan att beröva en individ sin frihet om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer tvångsåtgärder så som fastspänning och isolering, dessa ska utövas med så stor hänsyn som möjligt till patienten. Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie som är baserad på 11 vetenskapliga artiklar som är begränsade mellan 2002 och 2014. Resultat: En del patienter ansåg att fastspänning är en nödvändig åtgärd men ändå är det många som har negativa erfarenheter av dessa.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan den upplevda stressen hos tjejer 18-19 år, och relationen till föräldrarna. Följande forskningsfrågor ställdes för att besvara studiens syfte; Hur ser relationen till föräldrarna ut, hur upplevs prestationskraven, vilka faktorer är det som stressar, samt hur omfattande är den upplevda stressen? Undersökningen var en kvantitativ studie där datainsamling gjordes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten gick ut till 232 tjejer varav 50 stycken svarade på enkäten vilket innebär ett bortfall på 78 %. Databearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet Graphpad Prism 6 där testerna utgjordes av Mann-Whitney test samt Kruskal-Wallis test.

Stressrelaterade sjukdomar är ett problem som ökar i samhället. Universitetslärare upplever ofta känslan av att inte räcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslärare lär sig att hantera Stressorer på arbetsplatsen. Vi utgick ifrån teorierna erfarenhetsbaserat lärande och KASAM (känsla av sammanhang), vi valde dessa två eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses känslan av sammanhang och copingstrategier som hälsoresurser på arbetsplatsen.

Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande.

Medveten närvaro (mindfulness på engelska) och dess hälsofrämjande effekter ärett väl studerat ämne i relation till en rad psykologiska problem och tillstånd.Dess relation till utmattning är däremot bristfälligt dokumenterad, inte minstvid idrottsrelaterad utmattning. Syftet med denna studie var därför attundersöka frekvensen av utmattningssymptom hos elitidrottare och om dessasymptom hade ett samband med mindfulnessförmågan. Förekomst av positiv ochnegativ affekt kontrollerades även mot både utmattningssymptom ochmindfulnessförmåga. Unga elitidrottare (N = 126, M ålder = 17,4 år) besvarademätinstrument som mätte symptom på kontextfri utmattning(känslomässig/fysisk trötthet, håglöshet, spändhet samt mental trötthet),idrottsrelaterad utmattning (fysisk och emotionell utmattning, försämradprestation samt nedvärdering av idrottens betydelse), uppmättmindfulnessförmåga samt förekomst av positiv och negativ affekt. 17 % avdeltagarna uppvisade poäng som indikerar en ökad risk att drabbas avstressrelaterad ohälsa.